Brandkårsutryckning för att bevara KI:s historia

Publicerat 2018-02-28 07:16. Uppdaterat 2018-03-19 12:55This page in English
Historisk bild från Farmakologiska instutionen (Fyfa) 1948
Bild från inskannat fotoalbum från Farmakologiska institutionen 1948-51 (nuvarande Fyfa): "Amanuens CM Ideström bestämmer cornealreflexen vid barbituratpåverkan hos sin assistent fröken K Holmquist."A picture from a 1948-51 Pharmacological department (today Fyfa) photo album: "Amanuensis CM Ideström determines the corneal reflexes of his assistant Miss K Holmquist during barbiturate influence." 

Under 2018 sker den största flyttkarusellen i Karolinska Institutets historia. Nu söker enheten för medicinens historia och kulturarv (MHK) föremål med berättelser att bevara för eftervärlden.

Många föremål och dokument kommer att hamna i soporna när 60 procent av medarbetarna flyttar och större delen av labb och djuranläggningar förnyas.

Olof Ljungström är medicinhistoriker på KI. Foto: Gunnar Ask– Vi står i begrepp att genomföra vad som i princip blir en av världens största biomedicinhistoriska container-raider, vid en av världens mest intressanta biomedicinska forskningsmiljöer, säger Olof Ljungström vid MHK i Haga tingshus som även innehåller Hagströmerbiblioteket.

Enheten arbetar med bevarandet av medicin- och vetenskapshistoria vid Karolinska Institutet. Bland annat sprider man en guide för vad som är värt att bevara som anpassats efter en förlaga från Countway Library vid Harvard. Det finns kritiska punkter i en persons karriär då frågan uppstår vad som skall sparas – när någon går i pension, då tjänsterummet ska tömmas, eller vid dödsfal. Då dyker ofta föremål upp som kan utgöra viktiga pusselbitar i Karolinska Institutets historiebeskrivning.

– Efter bakteriologen och bioteknikprofessorn C.G. Hedéns död hittade vi i villan ett skåp som visade sig vara ett portabelt hemlaboratorium! Man kan tänka sig att professorn ville ha det för att kunna göra enklare laborationer i hemmet, när andan föll på. Det har vi tagit hand om.

Vad bör bevaras när flyttlasset går?

Det speciella i att flera stora institutioner löses upp fysiskt i ett enda svep, leder till vad Olof Ljungström benämner som en hastig ”dödstädning”, där risken finns att det mesta slängs och sedan är borta för alltid. MHK uppmanar därför KI-medarbetare att höra av sig om de hittar dokument eller föremål i flyttstädningen som kan ha betydelse för universitetets samlade medicin- och vetenskapshistoria.

– Om någon står i begrepp att välja mellan sopcontainern eller flyttlådan vill vi vara det tredje alternativet. Vi vill stå till förfogande för forskare och andra anställda på universitetet som står med föremål och material värda att bevara. Nu finns ett stort behov av att snabbt ordna fram en lokal för mellanlagring, där KI-medarbetarna kan lämna in föremål och dokument.

Föremålen berättar en historia

Det Olof Ljungström och kollegorna är ute efter är föremål som berättar en historia. Att enbart utgå från det som arkiveras ger inte hela bilden, eftersom bestämmelserna kring arkivering främst gäller abstrakta dokument.

– Oftast befinner sig medicinhistoria på en abstrakt nivå, men det vardagliga forskningsarbetet är tvärtom väldigt konkret. Som historiker skiljer vi gärna på ”vetenskap” som ett egentligen ideologiskt begrepp, och forskning som är påtaglig och konkret. Och det är föremål med berättelser som källor till forskningen vi söker. På så sätt kan föremål tillsammans med sin berättelse bilda viktiga enheter för att beskriva KI-historien för eftervärlden.

Intresset för ett bevarande av Karolinska Institutets historia delar Olof Ljungström och hans kollegor med den nystartade WikiKI-gruppen som är ett gräsrotsinitiativ från medarbetare på de berörda institutionerna. Deras mål är att samla ihop och dokumentera så mycket som möjligt av universitetets historia på och kring campus när flytten går. Kärnan i deras projekt är en webbplats, wikkiki.se, som man samlar informationen på.

Text: Stina Moritz

Länkar

CampusHistoria