Så kan vårdforskningen stärkas och utvecklas

Publicerat 2018-05-21 13:06. Uppdaterat 2018-05-25 11:37This page in English
Prodekan Gunnar Nilsson, landstingsdirektör Mikael Ohrling och hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L)

Prodekan Gunnar Nilsson, landstingsdirektör Mikael Ohrling och hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L)

Prodekan Gunnar Nilsson, landstingsdirektör Mikael Ohrling och hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L)

Vårdvetenskap på KI håller världsklass visar en utvärdering från Vetenskapsrådet. Den 7 maj diskuterades framtiden vid ett rundabordssamtal på KI. 

Dekaner, vårdforskare, politiker, patientföreträdare och representanter från vårdgivarorganisationer samlades för att samtala om vilka satsningar som behövs för att säkra vårdvetenskapens kvalitet. Enligt en rankning från 2018 hamnar omvårdnadsforskning vid Karolinska Institutet (KI) på första plats i Sverige, trea i Europa och elva i världen. Men utmaningarna är många för vårdforskningen, varför ledningen för det strategiska forskningsområdet vårdvetenskap, som drivs av KI tillsammans med Umeå universitet, initierat samtalet. Journalisten Marianne Rundström modererade samtalet, som utmynnade i konkreta förslag för att förbättra vårdvetenskapens villkor.

Samverkan måste stärkas

Bland annat diskuterades att kommunikation och implementering av vårdforskning måste utvecklas, liksom att samverkan mellan akademi och vård måste stärkas. Disputerade ska lockas tillbaka till vården genom att erbjudas mer avancerade arbetsuppgifter motsvarande sin forskningskompetens och tydligare karriärvägar måste skapas inom både hälso- och sjukvården och akademin.

Anders Gustafsson, dekan för forskning, Lena Alksten, strateg äldreförvaltningen, Jan Hillert, FoU-direktör och Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildning– KI kommer att utlysa professurer inom strategiska områden där vårdvetenskap är ett område. Eftersom en majoritet av vårdforskarna är kvinnor kommer detta också att bidra till att uppnå målet om att 60 procent av nya professorer ska vara kvinnor, säger Anders Gustafsson, dekan för forskning på KI.

Samtalet handlade även om att synliggöra statusskillnader mellan olika forskningsområden. Bedömningskriterier och processer utgår inte sällan från ett biomedicinskt perspektiv på bekostnad av vårdvetenskapen.

Viktigt höja vårdvetenskapens värde

Jan Hillert, FoU-direktör vid Karolinska Universitetssjukhuset, hävdade att både studenter och personal i vården måste bli bättre på att mäta och analysera resultat och kvalitet och därigenom höja vårdvetenskapens och vårdens ”värde”.

– Förenade anställningar är rätt väg att gå och KI:s chefer bör vara måna om att doktorander och forskare bör vara verksamma både kliniskt och akademiskt, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör vid Stockholms läns sjukvårdsområde.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, menade att möjligheten till stor påverkan för vårdvetenskapens framtid låg i att gemensamt med KI revidera landstingets strategi.

Vårdforskning till nytta i vården

Två exempel på vårdforskning av hög kvalitet vid KI, som kommit vården till nytta är MIMA-modellen, som används för att minska förlossningsskador och DöBra-programmet, ett nationellt forskningsprogram kring döende, död och sorg.

Länkar

SamverkanVårdvetenskap