Begärets brinnande låga

Hur ofta, hur mycket och hur gärna? Kraftig sexuell lust kan vara svår att tygla medan svagare lust är lätt att släcka. Hur detta subtila maskineri egentligen fungerar är fortfarande okänt, men det är i hjärnan det händer när det tänder.

Hett och ångande? Ömt och förtroligt? Eller helst inte alls? Sexuell lust kan se olika ut, men upplevelsen kan inte kopplas till någon specifik del av hjärnan eller någon särskild molekyl. Istället är det komplexa samspel som ligger bakom sexuell tändning. Flera signalsubstanssystem är inblandade, bland annat det som reglerar serotonin.

Serotoninsystemet är en välkänd måltavla för de vanligaste läkemedlen för att behandla depression, SSRI-preparaten. De lindrar den allmänna olust som är förknippad med depression - men samtidigt kan alltså sexlusten få sig en törn, eftersom minskad sexlust är en vanlig biverkning.

- Visst är det paradoxalt? Samtidigt som man kan öka livslusten, råkar man minska den sexuella lusten. Det har i båda fallen att göra med kemisk signalering i hjärnan, men hur funktionen ser ut när det gäller den sexuella lusten vet vi egentligen inte, säger överläkaren Stefan Arver, docent vid centrum för andrologi och sexualmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge.

Ett nytt antidepressivt läkemedel

För några år sedan försökte ett läkemedelsbolag ta fram ett nytt slags antidepressivt läkemedel besläktat med SSRI-preparat, men med en annan verkningsmekanism. Substansen heter flibanserin, och under de kliniska prövningarna mot depression upptäcktes att ämnet tvärtemot de flesta andra SSRI-preparat gav ökad sexlust, framför allt hos kvinnor. Det var dock inte särskilt verksamt mot depression, och läkemedelsbolaget valde att i stället försöka utveckla ett preparat mot sexuell lustproblematik hos kvinnor. Målet var att behandla kvinnor med diagnosen HSDD, Hypoactive Sexual Desire Disorder, nedsatt sexlust och svårighet att bli tänd.

Amerikanska läkemedelsmyndigheter ansåg att flibanserin hade effekt, men efterfrågade fler och större studier, framförallt för att upptäcka eventuella farliga biverkningar. Då lade företaget projektet på hyllan.

- Men det visar att man på farmakologisk väg kan skärpa hjärnans förmåga att uppleva sexuell lust, säger Stefan Arver.

Det går att göra även med levodopa, som omvandlas till dopamin i kroppen och som främst ges till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjuka personer som behandlas med levodopa kan få kraftigt ökad sexuell lust. Om man däremot ger ämnet till friska uteblir effekten.

Biologiska lustsänkare

Andra kända biologiska lustsänkare är brist på sköldkörtelhormon och brist på testosteron. Just kring testosteronet råder stor mytbildning, där många tror att manligt könshormon kan fungera som en lusthöjare. Men det är endast vid testosteronbrist som tillförsel har effekt. Sådan brist har uppskattningsvis en tiondel av männen som söker vård för sexuella problem, berättar Stefan Arver. För övriga män, med normala testosteronnivåer, påverkas inte sexlusten alls.

Även kvinnor kan få testosteronbrist, till exempel om äggstockarna har opererats bort. Och även hos kvinnor kan det ge besvär med bristande sexlust, något som kan behandlas med det manliga könshormonet i lägre doser som är anpassade till kvinnor.

Nivåerna av östrogen spelar däremot ingen roll för sexlusten, varken hos män eller kvinnor. Och östrogenets betydelse är lika mytomspunnen som testosteronets, säger Lotti Helström, forskare i obstetrik och gynekologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

- Många tror att kvinnor får en torrhet i slidan vid samlag efter klimakteriet. Men så är det inte - slemhinnorna kan generellt bli torrare, men vid sexuell tändning är förmågan till svullnad och genomfuktning densamma, oavsett östrogennivåerna. Det känns angeläget att förmedla detta, eftersom den felaktiga uppfattningen är så spridd.

Visserligen kan man behöva skriva ut östrogen till en kvinna som har problem med torra slemhinnor i underlivet, men om man vill hjälpa henne med problem i sexlivet är det bättre att fråga hur hon och hennes partner egentligen gör - tar de tillräcklig tid på sig för att hon ska hinna bli våt och tända? Eller är det något annat i relationen som inte riktigt fungerar? säger Lotti Helström.

Kommunikation och samspel för bättre sexliv

En hel rad studier har visat att det är relationens kvalitet som är den viktigaste faktorn för att sexlivet ska fungera i en parrelation. Om kommunikationen och samspelet inom paret fungerar, då kan sexuella problem överkommas - och då hålls lusten vid liv. Ungefär så ser ekvationen ut, när Lotti Helström beskriver den. Hon hänvisar till en amerikansk studie, som visar att de par som fortsätter att ha sex gärna har det högt upp i åldrarna. Drygt hälften av dem som har en partner och som är i åldersgruppen 75 till 85 år har sex två till fyra gånger i månaden. Många av dem vill egentligen ha sex oftare.

- Jag tycker att det är bra att prata med sina patienter om sex. Det är många patienter som drar sig för att ta upp frågan själva samtidigt som de kanske har ett problem som går att reda ut, säger Lotti Helström.

Studier visar att den sexuella aktiviteten avtar i de allra flesta parrelationer. Det är främst hos kvinnor som den sexuella lusten beskrivs som avtagande eller för låg. Det framgår till exempel av den senast gjorda befolkningsundersökningen om svenskarnas sexualliv, Sex i Sverige, från 1996. Undersökningen visar att 16 procent av männen har haft ett minskat sexuellt intresse under det senaste året, något som 38 procent av dem var missnöjda med. För kvinnor var missnöjet större - var tredje kvinna beskrev en sänkt sexuell lust, vilket 43 procent av upplevde som ett problem.

