Skip to main content

Bröstkirurgi

Den bröstkirurgiska forskargruppen vid MMK bedriver patientnära klinisk forskning med fokus på kirurgisk behandling vid bröstcancer samt epidemiologisk och translationell bröstcancerforskning.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Incidensen ökar och år 2018 fick drygt 8700 kvinnor diagnosen, vilket innebär en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Samtidigt har mortaliteten successivt minskat, och den relativa tioårsöverlevnaden närmar sig 90 %. Orsaken är främst de förbättringar som genomförts i alla delar av bröstprocessen. Detta innefattar tidig diagnostik genom mammografiscreening, en alltmer specialiserad kirurgi, samt en förbättrad onkologisk behandling med endokrin terapi, cytostatika, antikropps- och strålbehandling. Starka framgångsfaktorer har också varit mångårig multidisciplinär samverkan, ett tidigt införande av ett nationellt vårdprogram, god compliance till vårdprogrammet och därmed tidig implementering av nya forskningsresultat i vården. Det Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer har varit en värdefull källa för kvalitetsuppföljning och forskning.

Överlevnaden i bröstcancer kan ytterligare förbättras genom fortsatt forskning kring prevention, tidigdiagnostik och bättre behandling. Nya prognostiska och behandlingsprediktiva tumörmarkörer behövs för att skräddarsy behandling och minska överbehandling. Eftersom det nu är mer än 100 000 kvinnor i Sverige som lever med en bröstcancerdiagnos, samt efterföljande komplikationer och biverkningar av behandlingen, blir livskvalitetsaspekter allt viktigare. Detta är exempelvis studier kring armfunktion, arbetsförmåga, sexualitet och fertilitet.

Forskargruppsledare

Irma Fredriksson

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Adress:

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, D2:02
171 76 Stockholm

Medlemmar i gruppen

Hannah Adam

Doktorand
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Camilla André

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Matilda Appelgren

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Jana de Boniface

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Marie Wickman Chantereau

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Hanna Fredholm

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Axel Frisell

Doktorand
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Jan Frisell

Professor, senior
08-517 709 15
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Jakob Lagergren

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Anna Lindegren

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Helena Ikonomidis Sackey

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Kerstin Sandelin

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Annika Svenner

Anknuten till Forskning
K1.MMK.Bröstkirurgi
K1 Molekylär medicin och kirurgi

Pågående forskningsprojekt

Kliniska studier rörande bröstcancerbehandling

Sentinel node biopsi och de-eskalering av axillkirurgi

Sentinel node biopsi, eller portvaktsbiopsi, är det axillingrepp som idag är rutin för att kartlägga sjukdomsutbredning i armhålan i samband med bröstcancerkirurgi vid kliniskt körtelnegativ sjukdom. Sentinel node biopsi är ett mindre ingrepp och förenat med färre komplikationer än axillutrymning, dvs borttagande av 10-15 lymfkörtlar i armhålan, vilket ännu är rutin då spridning i armhålan påvisats.

  • SENOMAC –en prospektiv randomiserad europeisk multicenterstudie rörande axillarutrymning eller ej vid makrometastas i sentinel node

(Jana de Boniface (PI), Jan Frisell, Helena Ikonomidis Sackey i samarbete med Lisa Rydén, Roger Olofsson Bagge, Leif Bergkvist, Yvette Andersson, Malin Sund, Dan Lundstedt, Johan Ahlgren, Sara Alkner (svensk styrgrupp); Peer Christiansen, Tove Tvedskov Filtenborg, Birgitte Vrou Offersen (PI Danmark), Thorsten Kühn, Toralf Reimer (PI Tyskland), Oreste Gentilini (PI Italien), Roland Reitsamer (PI Österrike), Michalis Kontos (PI Grekland).

Randomiserar kliniskt körtelnegativa bröstcancerpatienter med en till två makrometastaser i sentinel node-biopsin till kompletterande axillutrymning eller ej. Primärt utfallsmått: invasiv sjukdomsfri överlevnad. Sekundära utfallsmått: total överlevnad, livskvalitet, armmorbiditet.

