NyheterForskning

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS

Publicerat 2018-11-12 17:00. Uppdaterat 2018-11-13 07:08This page in English
David van Bruggen, Gonçalo Castelo-Branco och Ana Mendanha Falcão. Foto: Eneritz Agirre
David van Bruggen, Gonçalo Castelo-Branco och Ana Mendanha Falcão. Foto: Eneritz AgirreDavid van Bruggen, Gonçalo Castelo-Branco and Ana Mendanha Falcão. Photo: Eneritz Agirre 

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Resultaten publiceras i Nature Medicine av forskare från Karolinska Institutet.

I Sverige har cirka 18 000 människor MS och ungefär 1 000 nya personer insjuknar varje år. Internationellt handlar det om 2,5 miljoner människor som lever med sjukdomen. Vid MS angriper immunförsvarets vita blodkroppar det isolerande fettämnet myelin som omger nervtrådarna i hjärnan. Denna attack försvårar för nervimpulserna att ledas fram på rätt sätt och leder till sjukdomssymtom.

Anledningen till varför immunförsvaret angriper myelinet är okänd. Nu visar en studie från forskare på Karolinska Institutet att de celler som tillverkar myelinet, oligodendrocyterna, kan spela en oväntad roll. Oligodendrocyter är en av de vanligaste celltyperna i hjärnan och ryggmärgen.

– Vår studie ger ett nytt perspektiv till uppkomsten och utvecklingen av multipel skleros. I dagens behandlingar fokuserar man främst på att hämma immunförsvaret. Men nu kan vi visa att även en typ av celler som finns i hjärnan och ryggraden, de så kallade oligodendrocyter, har en viktig inverkan på sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Gemensamt med immuncellerna

Artwork from Gonçalo Castelo-Branco’s laboratory, Illustrator Amagoia AgirreForskarna har visat att en delmängd av oligodendrocyter, såväl som deras förfäderceller (progenitorceller), har mycket gemensamt med immuncellerna. Bland annat kan de delta i arbetet att städa bort det myelin som skadas på grund av sjukdomen, på ett sätt som liknar hur immuncellerna arbetar. Oligodendrocyternas förfäderceller kan även interagera med immuncellerna och få dem att förändra sitt beteende. 

– Vi ser även att de gener som identifierats som de som ger en mottaglighet för multipel skleros finns aktiverade i oligodendrocyterna och deras förfäderceller, säger Ana Mendanha Falcao, som tillsammans med David van Bruggen, båda forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, är försteförfattare till studien. 

– Sammantaget pekar detta på att dessa celler har en viktig roll, antingen vid uppkomsten av sjukdomen eller i själva sjukdomsförloppet, säger David van Bruggen.

I studien har forskarna använt den nyligen utvecklade tekniken enkelcells-RNA-sekvensering. Tekniken gör det möjligt att få en ögonblicksbild av genaktiviteten i enskilda celler, och på ett mycket bättre sätt än tidigare särskilja olika celltyper från varandra. Detta har gjort det möjligt att identifiera olika roller och funktioner hos de olika cellerna. 

Vidare studier

Forskningen har till större delen gjorts på möss men vissa av resultaten är även säkerställda hos människan.

– Nu fortsätter vi med vidare studier för att ytterligare kartlägga vilken roll oligodendrocyterna och deras förfäderceller har vid multipel skleros. Ytterligare kunskap kan i en förlängning öppna för utvecklingen av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Forskningen finansierades av bland andra: EU (European Research Council och Marie-Skłodowska Curie Actions), European Committee for Treatment and Research of Multiple Sclerosis (ECTRIMS), Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse och Karolinska Institutet.

Publikation

Disease-specific oligodendrocyte lineage cells arise in multiple sclerosis”.
Ana Mendanha Falcão, David van Bruggen, Sueli Marques, Mandy Meijer, Sarah Jäkel, Eneritz Agirre, Samudyata, Elisa M. Floriddia, Darya P. Vanichkina, Charles ffrench-Constant, Anna Williams, André Ortlieb Guerreiro-Cacais och Gonçalo Castelo-Branco.
Nature Medicine, online 12 november 2018.

Länkar

Neurologi