NyheterForskning

Fyra av KI:s åtta VR-bidrag gick till ARC (NVS)

Publicerat 2018-11-16 07:26. Uppdaterat 2018-12-03 12:49This page in English
Arm i arm

Older couples arms

Av de åtta bidrag som Vetenskapsrådet beviljade Karolinska Institutet inom Humaniora och samhällsvetenskap 2018 gick fyra till sektionen för Aging Research Center (ARC) vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).

Johan Fritzell

Projekt: ”Ökar ojämlikheten bland äldre personer i Sverige? Ett multidimensionellt perspektiv” 3 år, 3 503 000 SEK

Antalet och andelen äldre personer i befolkningen ökar snabbt. Redan om två år kommer antalet personer 75 år eller äldre att överstiga 1 miljon. Att studera levnadsvillkor och ojämlikhet bland äldre personer är därför av yttersta vikt. Vi kommer att göra detta utifrån ett multidimensionellt välfärdsperspektiv där vår teoretiska bakgrund är den svenska välfärdstraditionen.

Vi tar avstamp i de oroande skillnader och trender i inkomst- och fattigdomsutvecklingen som uppmärksammats på senare tid, inte minst av EU. Sverige har tydligt ökande inkomstskillnader och ökade relativa fattigdomstal i den äldre befolkningen. Inkomstskillnaderna mellan äldre kvinnor och män är också bland de största i EU.

En första grundläggande fråga är därför om dessa förändringar också avspeglar sig i ökad ofärd och ojämlikhet när vi studerar äldre personers levnadsvillkor (75+) över tid utifrån ett multidimensionellt välfärdsperspektiv. Detta innebär att vi studerar ojämlikheten i en rad olika avseenden som är centrala för levnadsvillkoren, såsom hälsa, funktionsförmåga, ekonomiska resurser, tillgång till vård och omsorg, aktiviteter samt sociala relationer.

Vi kommer att vidareutveckla ”Active Ageing Index” som arbetades fram i samband med EU:s äldreår 2012 och som används för att jämföra villkoren för äldre i olika länder. Detta index kom nämligen att i hög utsträckning mäta förhållanden som framförallt är relevanta för yngre äldre. Vi lägger i projektet stort fokus på att analysera hur dessa olika dimensioner samvarierar. Först då får vi en mer fullödig analys av hur ojämlikheten ser ut och har förändrats över tid. Är det i hög grad samma personer som är sjuka, fattiga och socialt isolerade eller är dessa problem orelaterade? Har dessa förhållanden förändrats under de senaste 25 åren?

Vi ska också analysera relationen mellan inkomst och dödlighet. Vi har tillgång till närmast unika datamaterial som låter oss studera hur dessa former av ojämlikhet har förändrats över tid och i vilken utsträckning utvecklingen ser olika ut för kvinnor och män.

Grégoria Kalpouzos

Projekt: ”Inverkan av gener, livsstil, och biologiska faktorer på järnkoncentration i hjärnan: Konsekvenser för motorik samt kognitiva funktioner i vuxenliv och åldrande” 4 år, 5 400 000 SEK

Järn är viktigt för många biologiska mekanismer i hjärnan. En överbelastning av järn utlöser dock cellulär dysfunktion och celldöd via oxidativ stress och inflammation. Högre järnöverskott i hjärnan har observerats i praktiskt taget alla neurodegenerativa störningar, men också vid normal åldrande. Huvudsyftet med "IronAge" -projektet är att (1) avslöja hur järnöverskott i hjärnan påverkar hjärnans integritet, motorik och kognitiv prestanda när vi åldras, och (2) avslöja genetiska-, biologiska- och livsstilsfaktorer som orsakar ackumulering av järn i hjärnan. Insamling av basdata, inklusive blod, MR, motorik och kognitiv data, och detaljerad information om livsstil hos 200 friska individer i åldern 20-79 år, är avslutad. Uppföljningsinsamling startar 2019. Utöver att öka kunskapen om orsakerna och effekterna av hjärnjärn är det yttersta målet att ge rekommendationer om livsstil för att förhindra eller fördröja motorisk och kognitiv minskning på grund av åldrande.

IRON-projektet på ARC web: https://ki-su-arc.se/research/iron-protocol/

Martin Lövdén

Projekt: ”Utforskning-selektion-förfinings modellen av hur hjärnan förvärvar sig motoriska färdigheter” 4 år, 4 212 000 SEK

Att förstå hur människan lär sig färdigheter, som att spela ett musikinstrument eller att skriva, är ett viktigt tema inom psykologin som är av relevans för till exempel skolfrågor och rehabilitering. Vi har föreslagit en teoretisk modell av hjärnmekanismerna bakom inlärning av färdigheter. Under inlärning prövar hjärnan först olika kretsar och väljer sedan en krets som fungerar bäst, för att sedan optimera funktionen av denna krets.