Kerstin Fugl-Meyer, adjungerad professor i klinisk sexologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, är dock försiktig med tolkningen av dessa siffror. Hon anser bland annat att både män och kvinnor kan ha styrts av diverse föreställningar i sina svar.

- Det är inte länge sedan som kvinnlig sexuell lust sågs som skamlig av många i samhället, medan den manliga lusten sågs som självklar. Om pojkar och flickor lär sig det från tidig ålder kan det påverka hur de sedan beskriver sin egen lust. Om en kvinna märker att hennes man oftare tar initiativet till sex kanske hon själv upplever att hennes lust är låg eller svagare än mannens - men det finns inget stöd för att kvinnlig lust skulle vara svagare sett ur ett biologiskt perspektiv. Det stämmer heller inte med vad jag sett som behandlande psykoterapeut, säger Kerstin Fugl-Meyer.

Hon tycker också att det är missvisande att beskriva den sexuella lusten som en enskild faktor i människors liv. Tvärtom hänger lusten starkt samman med hur livet i övrigt fungerar - hur ser parrelationen och familjelivet ut, hur fungerar det på arbetsplatsen och hur ser ekonomin ut?

Det är också vanligt att personer som har andra sexuella problem eller dysfunktioner som en följd får nedsatt lust - alternativt att deras partner får det. Till exempel är det vanligt att kvinnor som inte blir tillräckligt våta, har svårt att få orgasm eller har smärtor vid samlag även får nedsatt lust - eller så får deras partner det.

På motsvarande sätt kan män med för tidig utlösning eller erektionsproblem få nedsatt sexuell lust - liksom deras partner. Erektionsproblem, orgasmsvårigheter och andra sexuella problem kan i sin tur ha flera orsaker. Till exempel påverkar hjärt-kärlproblem svällkroppsvävnaden hos både män och kvinnor, och även ett antal neurologiska och hormonella sjukdomar, som diabetes, kan spela in.

Vidare kan en rad läkemedel påverka sexlivet, till exempel kan de hormonpreparat som brukar ges efter bröstcancer ge samlagssmärtor.

Och här har vården en viktig men eftersatt uppgift i att hjälpa dem som behöver stöd i att upprätthålla sin sexualitet, anser Kerstin Fugl-Meyer.

- Det är väl belagt att sexuellt välbefinnande hör samman med upplevd livskvalitet. Det som krävs är ett samarbete mellan flera olika professioner och här saknas både tid och resurser. Det är tråkigt, för vi vet att det går att hjälpa individer att komma till rätta med sexuella problem och att det påtagligt ökar deras livskvalitet - och på så sätt deras hälsa, säger hon.

Hon har tillsammans med medarbetare nyligen startat en studie där patienter med stroke ska få hjälp med att överkomma sexuella svårigheter. Studiedeltagarna ska erbjudas individuellt anpassat stöd, till exempel beroende på om de är singlar eller har en partner. Samtalsterapi i kombination med annan behandling kan erbjudas, och parsamtalen ska vara inriktade på parets samspel överlag.

- Vi vill gärna tro att vi i Sverige har lätt för att prata om sexuella problem, men det är inte min erfarenhet. Många par har svårt för att prata om sitt samliv. När man hjälper dem att sätta ord på sina tankar kan de förstå och därmed förändra något negativt till något positivt. Och lusten kommer då ofta tillbaka, säger Kerstin Fugl-Meyer.

Problematisk sexualitet kan utgöra hinder

Men det är inte endast sexuella problem, som sviktande erektion eller orgasmsvårigheter, som kan störa sexlivet. Även en problematisk sexualitet kan utgöra ett hinder. Dit hör oönskade tankar, som sexuella fantasier kring barn, eller ovälkomna sexuella handlingar, som hypersexualitet, där någon blir helt uppslukad av sexuella handlingar, till exempel genom att onanera ett tiotal gånger per dag eller ägna en stor del av den vakna tiden åt att titta på porr.

- Hypersexualitet är egentligen inte lustdriven utan ångestdriven. De sexuella handlingarna utförs för att dämpa återkommande kraftig ångest. Och egentligen blir de problematiska först när de får konsekvenser för individen eller omgivningen. Det kan handla om att någon utsätter sig för stora risker genom väldigt många tillfälliga och oskyddade sexuella kontakter eller att en anhörig inte står ut, säger Stefan Arver.

Han beskriver hypersexualitet som en riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller våldshandlingar. Men flertalet av dem som söker vård på Centrum för andrologi och sexualmedicin har inte begått några brott, utan de söker frivilligt för att komma tillrätta med tankar och beteenden som de själva känner är fel.

Tillsammans med psykologen Katarina Öberg leder Stefan Arver en studie, där 120 hypersexuella personer ska få KBT-behandling i grupp för att komma tillrätta med oönskade beteenden. Målet är att utveckla en internetbaserad, effektiv behandling för hypersexualitet.

Studien kommer att bli klar under nästa år, men en första sammanställning av studiedeltagarna är gjord. Enligt Stefan Arver visar den att nästan alla blivit kraftigt mobbade som barn eller som vuxna.

- Behandlingen går ut på att lära individerna att hantera sin ångest på ett annat sätt än genom sexualitet, säger han.

Tre sanningar om sex (enligt forskarna)

  1. Behovet av närhet och intimitet kan öka när du blir sjuk - men sexualitet innebär inte alltid samlag.
  2. Sexuell erfarenhet gör det enklare att hitta lösningar på sexuella problem.
  3. Förmågan att tända går inte över. Den som levt länge som singel eller i en relation utan sex kan känna stor lust i en annan relation.
GynekologiPsykiatri