Biosäkerhet

This page in English

Biosäkerhet omfattar arbete med smitta och genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), och innebär att man skyddar människor och miljö från exponering av smittförande ämnen i laboratoriet.

Frågor angående biosäkerhet kan ställas till institutionernas biosäkerhetsombud eller till KI:s Biosäkerhetssamordnare, samt om du vill anmälan ditt arbete med mikroorganismer eller GMM till Arbetsmiljöverket.

Vid arbete med smitta såsom blod och humant provmaterial, smittförande mikroorganismer eller genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) måste man alltid beakta riskerna genom att riskbedöma sitt arbete. Utifrån riskbedömningen bedömer man sedan vilken personlig skyddsutrustning och andra skyddsåtgärder som är nödvändiga för att arbeta säkert, vilka rutiner som bör finnas samt skyddsnivå på laboratorierna för arbetet.

Arbete med mikroorganismer som kan orsaka infektion hos människa och allt arbete med GMM kräver godkänd anmälan eller tillstånd från Arbetsmiljöverket. Se mer information om anmälan och tillstånd för mikroorganismer och GMM.

Arbete med smitta och genetiskt modifierade mikroorganismer regleraras framför allt av följande två föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

Vill man fördjupa sig mer i området har WHO gett ut en informativ handbok på engelska.

Riskbedömning biosäkerhet

Riskbedömningar skall utföras för att alla ska ha en säker arbetsmiljö och för att höja riskmedvetenheten.

För riskbedömningar av blod och annat humant provmaterial kan man använda riskbedömningsblanketten Human Sample Risk Assessment (HUMRA) och för riskbedömning av mikroorganismer som kan orsaka infektion är riskbedömningsblanketten Biological Agent Risk Assessment (BARA) ett bra verktyg. Båda blanketterna är framtagna av KIs Biosäkerhetskommitté.

Arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer behöver alltid riskbedömas. Dock beror omfattningen av riskbedömningen på hur stor risk arbetet med GMM innebär. Riskbedömning av GMM sker på Arbetsmiljöverkets blanketter.

Läs mer om GMM och vilken riskbedömningsblankett som är lämplig  på sidan Anmälan, tillstånd och riskbedömning för GMM

Arbetsmiljöverkets föreskrift Mikrobiologiska arbetsmiljörisker beskriver hur och när riskbedömningar ska göras och dokumenteras för blod, humant provmaterial och mikroorganismer, som inte är genetiskt modifierade. För genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) , se  AFS 2011:2.

Nedan följer en kort beskrivning om vad som gäller för riskbedömning av mikroorganismer och humant provmaterial.

Mikroorganismer delas upp i fyra riskklasser, 1 - 4, beroende på förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli. Klassificeringen är baserat på arbete med biologiska agens i laboratorium där arbete med agens i högre riskklass innebär högre risk. Mikroorganismer som normalt inte orsakar infektionssjukdom klassificeras som riskklass 1. De kan ändå orsaka ohälsa på grund av överkänslighet eller toxinpåverkan.

En lista över vilka specifika mikroorganismer som klassas finns i Föreskriften Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan och överkänslighet.

Mikroorganismer i riskklass 2 - 4 innebär per definition en risk och måste alltid riskbedömas, medan mikroorganismer i riskklass 1 endast behöver riskbedömas om användaren tror att arbetet kan innebära en risk.

Biosäkerhetskommittén på KI har tagit fram en riskbedömningsblankett för mikroorganismer, benämnd BARA (Biological Agents Risk Assessment). Denna blankett kan användas för att riskbedöma hantering av mikroorganismer. Blanketten är uppdelad i två delar där del A används för att karakterisera mikroorganismen och del B beskriver hantering, risker för exponering samt skyddsåtgärder.

Del B kan användas dels för  laborativt arbete (B1) och för hantering av mikroorganismer vid djurexperiment (B2).

Blodburen smitta

Det är framför allt hepatit B och C samt HIV, som kan smitta via human blodhantering. Notera att blodburen smitta inte bara kan överföras genom hantering av blod, utan även av material som kontaminerats med blod såsom vävnad, sårvätska, spinalvätska, urin, pipettspetsar och likande. Även cellkulturer kan ge blodsmitta, läs mer på sidan om Cellodling och blodhantering.

För riskbedömning av laborativt arbete med blod och annat humant provmaterial (inklusive cellkulturer) har Biosäkerhetskommittén även tagit fram en separat blankett, benämnd HUMRA (Human Sample Material Risk Assessment). 