81 centra i Sverige, Danmark, Tyskland, Grekland, Italien och Österrike deltar i studien som startade 2015. Inklusionsmål är 3500 patienter, i september 2019 >1500 inkluderade. NCT 02240472 (www.clinicaltrials.gov), www.senomac.se

  • SENOMIC –en prospektiv nationell kohortstudie rörande att avstå axillarutrymning vid mikrometastas

(Jana de Boniface (PI), Jan Frisell i samarbete med Yvette Andersson, Leif Bergkvist).

Totalt 452 patienter med mikrometastas i sentinel node opererade med valfri bröstkirurgi men utan kompletterande axillarutrymning inkluderades till 2018, men inklusionen fortsätter till dess att 452 mastektomipatienter har inkluderats. Primärt utfallsmått: sjukdomsfri överlevnad. Sekundära utfallsmått: total och bröstcancer-specifik överlevnad, axillrecidiv.

  • TATTOO –en prospektiv tysk-svensk multicenterstudie där kolmarkering testas som metod för selektiv axillstaging vid primärt körtelpositiv bröstcancer som behandlas med neoadjuvant cytostatika

(Jana de Boniface, i samarbete med Steffi Hartmann, Toralf Reimer, Thorsten Kühn (Tyskland)).

Inklusionsmål: 100 patienter. Primärt utfallsmått: detektionskvot, falsk negativ kvot.

  • AXSANA –en prospektiv europeisk registerstudie jämförande olika metoder för axillstaging vid primärt körtelpositiv bröstcancer

(Jana de Boniface i samarbete med EUBREAST (www.eubreast.com)

Tekniska utfallsmått, armmorbiditet, recidiv och överlevnad jämförs. Inklusionsmål: cirka 2000 patienter med primärt körtelpositiv bröstcancer som behandlas med neoadjuvant kemoterapi.

  • INDAX –en europeisk randomiserad studie rörande de-eskalering av axillkirurgi och strålbehandling vid primärt körtelpositiv sjukdom

(Jana de Boniface i samarbete med EUBREAST  (www.eubreast.com) Yvonne Wengström, Martin Eklund).

De-eskalering av axillkirurgi och strålbehandling undersöks hos primärt körtelpositiva patienter i två principiellt skilda grupper: de patienter som når komplett patologisk respons efter neoadjuvant kemoterapi och de som har kvarvarande tumörbörda i axillen efter neoadjuvant kemoterapi. Under planering.

  • Sentinel node vid neoadjuvant behandling –bäst före eller efter?

(Linda Zetterlund i samarbete med Jan Frisell och Jana de Boniface).

Långtidsuppföljning av två prospektiva multicenterstudier av sentinel node biopsi i samband med neoadjuvant behandling. Utfallsmått: sjukdomsfri överlevnad, total och bröstcancerspecifik överlevnad, axillrecidiv.

Bröstrekonstruktion

  • ADM-studien –en randomiserad studie av direktrekonstruktion med matrix

(Jan Frisell, doktorand Fredrik Lohmander i samarbete med Oxford University).

Prospektiv randomiserad studie för jämförelse av två olika metoder vid direktrekonstruktion efter mastektomi för bröstcancer -med, respektive utan acellulär dermal matrix (ADM). Primärt utfallsmått: antal oplanerade kirurgiska ingrepp. Sekundära utfallsmått: estetiskt utfall, komplikationer, antal kirurgiska ingrepp (planerade och oplanerade), cost-benefit och QoL. Studien är färdiginkluderad och under analys/publikation.

  • Sekundär bröstrekonstruktion efter mastektomi och strålning –en prospektiv randomiserad studie om tillförsel av kroppseget fett preoperativt förbättrar vävnadskvaliteten innan bröstrekonstruktion med implantat

(Anna Lindegren, Marie Wickman Chantereau i samarbete med Åsa Edsander Nord, Inkeri Schultz)

  • Studie kring långtidsresultat efter riskreducerande kirurgi vid förhöjd risk att utveckla bröstcancer

(Kerstin Sandelin, Marie Wickman Chantereau, doktorand Lucy Bai i samarbete med Yvonne Brandberg (PI) och Brita Arver).

