Så ska Akademiskt specialistcentrum locka forskare

Publicerat 2018-02-09 13:17. Uppdaterat 2018-02-13 09:54

I takt med att Nya Karolinska Sjukhuset blir högspecialiserat och ur vissa aspekter svårare ur ett forsknings- och lärandeperspektiv, har Akademiskt specialistcentrum fått allt mer uppmärksamhet. Nu hoppas inte bara rektor, utan också politiker att det nyinvigda centret ska ha tillräckligt stor attraktionskraft för forskare och studenter.

– Idag knyter vi band mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, sa Sofia Ernestam, verksamhetschef, när Akademiskt specialistcentrum invigdes den 7 februari inför de drygt hundra personer som fanns på plats på Solnavägen 1E. 

Det är här som de tre vårdenheterna Centrum för diabetes, Centrum för neurologi och Centrum för reumatologi ska samsas i lokaler som inte alls liknar sjukhusmiljö. Men Akademiskt specialistcentrum är heller inget sjukhus. Ändå ska kroniskt sjuka patienter med några få utvalda diagnoser – diabetes, MS, Parkinson och reumatiska sjukdomar – få specialiserad vård här. Akademiskt specialistcentrum, som drivs i samverkan mellan Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet, är en del av satsningen på framtidens hälso- och sjukvård och syftet är att forskning, utveckling och utbildning ska knytas ännu närmare vården.

– Det är pionjärverksamhet att koppla ihop forskning, utveckling och behandling så som vi gör. Några av de främsta och nyaste behandlingarna för MS sker till exempel här, sa Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet, under invigningstalet.

Lite senare förklarade han varför Akademiskt specialistcentrum är så viktigt för KI:

– Vi har en hälso- och sjukvård under stor förändring. Nya Karolinska Sjukhuset har blivit allt mer högspecialiserat, vi får en nätverksbaserad vård och i den förändringen måste forskning och utbildning hänga med. Här finns expertisen koncentrerad, men också patienterna. Det gör att forskarna kan följa patienterna bättre här jämfört med om de var spridda över Stockholmsregionen, förklarade Ole Petter Ottersen. 

På plats under invigningen fanns även finanslandstingsråd Irene Svenonius (M), som menade att Akademiskt specialistcentrum kommer att betyda mycket för patienterna och att många kroniskt sjuka troligen kommer få ta del av forskningen snabbare än innan.

– Jag tror att det kommer att vara attraktivt att forska här. Här finns en ökad tillgänglighet för patientnära forskning. Och när vi ser att detta fungerar väl tror jag att landstinget kommer hitta fler områden där den här modellen kan användas, sa hon i en kommentar efter invigningen. 

Tanken är också att patienterna får komma till centret tidigt i sjukdomsskedet – och i hög utsträckning vara involverade i behandlingen. Även de olika patientförbunden har involverats en hel del i Akademiskt specialistcentrum. Att centret blir attraktivt för forskare och studenter är förstås mycket viktigt för att allt ska fungera som tänkt. De många kroniskt sjuka patienter som finns tillgängliga att öva på kan säkert locka studenter, menade Sofia Ernestam, verksamhetschef. 

– För att forskning ska kunna bedrivas bra här är det viktigt att få infrastrukturen att fungera. Redan när patienterna kommer in ska receptionisten ha möjlighet att fråga om de vill biobanka. Det går i dag tre biobanksturer om dagen till Karolinska universitetslaboratoriet och CMM. Det kommer också att finnas möjlighet att sitta här för forskare om de arbetar med forskning om patienter som är kopplade till mottagningen, sa hon.

TEXT: Maja Lundbäck

Länkar

Klinisk forskningSamverkanUtbildningsprogram