För mikroorganismer i riskklass 2 och uppåt krävs anmälan ellertillstånd. Läs mer på sidan Tillstånd och anmälan av mikroorganismer.

Vid riskbedömning av kemikalier, läs mer på sidan "Riskidentifiering, riskhantering och skyddsåtgärder".

Skyddsåtgärder Biosäkerhet

Vilka skyddsåtgärder som bör vidtas vid hantering av biologiskt material beror på hur materialet smittar. Ofta hanteras både kemiskt och biologiskt material samtidigt, vilket behöver tas hänsyn till. Valet av skyddsåtgärder ska definieras vid riskbedömningen. Tänk på att definiera val av skyddsåtgärder och när de skall användas i skriftliga rutiner så att alla i laboratoriet arbetar på samma sätt för att undvika smitta.

Handskar

Riskbedömningen ligger till grund för om handskar behöver användas, och i så fall vilken typ av handske. 

Handtvätt och handdesinfektion ska alltid utföras efter det att man tagit av sig handskarna vid mikrobiologiskt arbete. Desinfektionsmedel förstör handskens skyddande egenskaper. Tänk på att handskarna blir smittförande och byt därför handskar ofta. Notera att allt mikrobiologiskt arbete inte behöver bedrivas med handskar på.

Vid val av handskar för mikrobiologiskt arbete ska både penetrationsförmåga och motståndskraft mot skärskada tas i beaktande. För biologiskt material kan man urskilja tre klasser av handskar. Handskar från de tre klasserna kan bestå av olika tjocklek samt olika material, vilka är olika motståndskrafttiga för kemikalier och punktering.

Undersökningshandskar för skydd av patient och prov

Undersökningshandskarnas kartong är märkt med CE samt oftast koden EN455. Dessa är framtagna för att ge patientskydd. De undersöks inte av någon oberoende källa. Däremot ger producenten en garanti att endast en viss procentsats av handskarna har hål. Om det står AQL 1,5 betyder det att producenten har testat att 1,5% eller färre av handskarna har hål.

En handske av denna typ ger därför ofta en falsk känsla av säkerhet på laboratoriet. Den utger sig inte för att skydda mot kemikalier. Exempel är Evercare från SelfaTrade.

Handskar för personskydd

Handskarnas kartong (alternativt handskarna om de är förpackade en och en) som ska användas för personskydd är märkt med koden EN374. De är sub-grupperade från ett till tre. EN374-1 är väldigt lik en undersökningshandske, men kan användas vid svaga kemikalier såsom rengöringsmedel. För kemikalie- och mikroorganismhantering där ett högre skydd krävs, behövs ofta handskar som är märka med EN374-2 eller EN374-3. Dessa har dessutom symboler med biologisk risk/e-kolv/bägare med frågetecken.

De med biologisk risksymbol har testats med vattenläckagetest (alltså ej med mikroorganismer), de med e-kolv/bägare med frågetecken har testats för olika kemikalier, och har klarat testet för vissa av dessa.

Notera att olika handskmaterial är resistenta mot olika kemikalier, läs mer om Riskidentifiering, riskhantering och skyddsåtgärder för Kemikaliesäkerhet, för en förklaring till vilka handskar som lämpar sig för vilka kemikalier.

För handskar märka med EN374-2 /-3 är det oberoende organisationer som testat handskarna. Exempel på handskar som är mäkta med EN374-2 samt biologisk risk-markören är Touch N Tuff nitrilhandske.

Handskar som testats för att ge skydd mot mikroorganismer

Det är endast handskar som är märkta med ASTM F1671-97b (en amerikansk standard, som det inte finns motsvarighet till i Europa) som testats för penetration av mikroorganismer. Exempel på hanskar med sådan märkning är Eco Shield från företaget SHIELD.

Mer information finns i KI:s broschyr om handskar.

Skyddskläder

Vid mikrobiologiskt arbete på KI ska skyddsklädsel, såsom laboratorierock, alltid användas. Denna ska tas av när arbetsområdet lämnas. Vid transporter av mikroorganismer t ex inom institutionen, men där allmänna utrymmen beträds, ska mikroorganismerna förvaras i en transportlåda eller motsvarande och skyddsklädseln tas av.

Mer information  finns på sidan Transport av farligt gods och biologiska prover.

Ventilerade arbetsplatser

Om ventilerade arbetsplatser behöver användas, och vilken typ som ska användas, ska riskbedömningen för experimenten utvisa. Det är viktigt att skilja på mikrobiologiska säkerhetsbänkar (även benämnda biologiska säkerhetsbänkar) respektive ventilerade arbetsplatser anpassade för kemikaliehantering.

