NyheterForskning

God effekt av immunterapi mot ärftlig hudcancer

Publicerat 2018-10-08 08:00. Uppdaterat 2018-11-28 13:10This page in English
Foto: iStock
Foto: iStockiStock photo 

Individer med en särskild form av ärftlig hudcancer har ofta dålig prognos. Den sorts immunterapi som belönades med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin fungerar dock särskilt bra i denna patientgrupp, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Studien publiceras i Journal of Medical Genetics.

Medfödda mutationer i genen CDKN2A är den starkaste kända riskfaktorn för att drabbas av ärftlig hudcancer. Individer som drabbas av melanom och bär på mutationer i denna gen har också sämre sjukdomsprognos jämfört med andra, enligt tidigare forskning.

Melanom som hunnit sprida sig i kroppen svarar begränsat på traditionell cellgiftsbehandling. De senaste åren har det dock tillkommit nya immunologiska behandlingar som ger effekt hos många melanompatienter. Dessa så kallade checkpoint-inhibitorer behandlar cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer, en behandlingsstrategi som grundlades av James P. Allison och Tasuku Honjo, 2018 års mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Checkpoint-terapi

I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt hur effektiv immunologisk checkpoint-terapi är hos individer med nedärvd CDKN2A-mutation som har spritt melanom. Resultaten jämfördes med tidigare stora studier där melanompatienter behandlats med immunterapi.

– Det visade sig att mutationsbärarna med spritt melanom svarade oväntat bra på immunterapi. Det är glädjande och mycket positivt för denna annars så utsatta patientgrupp, säger Hildur Helgadottir, forskare vid institutionen för onkologi-patologi som ledde studien.

Bland de 19 patienter med CDKN2A-mutationer som ingick i studien svarade närmare två tredjedelar på behandlingen så att tumörerna minskade och hos en tredjedel försvann tumörerna helt. Förväntad respons utifrån tidigare studier var att drygt en tredjedel skulle svara på behandlingen och att tumörerna helt skulle försvinna hos var femtonde patient.

Många mutationer

Forskarna upptäckte också att tumörer med CDKN2A-mutation överlag hade ett större antal mutationer jämfört med andra tumörer.  En möjlig förklaring till den goda behandlingseffekten är enligt forskarna att celler med många mutationer blir mer olika kroppens friska celler så att immunsystemet har lättare att känna igen dem som främmande.

– Vår slutsats från studien är att CDKN2A-mutationsbärare som får spritt melanom har bra möjligheter att svara på immunterapi, vilket kan vara kopplat till att tumörer med CDKN2A-mutation verkar ha en tendens att samla på sig ännu fler mutationer. Denna koppling måste dock undersökas ännu närmare, säger Hildur Helgadottir.

Studien gjordes i samarbete med forskare vid Lunds och Göteborgs Universitet samt forskargrupper från Leiden i Holland, Genua i Italien, Barcelona i Spanien och Sidney i Australien.

Forskningen finansierades av Iris, Stig och Gerry Castenbäcks stiftelse för cancerforskning, Cancerfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Vetenskapsrådet, ALF, the Dutch Cancer Society, the Italian Association for Cancer Research, the Italian Ministry of Health, the Spanish Fondo de Investigaciones Sanitarias and Instituto de Salud Carlos III och the European Development Regional Fund.

Publikation

“Efficacy of novel immunotherapy regimens in metastatic melanoma patients with germline CDKN2A mutations”
Hildur Helgadottir, Paola Ghiorzo, Remco van Doorn, Susana Puig, Max Levin, Richard Kefford, Martin Lauss, Paola Queirolo, Lorenza Pastorino, Ellen Kapiteijn, Míriam Potrony Mateu, Cristina Carrera, Håkan Olsson, Veronica Höiom, Göran Jönsson
Journal of Medical Genetics, online 5 oktober 2018, doi:10.1136/jmedgenet-2018-105610

Cancer och onkologiGenetikHudcancerImmunterapiNobelpriset