NyheterForskning

Över 100 miljoner till KI-forskare från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Publicerat 2018-10-02 09:27. Uppdaterat 2018-10-02 09:32This page in English

Forskningsfinansiären Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat sammanlagt 104,2 miljoner kronor till fyra forskningsprojekt som leds från Karolinska Institutet. Totalt delar stiftelsen i år ut 640 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt vid svenska universitet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) beviljar bidrag till forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. De projekt som får anslag bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. KAW är den största privata forskningsfinansiären i landet.

 – Det är en rad lovande och spännande projekt i den internationella forskningsfronten som beviljats anslag. Stiftelsen stödjer landsgagnelig, långsiktig, grundforskning och ger forskarna fullständig frihet att formulera och undersöka sina hypoteser. Ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område, berättar Peter Wallenberg Jr, ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande från stiftelsen.

Vill förstå hur hjärtat och hjärnan reparerar sig

Jonas Frisén. Foto Gustav MårtenssonProjekt: Cell turnover in human health and disease.

Forskningsledare: Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.

Samarbetspartners: Henrik Druid vid Karolinska Institutet, Joakim Lundeberg vid KTH samt Göran Possnert vid Uppsala universitet.

Anslag: 40 600 000 kronor under fem år.

Kort beskrivning: Med kombinerade tekniker ska forskarna försöka förstå grundläggande saker om stamceller i den vuxna kroppen – vilka olika slags stamceller finns och vad får dem att utvecklas till nya celler i hjärta och hjärna? Förhoppningen är en ökad förståelse för vid vilka skador kroppen väljer att skapa nya celler i dessa organ. Tanken är att det på sikt skulle kunna användas för att styra förloppet och förmå kroppen att skapa nya celler vid till exempel Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller efter en stroke eller hjärtinfarkt.   

Destruktivt samspel på vägen mot typ 2-diabetes

Professor Juleen ZierathProjekt: Tissue-crosstalk and metabolic regulation of type 2 diabetes.

Forskningsledare: Juleen Zierath, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Samarbetspartners: Per-Olof Berggren, Carsten Daub, Anna Krook, Erik Näslund och Mikael Rydén, samtliga vid Karolinska Institutet, samt Thomas Moritz vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Anslag: 18 000 000 kronor under tre år, med möjlighet till förlängning i två år. 

Kort beskrivning: Metabolismen i fettväv, lever och skelettmuskulatur spelar stor roll för uppkomsten av typ 2-diabetes och låggradig, kronisk inflammation är vanlig hos personer som utvecklar sjukdomen. Så hur samspelar dessa organ med varandra i en inflammatorisk miljö och hur påverkas de insulinproducerande betacellerna av detta? Detta kommer forskarna att undersöka i det här projektet, där de kommer beskriva vilka proteiner och metaboliter som utsöndras från fettväv, lever och skelettmuskulatur vid inflammation, hur dessa ämnen påverkar samspelet mellan dessa organ – och hur det i sin tur påverkar de insulinproducerande betacellerna.

Smyga eller spurta – så får musklerna order om hastighet

Projekt: Decoding the logic of the neural circuits for motor actions.

Forskningsledare: Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Anslag: 16 200 000 kronor under fem år.

Kort beskrivning: Sakta smyga på ett bytesdjur eller snabbt springa ifrån ett rovdjur som vill ha dig till middag? Det är livsviktigt att våra muskler får till rätt rörelse i rätt hastighet – men hur går det egentligen till på detaljerad neurologisk nivå? Det ska undersökas i det här projektet, där både optogenetik och avancerade metoder för att kartlägga hela scheman av neurologiska nätverk ska användas på zebrafiskar. Forskningen väntas ge ny grundläggande kunskap om uppbyggnaden av de nätverk i nervsystemet som styr våra rörelser.

Försöker fånga befruktningens gåta på bild

Projekt: Integrative strucural biology of mammalian fertilization: Unveiling the beginning of life from gametes to atoms.

Forskningsledare: Luca Jovine, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Samarbetspartners: Alexey Amunts vid SciLifeLab och Stockholms universitet samt Linda Sandblad vid Umeå universitet och SciLifeLab.

Anslag: 29 400 000 kronor under fem år.

Kort beskrivning: Målet är att få bättre kunskap om hur befruktning i däggdjur går till, på en molekylär nivå – genom att fånga detta på bild. Forskarna ska studera olika stadier av befruktningen i däggdjur och använda sig av en kombination av avancerade tekniker, kryoelektronmikroskopi och röntgenkristallografi. Det gör det möjligt att avbilda molekyler som har frusits i orörd form mitt i ett ögonblick.

Länkar

AnslagFinansiering