Termerna ”fysisk distansering” och ”emotionell närhet” bör användas och inte ”social distansering” när Covid-19 pandemin bekämpas

 

Publicerat som eLetter i Science under artikeln ”Time to pull together”.

Wasserman D, van der Gaag R, Wise J (2020). Terms ‘physical distancing’ and ‘emotional closeness’ should be used and not ‘social distancing’ when defeating the COVID-19 pandemic. Retrieved from: https://science.sciencemag.org/content/367/6484/1282/tab-e-letters

Abstrakt

Covid-19 drabbar länder världen över. Sociala restriktioner införs med syfte att försöka begränsa spridningen av corona-viruset och att rädda liv. Men den ofta använda termen ”social distansering” är olycklig, eftersom den kan väcka associationer som att ta avstånd ifrån, bli bortstött och isolerad hos sårbara grupper. I stället bör den korrekta termen lyda ”fysisk distansering”, då avsikten är att förhindra att infektionen sprids för snabbt i populationen. På samma gång bör man betona betydelsen av empati och känslomässig närhet, vilket visas av så många runt om i världen, då ingen av oss är immun mot infektionen.

Budskap – Använd termen fysisk distansering

Thorp (2020) skriver bra om Covid-19. Han nämner effekterna av de sociala restriktionerna. Många regeringar har drivit igenom ”social distansering” genom lagstiftning (Nederländerna, Frankrike, Italien och Spanien) eller genom sociala handlingsprogram (Sverige, Storbritannien). Termen ”social distansering” förknippas emellertid lätt med social och psykologisk uteslutning samt med negativa attityder. Det finns många grupper som har en stor sårbarhet för coronaviruset, i synnerhet de äldre.  Det har även personer med psykiska och psykosociala problem, svåra somatiska sjukdomar liksom statslösa och hemlösa personer. Dessa grupper är extremt känsliga för vilket språkbruk som används liksom för attityder och resurser.

Vi har sett att stigmat under vissa omständigheter kan förstärkas av fördomar. I Storbritannien har coronakrisen lett till mobbning av kinesiska individer (Haynes 2020). Vi är övertygade om att pennan inte bara är vassare än svärdet, utan att ord kan döda (Barsilay 2017). Det är inte ”social distansering” som kan minska spridningen av coronaviruset utan ett fysiskt avstånd på över 2 meter. 

Att ändra ordvalet till ”fysisk distansering” i stället för ”social distansering” kan hjälpa till att motverka negativa attityder eller uppfattningar gentemot specifika grupper i samhället, vare sig det är frågan om sociala klasser, etniciteter eller individer med hög sårbarhet för en dödlig infektion. Social empati och känslomässig närhet gentemot alla individer måste upprätthållas och betonas under denna tid, eftersom det kan utgöra en enkel livlina. Att uppriktigt bekräfta närvaron av en annan person samtidigt som man upprätthåller en fysisk distans kan bokstavligt talat rädda liv. Ingen står helt ensam (enligt John Donne i Devotions skriven 1600, No man is an island, entire of itself). Vi måste alla främja solidaritet i samhället, vi är alla delaktiga, ingen grupp är immun, så att känslor som att vara oönskad, oälskad och inte accepterad motarbetas och att ingen drivs till att ta ett drastiskt steg mot självutplåning. I detta har vi alla ett ansvar, även regeringar och media.

Referenser

Thorp, H. (2020) 'Time to pull together', Science, 367(6484), pp.1282-1282.

Haynes, S. (2020) 'As coronavirus spreads, so does xenophobia and anti-asian racism', TIME, 6 March [online]. Available at: https://time.com/5797836/coronavirus-racismstereotypes-attacks/ 

Barzilay, S., Brunstein Klomek, A., Apter, A., Carli, V., Wasserman, C., Hadlaczky, G., Hoven, C., Sarchiapone, M., Balazs, J., Kereszteny, A., Brunner, R., Kaess, M., Bobes, J., Saiz, P., Cosman, D., Haring, C., Banzer, R., Corcoran, P., Kahn, J., Postuvan, V., Podlogar, T., Sisask, M., Varnik, A. and Wasserman, D. (2017) 'Bullying victimization and suicide ideation and behavior among adolescents in Europe: A 10-country study', Journal of Adolescent Health, 61(2), pp.179-186.

Författare

  • Danuta Wasserman, MD, PhD, Senior Professor i psykiatri och Suicidologi, Karolinska Institutet, Stockholm. Chef för WHO Collaborating Centre for Research, Methods Development and Training and Suicide Prevention. Styrelseordförande för the Ethics Committee at the European Psychiatric Association (EPA)
  • Rutger van der Gaag, MD, PhD. Professor emeritus i Psykiatri, Radboudumc, Nijmegen, Nederländerna. Professor i Psykosomati och Psykoterapy, Universitetet i Stradina, Riga, Lettland. Associerad medlem av Etranger de l’Académie Nationale de Medcine, Paris, Frankrike. Medlem av the Ethics Committee at the European Psychiatric Association (EPA)
  • Dr M E Jan Wise, FRCPsych IDFAPA. Consultant Psychiatrist in Adult General Psychiatry. CNWL NHS Foundation Trust. Member of the Ethics Committee at the EPA