KI bjöd in till diskussion om världens hälsa i Almedalen

Publicerat 2018-07-05 09:16. Uppdaterat 2018-07-23 11:09
Medverkande i KI:s seminarium i Almedalen: Helena Nordenstedt, Tobias Alfvén, Ole Petter Ottersen, Suzanne Håkansson, Ingrid Petersson, Sofia Arkelsten, Stefan Swartling Peterson, Pernilla Bergstrom, Niklas Adalberth och Carl Johan Sundberg.

Deltagare i Karolinska Institutets seminarie i Almedalen 2018.

Medverkande i KI:s seminarium i Almedalen: Helena Nordenstedt, Tobias Alfvén, Ole Petter Ottersen, Suzanne Håkansson, Ingrid Petersson, Sofia Arkelsten, Stefan Swartling Peterson, Pernilla Bergstrom, Niklas Adalberth och Carl Johan Sundberg.

Bara fyra av tio svenskar känner till de 17 globala mål som FN satt upp för hållbar utveckling till år 2030. Ökad kunskap om dem och varför de behövs är ett första steg för att få fler engagerade inom alla samhällssektorer. Det konstaterades på KI:s seminarium i Almedalen.

Känner du till världens pinkod? Den är 1114. Koden var ett pedagogiskt knep av tidigare KI-professorn Hans Rosling och tanken är att den ska symbolisera den geografiska fördelningen av världens befolkning. Cirka en miljard människor bor i Amerika, en miljard i Europa, en miljard i Afrika och fyra miljarder i Asien: 1114. Men befolkningen ökar fortfarande i Afrika och Asien. År 2100 beräknas pinkoden istället lyda 1145. Majoriteten av de människorna kommer att vara mellan 15-74 år gamla.

Att veta hur världen ser ut är viktigt för att kunna arbeta med att förbättra hälsan. Det var det inledande budskapet på tisdagens KI-seminarium i Almedalen. För på vissa håll har hälsan förbättrats kraftigt de senaste decennierna. Medellivslängden är till exempel så hög som 72 år i dag. Många dör inte längre av infektioner som hiv, malaria eller graviditets- och förlossningsrelaterade åkommor utan av icke smittsamma sjukdomar som drabbar människor långt senare i livet. Men när det i stora delar av världen skett betydande förbättringar har det på andra håll hänt mycket lite. I de länder som har lägst inkomst föds fortfarande i snitt fem barn per kvinna och barna- och mödradödligheten är mycket hög.

– Har vi inte världskartan klart för oss kan vi inte arbeta med dessa frågor, sa Tobias Alfvén, forskare i folkhälsovetenskap, KI.

Han och kollegan Helena Nordenstedt inledde seminariet som hade titeln ”Vem tar ansvar för världens hälsa”.  Syftet var att diskutera hur de 17 målen i Agenda 2030, en framtidsvision för en bättre värld som antogs år 2015 av Förenta nationernas generalförsamling, ska kunna uppnås. Och utmaningarna inför framtiden rymmer såklart en rad rena hälsofrågor, exempelvis antibiotikaresistens och nya infektioner, men även andra problem.

– Klimatförändringar kan göra stora områden obeboeliga, krig och nationalism leder till fattigdom och utarmning. För tio år sedan var Syrien ett medelinkomstland med god hälso- och sjukvård för de allra flesta men i dag är det ett låginkomstland där barnadödligheten ökar. Fattigdom är kanske det viktigaste målet att bekämpa om vi ska kunna komma vidare, sa Tobias Alfvén. 

Det sista målet handlar om att vi ska arbeta tillsammans för att uppnå målen. Och det kommer att behövas, menade KI:s rektor Ole Petter Ottersen.

– Enligt deklarationen ligger ansvaret inte bara på FN och styrande politiker utan även på civilsamhället, företagare och – oss alla. Och det är vad som är så fantastiskt med Agenda 2030 – att den ger oss alla ansvar att göra något. Men att lägga ansvaret på alla innebär också en risk att ingen tar det, sa han.

Oväntade allianser ökar möjligheterna

I det efterföljande panelsamtalet uppmanades deltagarna diskutera hur oväntade allianser kan öka möjligheterna att skapa en hållbar värld. Ingrid Petersson, ordförande i regeringens Agenda 2030-delegation, menade att det krävs både djuplodande expertis, ett horisontellt tänkande och en helhetssyn. Hon vill se ökat partnerskap inom högre utbildning.

– Humanister, samhällsvetare, naturvetare, tekniker och medicinare: Förena er för en bättre värld! sa hon.

Att lyfta de ekonomiska aspekterna av hälsoproblem kan vara ett sätt att få politiker att engagera sig i frågorna menade Sofia Arkelsten riksdagsledamot för Moderaterna.

– Det kan handla om att rikta sig till finansministrar och statsministrar och diskutera de ekonomiska vinningarna i stället för att prata med hälsoministrar, sa hon.

Niklas Adalberth, grundare av Klarna och stiftelsen Norrsken, menade att ekonomisk tillväxt behövs för att motverka fattigdomen.

– Många entreprenörer satsar i dag på teknikbranschen. Men det vore bra om vi kan få fler av dessa entusiaster och risktagare att satsa på teknik som kan lösa riktiga samhällsproblem i stället för att de ska skapa ytterligare en ny bilddelningsapp, sa han.

Som exempel nämnde han Matsmart, en app som minskar matsvinnet.

– Genom att göra samhällsentreprenörer till morgondagens rockstjärnor kommer vi att få en skjuts i rätt riktning, sa han.

Framtida marknader

Möjligheten att bygga framtida marknader kan vara ett sätt att motivera företag att satsa på långsiktiga projekt i låginkomstländer som samtidigt leder till hälsovinningar. Ett exempel nämndes av Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter, AstraZeneca. Företaget har arbetat i Kenya tillsammans med en amerikansk biståndsorganisation som fokuserar på hiv och aids och där man skapat mottagningar för samtidiga blodtrycksmätningar och hivtest.

– Många kommer inte till hivtestning, eftersom sjukdomen är mycket stigmatiserande men de kommer för att mäta blodtryck och då kan man passa på att även ta hivtest, berättade hon. 

Stefan Swartling Peterson, chef för hälsosektionen på Unicef, New York, underströk även han att det handlar om så mycket mer än hälso- och sjukvårdsfrågor.

– Hälsa handlar om mat, vatten, boende och skola. Och så en liten, liten del sjukvård. Den kunskapen måste vi sprida, sa han.

Att sprida kunskap är viktigt tyckte även Pernilla Bergström, projektledare Agenda 2030 på svenska FN-förbundet.

– Det spelar ingen roll hur mycket vi står här och talar om ansvar och ägandeskap om inte folk känner till att de globala målen finns. I dag är det ungefär fyra av tio svenskar som känner till målen. Vi vill skapa en folkrörelse för att öka kännedomen om målen, varför de finns och varför de är viktiga även för oss i Sverige. Men också diskutera konsekvenserna ifall vi inte arbetar med målen och vad var och en kan göra i sin organisation, sa hon.

På frågan om vem som är deras drömpartner för att samarbete kring de globala målen kom både forskare, livsmedelsindustrin och världens privata pensionskapital på tal. För Ole Petter Ottersen, KI:s rektor, är det studenterna.

– De är framtidens ledare och det är vår uppgift att se till att de är rustade.

Moderator för seminariet var Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Länkar

Global hälsa