NyheterForskning

Så lurar pneumokockerna vårt immunförsvar

Publicerat 2018-11-12 17:00. Uppdaterat 2018-11-13 07:17This page in English
Birgitta Henriques-Normark. Foto: Stefan Zimmerman/Karolinska Institutet

Birgitta Henriques-Normark. Foto: Stefan Zimmerman/Karolinska Institutet

Birgitta Henriques-Normark. Foto: Stefan ZimmermanBirgitta Henriques-Normark. Photo: Stefan Zimmerman 

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Microbiology visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.

– Detta är ett paradigmskifte som ökar förståelsen för hur pneumokockbakterier orsakar sjukdom, och kan ge följdsjukdomar som till exempel hjärtsjukdom. Det är en viktig upptäckt som kommer att leda till nya strategier för bekämpning av infektioner orsakade av pneumokocker, säger Birgitta Henriques-Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.

Pneumokocker finns i normalfloran hos friska personer, och upp mot 60 procent av alla förskolebarn bär på pneumokocker i näsan. Oftast är dessa bakterier harmlösa, men de är också en vanlig orsak till öroninflammation, lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Varje år dör runt två miljoner människor i världen av pneumokocker.

I sökandet efter svaret på varför bakterierna bara ibland orsakar sjukdom, tittade forskarna närmare på toxinet pneumolysin, som produceras av pneumokockerna. Detta celldödande toxin gör att bakterierna kan ge upphov till sjukdom.

Bakterierna gömmer sig

– Vi gjorde den mycket överraskande upptäckten av en ny egenskap hos pneumolysin. Vi fann att pneumolysin kan interagera med en speciell receptor, MRC-1, som finns i vissa immunceller, och därmed trigga ett antiinflammatoriskt svar, säger Birgitta Henriques-Normark.

Väl på plats i immuncellerna kan bakterierna gömma sig från vidare attacker, och möjligen även växa till sig, för att senare ge upphov till lunginflammation.

– Tidigare har vi trott att pneumolysin enbart har en inflammatorisk roll men vi visar nu att det även kan ha en antiinflammatorisk roll. Detta förklaras av att bakterien kan använda pneumolysin som ett led i att överleva immunförsvarets attacker, säger Birgitta Henriques-Normark.

Studie på möss och människor

Studien har gjorts i celler både från möss och människor och när forskarna studerade möss som saknade receptorn MRC-1 kunde de också se en minskad förekomst av pneumokocker i de övre luftvägarna. Något som kan få stor inverkan på framtida behandlingsformer och nya vaccin mot pneumokockinfektioner, enligt forskarna.

Forskningsstudien har gjorts i samarbete med en forskargrupp vid Institute of Infection and Global Health, University of Liverpool, och med hjälp av Science for Life Laboratory Mass Spectrometry Based Proteomics Facility i Uppsala.

Den svenska delen av forskningsfinansieringen kommer bland annat från Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation

Pneumolysin binds to the Mannose-Receptor C type 1 (MRC-1) leading to anti-inflammatory responses and enhanced pneumococcal survival”.
Karthik Subramanian, Daniel R Neill, Hesham Malak, Laura Spelmink, Shadia Khandaker, Giorgia Dalla Libera Marchiori, Emma Dearing, Alun Kirby, Marie Yang, Adnane Achour, Johan Nilvebrant, Per-Åke Nygren, Laura Plant, Aras Kadioglu och Birgitta Henriques-Normark.
Nature Microbiology, online 12 november 2018.

ImmunologiInfektionsmedicinInflammationLungmedicin