Tre frågor till Mats Hallgren, medförfattare till metaanalys om träning som behandling av psykisk ohälsa

Publicerat 2018-10-19 15:56. Uppdaterat 2018-10-19 16:08This page in English

Mats Hallgren, forskarassistent vid institutionen för folkhälsovetenskap, är en av författarna till den litteraturstudie och metaanalys av existerande forskning, som bidragit till att European Psychiatric Association (EPA) har tagit fram nya riktlinjer för att påvisa träning som en viktig del av behandling av psykisk ohälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten från er analys?

– Vår metaanalys visar att fysisk aktivitet kan minska depressiva symptom till en grad jämförbar med effekten av antidepressiva läkemedel och psykoterapi.

Resultaten visar även att den fysiska hälsan kan förbättras, vilket leder till minskad risk för somatiska hälsoproblem, som till exempel kardiovaskulära sjukdomar som annars är vanliga för dessa individer. Våra resultat pekar på att konditionsträning kan minska psykiatriska symptom, öka kognitiva förmågor samt öka den fysiska hälsan hos personer med schizofreni. Måttlig till intensiv träning tre gånger per vecka är den rekommenderade träningsnivån och frekvensen, men vi kan även se fördelar med mild träning och träning som utförs mer sällan.

Hur skulle er studie kunna påverka behandling och vård av patienter?

– Vår litteraturstudie är mer än en summering av den befintliga forskningen på området. En viktig rekommendation är att fysisk aktivitet skulle kunna integreras i den sedvanliga behandlingspraxisen, vilket stöds av den Europeiska Psykiatriska Föreningen (EPA) samt av ledande experter inom området. Således representerar vår ståndpunkt en betydelsefull skiftning i hur man bör tänka kring behandling för psykisk ohälsa.

Hur hoppas du att denna nya kunskap ska kunna bidra till att förbättra folkhälsan?

– Allvarlig psykisk ohälsa försvagar individen och påverkar de flesta områden i livet för den som är drabbad. Den fysiska och den psykiska hälsan är starkt sammankopplade, därför är behandlingsmetoder som tar hänsyn till båda delar väldigt lovande för att kunna minska psykisk ohälsa. Kontrollerad fysisk aktivitet är dessutom oftast säker och enkel att genomföra. De flesta patienter upplever dessutom fysisk aktivitet som stärkande.