Patientens och partners uppfattning om resultat och livskvalitet studeras och jämförs med normalpopulation. 3D-imaging som objektiv metod att värdera operationsresultatet utvärderas.

  • Prospektiv utvärdering av bovint acellulärt dermalt matrix (ADM) för bröstrekonstruktion

(Marie Wickman Chantereau i samarbete med Inkeri Schultz, Nida Kahn)

  • Jämförande studie mellan tre olika rekonstruktionsmetoder; DIEP-lambå, LD-lambå + implantat respektive enbart implantat

(Marie Wickman Chantereau, Jakob Lagergren i samarbete med Jessica Gahm)

Prospektiv och retrospektiv enkätstudie avseende påverkan på känsel, livskvalitet och kvarstående smärta eller obehag efter bröstrekonstruktion.

  • Autolog fettransplantation -ändras genuttrycksmönster inom inflammation och hypoxi i strålad brösthud före o efter fettransplantation (AFT)?

(Anna Lindegren, Marie Wickman Chantereau i samarbete med Björn Eriksson, Caroline Gahm, Martin Halle (PI) och Inkeri Schultz).

Translationell forskning med syfte att öka förståelsen av strålningsinducerade komplikationer hos patienter med genomgången bröstcancer. Fettvävnad från patientens buk transplanteras till det bestrålade bröstet. Med microarrayteknik studeras vilken typ av genuttryck som påverkas av strålbehandling, men också hur transplantation av egen fettvävnad kan påverka dessa.

  • Antibiotika vid rekonstruktiv bröstkirurgi –en nationell randomiserad studie

(Jan Frisell, Kerstin Sandelin, Jana de Boniface, doktorand Anna Ljung Konstantinidou, Jessica Gahm, Marie Wickman).

Prospektiv randomiserad studie som jämför enkeldos antibiotika med flerdos antibiotika som profylax för postoperativ infektion vid primär och sekundär rekonstruktion med implantat. Studien är avslutad och under analys.

Övriga kliniska studier

  • PREDIX 2 - en randomiserad studie av neoadjuvant kemoterapi vid Her2-pos sjd

(Hanna Fredholm i samarbete med bl a Thomas Hatschek och Renske Aaltena).

Prospektiv randomiserad studie där neoadjuvant behandling ges responslett och en randomisering sker mellan behandling med Kadcyla och Perjeta.

  • Vaccumassisterad excision av bröstlesioner –en klinisk studie på mammografienheten

(Irma Fredriksson, doktorand Athanasios Zouzos i samarbete med Fredrik Strand (PI) och Theo Foukakis).

Studie där vaccum-assisterad biopsiteknik utvärderas för att avlägsna benigna eller oklara bröstlesioner i sin helhet. Detta görs i lokalanestesi som ett kort ingrepp med minimal ärrbildning jämfört med öppen kirurgisk excision. I studien utvärderas metoden med avseende på marginalbedömning, komplikationer och patientupplevelse.

  • POMB –en prospektiv randomiserad studie rörande tilläggsvärde av MR i bröstcancerdiagnostik

(Kerstin Sandelin, doktorand Virginia Gonzales, i samarbete med Brita Arver och Staffan Eriksson och Leif Bergkvist, Västerås).

Prospektiv randomiserad multicenterstudie där 440 kvinnor med bröstcancerdiagnos före 56 år efter sedvanlig preoperativ utredning randomiserades till kompletterande utredning med bröst-MR eller ej. Inklusionen är avslutad och studien under analys bland annat med avseende på reoperationsfrekvens, överlevnad, QoL och hälsoekonomi.

Epidemiologiska/ translationella studier rörande bröstcancer/bröstkirurgi

  • Unga kvinnor med bröstcancer och prognos

(Irma Fredriksson (PI), Hanna Fredholm, Jan Frisell, i samarbete med Fredrik Pontén (HPA-projektet), Jonas Fuxe, Jonas Bergh).