Under utprovningsfasen sker bred tillväxt av hjärnstruktur i området som är involverad i färdigheten som tränas, men denna tillväxt återgår när den bästa kretsen för jobbet är utvald. Genom att följa människor som lär sig en motorisk uppgift (som simulerar utvalda aspekter av piano spelande) under flera veckor och mäta dessa människors funktionella hjärnaktivitet och hjärnstruktur med magnetresonans kamera, samt genom att göra en liknande studie på möss, ämnar detta projekt testa de prediktioner som denna modell gör. Resultat kan etablera en förståelse för hur hjärnan påverkas av erfarenheter och för hur hjärnan lär sig nya färdigheter, vilket är av stor grundläggande betydelse.

Jonas Persson

Projekt: ”Adaptiv glömska: Neurokognitiva mekanismer och dess koppling till normalt åldrande och känsloreglering” 4 år, 5 500 000 SEK

Att glömma saker är något som ofta upplevs som väldigt frustrerande i vardagslivet och som ses som något negativt. Men forskning har på senare tid visat att glömska kan vara anpassningsbar (adaptiv) och faktiskt hjälpa oss att minnas det som är relevant för stunden genom att sortera bort det som är irrelevant. Det finns ingen anledning att belasta minnessystemet med detaljer som inte är nödvändiga, och att effektivt glömma bort obetydlig information gör minnet mer funktionellt och att vi som individer fungerar bättre.

En försämrad förmåga att aktivt ta bort eller dämpa irrelevant information kan vara en underliggande orsak till åldersrelaterad försämring av minnet och känslomässiga störningar. I det här forskningsprojektet använder vi oss av beteendestudier och hjärnavbildning för att undersöka de grundläggande mekanismerna bakom aktiv glömska, hur dessa mekanismer påverkas när vi åldras och om detta är kopplat till nedstämdhet och oro.

Under projektets första del kommer vi att undersöka vad som händer i hjärnan när man glömmer, och om det finns åldersskillnader i dessa processer. I ett första experiment får försöksdeltagarna göra en uppgift som belastar vårt arbetsminne, d v s förmågan att hålla en begränsad information i minnet under en kortare tid. Deltagarna får till uppgift att komma ihåg relevant information, men kommer samtidigt bli presenterade irrelevant information. Den irrelevanta informationen leder då till interferens, deltagarna känner igen informationen men den är inte viktig för att lösa uppgiften, och måste därför aktivt glömmas bort. Vår hypotes är att äldre personer har svårare för att aktivt glömma bort informationen, och att hjärnan aktiveras som om informationen var relevant.

I det andra experimentet kommer försöksdeltagarna att få koppla ihop ett ord (t ex bord) med en bild (tex Albert Einstein). De får även koppla ihop en annan bild (t ex ett äpple) med samma ord. Sedan instrueras deltagarna att dra sig till minnes den första bilden (Albert Einstein) när de ser ordet bord samtidigt som aktiviteten i hjärnan mäts med hjälp av en magnetkamera. Albert Einstein och äpplet är minnen som tävlar med varandra när man hör ordet bord. Vår hypotes är att aktivitet som är relaterat till den andra bilden (äpple) kommer att minska (blekna bort) ju fler gånger man drar sig till minnes den första bilden (Albert Einstein) samtidigt som den första förstärks och att skillnaden är större hos yngre jämfört med äldre individer. I den andra delen av projektet kommer vi att undersöka om det finns en koppling mellan aktiv glömska och känslomässiga problem som till exempel ångest och nedstämdhet, något som mäts med hjälp av självskattningsformulär. Om en sådan koppling kan påvisas planerar vi också att, i en separat studie, undersöka en större mängd deltagare för att få ett bättre statistiskt underlag.

Vårt projekt kommer att ge ny och viktig kunskap om hur friska människor aktivt glömmer och visa på hur denna process sker i hjärnan. Vi hoppas också kunna öka vår kunskap om huruvida denna förmåga försämras vid ökad ålder och därmed leder till åldersrelaterade minnesförsämringar. Resultaten kommer även påvisa om adaptiv glömska är relaterat till känslomässiga variationer och på sikt skulle denna kunskap kunna vara betydande för till exempel individer med traumatiska minnen eller personer med depression.

Länkar

Åldrande