NyheterForskning

Botade cancerpatienter i fokus när Nobelpristagare föreläste på KI

Publicerat 2018-12-11 11:41. Uppdaterat 2019-01-17 15:22This page in English
Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2018 James P. Allison och Tasuku Honjo tillsammans med marskalkar.
Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2018 James P. Allison och Tasuku Honjo tillsammans med marskalkar. Foto: Erik Cronberg

Nobelföreläsningarna med 2018 års pristagare i fysiologi eller medicin fyllde Aula Medica på Karolinska Institutet till brädden. Förutom 1 000 åhörare i aulan kunde människor världen över följa livesändningen när James P. Allison och Tasuku Honjo berättade om sin forskning som lett till banbrytande immunologisk ”checkpoint-terapi” mot cancer.

Det gråmulna småregniga decembervädret hindrade inte förväntansfulla studenter och andra från att köa långt ner på Solnavägen under en dryg timme innan årets Nobelföreläsningar i fysiologi eller medicin drog igång.

Ole Petter Ottersen Nobel 2018Karolinska Institutets (KI:s) rektor Ole Petter Ottersen välkomnade och berättade att ikväll firas forskningen, som handlar om att testa gränser. Han tackade pristagarna för deras upptäckter, varefter Edvard Smith, KI-professor och medlem i Nobelkommittén, gav en djupare både personlig och yrkesmässig introduktion till pristagarna.

Ingen biologi utan Darwin

Smith berättade om James P. Allison, som föddes i USA 1948, och hans tidiga intresse för forskning och att dissekera grodor, men läkare, som sin far, ville han inte bli. Allison höll på att bli utan examen från gymnasiet, eftersom han protesterat mot sin lärare som inte ville undervisa om evolution, för biologi utan Darwin var ju en omöjlighet. Till slut löste det sig via en korrespondenskurs från ett universitet och Allison kunde gå vidare till högre studier och basvetenskaplig forskning inom immunologi.

James P. AllisonJames P. Allison tillägnade sin föreläsning till alla studenter, forskarkollegor, läkare och patienter som han arbetat med.

Han berättade om hur han under 1990-talet studerade CTLA-4, ett protein på T-cellernas yta. Tidigt hade han haft en idé om att det borde gå att lura kroppens eget immunförsvar att attackera tumörceller.

Forskare visste då att CTLA-4 fungerar som en av T-cellernas bromspedaler och Allison utvecklade ett sätt att blockera CTLA-4 genom behandling med en antikropp som binder till CTLA-4-proteinet. T-cellerna kunde då släppas loss och därigenom bekämpa tumörceller.

Cancerfri efter att ha fått antikroppar

År 1994 gjorde Allison det första experimentet på möss och 2010 publicerades en studie som visade goda resultat hos patienter med spritt malignt melanom, hudcancer.

Allison lyfte bland annat fram ett fall med en kvinna, svårt sjuk i hudcancer, som deltog i en klinisk studie år 2001. Ingen traditionell cancerbehandling hade hjälpt och Allison visar en datortomografibild över hennes lungor som var fulla med metastaser, dottertumörer. Kvinnan fick en enda antikroppsinjektion i studien.

– På den tiden var överlevnadstiden efter diagnos med metastaserande malignt melanom elva månader, i praktiken en dödsdom. Här ser vi en annan datortomografibild tio år senare och alla metastaser i kvinnans lungor är borta. Kvinnan är i dag fortfarande cancerfri, nästan nitton år senare, det är fantastiskt, säger James P. Allison.

Ställde för svåra frågor tyckte skolan

Edvard Smith introducerade sedan den andre Nobelpristagaren, Tasuku Honjo, född 1942, som växte upp i Japan under svåra förhållanden kring andra världskriget, men ändå lyckades utbilda sig. Hans tid som elev i skolan var liksom Allisons inte heller komplikationsfri. Lärarna tyckte inte att han var en god, lydig student eftersom han ofta ställde för svåra frågor och tyckte att skolböckerna var för enkla.

Tasuku Honjo gillar musik, museer och att måla, berättade Smith. Han är också en hängiven utövare av både tennis, baseball, basket, pingis och golf, med 14 i handikapp. Varje år spelar han golf med den tidigare Nobelpristagaren från 2012, Shinya Yamanaka.

Tasuku HonjoTasuku Honjo själv började inledningsvis berätta om sin far som var kirurg och beskrev sin mamma som sin vackra, varmhjärtade skyddsgudinna. Det var när modern gav Honjo en biografi om Hideyo Noguchi, en framstående läkare och forskare inom bakteriologi och serologi, som han själv beslutade sig för att bli läkare och sedan forskare i immunologi.

– Det är ett ödets lyckokast att människor har turen att ha ett immunsystem med förvärvad immunitet. Annars hade cancerimmunterapi varit en omöjlighet, säger Tasuku Honjo.

Upptäckte protein med samma sorts bromspedal

Parallellt med James P. Allison upptäckte Tasuku Honjo att ett annat protein, PD-1, som också sitter på ytan av T-celler, även det fungerade som en bromspedal för immunsystemet. Djurförsök visade att blockering av PD-1 var en annan möjlig strategi för cancerterapi.

Strategin visade sig ha god effekt vid kliniska studier 2012, och till exempel lungcancer, njurcancer, lymfom och hudcancer kan behandlas. Och en kombination av blockering av både PD-1 och CTLA-4 vid hudcancer har visat sig ge ännu bättre effekt.

Liksom Allison lyfte Honjo fram flera fall där patienter, som varit i livets slutskede på grund av svår cancersjukdom, blivit botade med antiktoppsterapin. Diagram efter diagram visar avplanande kurvor med ökande långtidsöverlevnad.

Paradigmskifte inom cancerterapi

Tasuku Honjo beskrev den mödosamma resa som gjorts för att förstå funktionen hos PD-1 och hur kunskaperna kan användas. Han jämförde mekanismerna att kunna bromsa och gasa immunförsvaret med samma funktioner som hos en bil. Samtidigt är det en fin balansgång som måste göras när man behandlar cancer med metoden.

– Gasar man på för mycket vid cancerbehandling finns risken att kroppen får en autoimmun reaktion och börja angripa sig själv, säger Tasuku Honjo.

Han fortsatte att berätta om det paradigmskifte som nu sker inom cancerterapi. Vid sidan av operation, strålbehandling och cellgifter, har immunterapi etablerats som en fjärde hörnsten i cancerbehandling. Fördelarna är bland annat att normala celler inte påverkas av metoden, den är effektiv för många sorters cancer (och fler än 1 000 kliniska studier pågår i världen) samt att effekten är varaktig även efter att behandlingen av patienterna avslutats.

– Cancer kommer inte helt att försvinna, men kan bli kontrollerbar via immunterapi, och kan komma att bli som en av alla andra kroniska sjukdomar som man kan leva med, säger Tasuku Honjo, som ödmjukt avslutade med att tacka alla han samarbetat med genom åren.

Text: Helena Mayer

 

Nobelföreläsning 2018

Länkar

Cancer och onkologiImmunologiImmunterapiNobelpriset