Studiens syfte är att klarlägga varför unga kvinnor med bröstcancer har en sämre prognos, samt att finna nya prognostiska markörer för denna grupp. Utifrån en stor populationsbaserad kohort har kvinnor <35 år vid diagnos av invasiv mammarcancer identifierats (n=471) liksom en jämförelsegrupp av 700 kvinnor 35-69 år. Från journaler har detaljerade uppgifter om patient- och tumörkarakteristika, given behandling samt långtids-fu samlats. Histopatologiska glas har regranskats och scannats. Från paraffininbäddad tumörvävnad har TMAs för analys av proteinmarkörer byggts upp. På TMA-snitt har en central re-analys av klassiska prognostiska markörer utförts (ER, PR, Her2, Ki67). Därigenom har ett unikt, högkvalitativt, i det närmaste komplett dataset med en högriskpopulation av unga bröstcancerpatienter med uppgifter om långtidsuppföljning, skapats för att studera tumörbiologiska åldersskillnader i relation till prognos. Med multiplexfärgningar studeras nu paneler av biomarkörer såsom proliferationsmarkörer, immunmarkörer och stromamarkörer.

  • Graviditetsassocierad bröstcancer, biologi och prognos

(Irma Fredriksson i samarbete med Anna Johansson, MEB).

I en populationsbaserad studie studeras graviditetsassocierad cancer och hur tumörbiologi, stadium vid diagnos, diagnostiskt mönster och behandling påverkar överlevnad på kort och lång sikt. Kan den lägre incidensen av graviditetsassocierad bröstcancer och anrikningen av tumörer med negativa tumörkarakteristika under graviditet, förklaras av ändrad tumörprogression eller av hormonell suppression av hormonkänsliga tumörer med mer gynnsamma karakteristika? Hur påverkar graviditetsassociationen mor och barn med avseende på risk för återfall, graviditetskomplikationer och långtidshälsa?

  • Äldre kvinnor med bröstcancer och prognos

(Irma Fredriksson (PI), Jan Frisell, doktorand Amelia Chiorescu i samarbete med Anna Johansson, MEB samt Lars Holmberg, King´s College).

Sjukdomsförlopp och prognos för äldre kvinnor med bröstcancer studeras i en stor kohort av nära 54 000 kvinnor som är 60 år eller äldre vid bröstcancerdiagnos. Data om patient- och tumörkarakteristika liksom behandling har insamlats via regionala och nationella kvalitetsregistren och genom kompletterande journalgenomgång för de 800 oregistrerade (registrerade endast i Cancerregistret). Den samlade databasen har länkats med databaser vid SCB och Socialstyrelsen. Vi avser att beskriva risken för nya BC-händelser i olika åldrar samt klarlägga prognos med avseende på regionala behandlingsrutiner, comorbiditet och socioekonomiskt status.

  • Prognos, prognostiska och prediktiva faktorer vid nodnegativ bröstcancer ≤ 10 mm

(Irma Fredriksson i samarbete med Andreas Pettersson och David Jaraj, KEP, samt Jonas Bergh).

I en kohortstudie inkluderande drygt 20 000 kvinnor med T1abN0 BC har tumör- och behandlingsdata från de regionala och nationella bröstcancerregistren insamlats och länkats mot dödsorsaksregistret. Målet är att klarlägga långtidsprognosen för kvinnor med T1abN0-tumörer som fått, respektive inte fått adjuvant behandling, samt att identifiera prognostiska och prediktiva faktorer för den specifika patientgruppen.

  • Molekylära och prognostiska studier av Her2 vid bröstcancer

(Irma Fredriksson, doktorand Caroline Rönnlund i samarbete med Johan Hartman (PI) och Stephanie Robertsson).

I en kohort av 4000 patienter med bröstcancer efter 2005 har fullständiga PAD-data inhämtats från patologiregister, samt klinisk information från regionala bröstcancerregistret och patientjournaler. I paraffinbäddat tumörmaterial studeras samstämmigheten i Her2-analys med IHC och ISH (generellt och subgrupperat baserat på bland annat ålder och ER-status) och deras respektive korrelation med recidiv respektive bröstcancerdöd. Vi avser att undersöka nya lovande metoder för Her2-analys med test, validering och optimering av system baserade på genexpression (t ex STRAT4, Cepheid), och att utveckla ett bildanalyssystem för digital analys. Vi avser att studera Her2-nivåns prediktiva värde vid olika analysformer och att optimera cutoff-nivåer i förhållande till IHC/ISH och till respons på behandling.

  • Riskfaktorer för lokalrecidiv och död efter neoadjuvant kemoterapi

(Hanna Fredholm, doktorand Aafke Duinmeijer)

  • Armmorbiditet efter bröstcancerkirurgi

(Helena Sackey, Jan Frisell).

I en kohortstudie bestående av 557 kvinnor opererade mellan 1999 och 2004 med antingen axillutrymning eller sentinel node biopsi på grund av bröstcancer, har armmorbiditet studerats med avseende på ökad armvolym eller självupplevda symtom. Nu görs studeras långtids hälsorelaterad QoL.

  • Kardiovaskulära bieffekter efter cytostatika- och strålbehandling

 (Kerstin Sandelin i samarbete med Elham Hedayati)

  • Mammografiscreening - en nationell utvärdering

(PI Jan Frisell, Mammografienheten i Malmö och Göteborg, Epidemiologiska enheten Umeå Universitet, Mammografienheten Uppsala Universitet).

Hälsokontroll med mammografi har studerats i fyra svenska randomiserade studier. I den så kallade overviewstudien har sammanlagda data studerats och publicerats. Fortsatta studier rör in situ-cancer samt intervallcancer.

  • Epidemiologiska studier rörande skillnader i kirurgisk behandling mellan socioekonomiska grupper

(Jana de Boniface, doktorand Axel Frisell, doktorand Anna Ljung Konstantinidou, doktorand Hannah Adam).

Här studeras socioekonomiska skillnader i kirurgisk behandling med avseende på optyp, upplevelser av patientinformation, rekonstruktionsfrekvens och överlevnad efter bröstrekonstruktion.

  • iTOP2 -kohortstudie rörande lokalrecidivrisk efter bröstbevarande kirurgi vid högrisk-bröstcancer

(Jana de Boniface, Camilla André i samarbete med universitetet i Wien (Florian Fitzal, Walter Weber, Zoltan Matrai, Jörg Heil (Oncoplastic Breast Consortium))

  • Lokalrecidivrisk vid komplex onkoplastikkirurgi –en retrospektiv kohortstudie

(Jana de Boniface, Camilla André, Helena Ikonomidis Sackey i samarbete med Anna Johansson, Caroline Holsti, Ira Tzepi, Annika Svenner).

  • Överlevnad och recidivrisk vid bröstbevarande kirurgi versus mastektomi -en retrospektiv kohortstudie

(Jana de Boniface).

Studier kring samband lokalrecidiv och överlevnad, komorbiditet, kirurgi och överlevnad samt socioekonomiska faktorer, kirurgi och överlevnad.

  • Rekonstruktiv bröstkirurgi: Stockholm Breast Reconstruction Database

(Jana de Boniface, Jakob Lagergren, Hannah Adam, Anna Ljung Konstantinidou, Axel Frisell, Helena Ikonomidis Sackey, i samarbete med Martin Halle, Ira Tzepi, Dhirar Ansarei, Anna Johansson).

Studier utifrån ett retrospektivt register med data rörande bröstrekonstruktioner utförda i Stockholm 1990-2015. Här studeras effekter av strålbehandling på implantatbaserad primär bröstrekonstruktion med avseende på kirurgiskt utfall (protesförlust, reoperationer, komplikationer, konvertering till autolog rekonstruktion), livskvalitet (enkätbaserad longitudinell studie), fysiskt och psykiskt välbefinnande, inflammation i kapselvävnad (genexpressionsanalys), onkologisk säkerhet, lokalrecidiv, recidivrisk och överlevnad vid komplikationer samt överlevnad efter stor sekundär rekonstruktiv kirurgi (DIEP).