En mikrobiologisk säkerhetsbänk är anpassad för arbete med mikroorganismer. Den har t ex HEPA-filter för att rena den utgående luften. Oftast, men inte alltid, cirkulerar majoriteten av luften runt inne i den mikrobiologiska säkerhetsbänken, då blåser det HEPA-filtrerad luft från innertaket på säkerhetsbänken (denna kallas mikrobiologisk säkerhetsbänk klass 2).

En ventilerad arbetsplats anpassad för kemikaliehantering (t ex dragbänk, punktutsug och dragskåp) har inget HEPA-filter, men kan ha t ex kolfilter som inte skyddar mot mikroorganismer i luften. Ventilerade arbetsplatser anpassade för kemikaliehantering ger generellt inte omgivningsskydd mot mikroorganismer.

Extra viktigt är det att inte använda en ventilerad arbetsplats som endast ger produktskydd, där blåser luften från materialet till laboranten. Detta kan testas genom att hålla en bit papper vid arbetsytan och se åt vilket håll pappersbiten rör sig.

Det är också viktigt att ta hänsyn till om den ventilerade arbetsplatsen är kopplad till frånluft (husets ventilation) eller inte. En mikrobiologisk säkerhetsbänk är ofta inte kopplad tillfrånluft, och en sådan bänk skyddar då endast för arbete med mikroorganismer men är inte lämplig för arbete med farliga kemikalier.

Mer information om de olika säkerhetsbänkarna finner ni i Arbetsmiljöverkets PM om mikrobiologiska säkerhetsbänkar.

Kontroll av ventilerade arbetsplatser på KI

Ventilerade arbetsplatser på KI som är kopplade till husets ventilation (sk frånluftskopplade) kontrolleras årligen med avseende på luftmängd och larm via Akademiska hus. De som inte är frånluftkopplade kontrolleras inte rutinmässigt via Akademiska hus. Vid kontrollerna som Akademiska hus arrangerar kontrolleras inte HEPA-filtren. HEPA-filter kan förstöras vid exponering för kemikalier.

Andra metoder för skydd mot smitta

När endast stänkskydd krävs, såsom ofta vid blodhantering, behövs ingen ventilation. I dessa fall kan eventuellt en plexiglasskiva, visir eller glasögon samt munskydd användas. Riskbedömningen avgör vilket skydd som ska användas. I dessa situationer fungerar ofta även dragskåp bra som skydd.

Vaccinationer

Vid arbete med specifika mikroorganismer för vilka det finns vaccin, samt vid arbete där det finns risk för blodsmitta ska vaccination erbjudas laboranten, efter riskbedömning/medicinsk bedömning. Mer information finns att läsa på sidan Vaccination

Spill

Vid spill av biologiskt material är det viktigt att snabbt vidta åtgärder så att inte personal eller omgivningen i övrigt kommer till skada:

1. Spärra av området. Detta för att undvika exponering för aerosoler.
2. Läs riskbedömningen.
3. Kontakta eventuellt specialist för rådgivning, såsom företagshälsovården, infektionsklinik eller handläggaren för biosäkerhet.
4. Sanera själv om det är möjligt. Låt aldrig städpersonalen sanera! De har inte kompetens för detta.

Riskbedömningen avgör hur sanering ska utföras. Det tar ca 5-10 minuter innan aerosoler har lagt sig. Oftast ska området täckas med pappersdukar eller motsvarande, sedan ska en desinficerade kemikalie hällas på pappersdukarna. Det är viktigt att kemikalien får tillräcklig kontakttid, såsom 5-10 minuter.

Därefter hanteras materialet såsom smittförande. Ytan desinficeras igen och tvättas sedan med en icke-oxiderande kemikalie, såsom etanol eller detergent.

Notera att den desinficerande kemikalien ska vara bevisat effektiv mot det biologiska materialet i fråga.

Vid spill i i mikrobiologisk säkerhetsbänk kan oftast punkt 1 utgå. Vid kontaminerad centrifug eller inkubator stängs istället locket/inkubatordörren så att eventuella aerosoler lags sig innan den rengörs enligt punkt 2-4 ovan. Blod har en buffrande förmåga och vid spill räcker därför inte etanol, utan virkon, hypoklorit eller motsvarande bör användas.

En inträffad incident ska rapporteras till KI:s Incidentrapporteringssystem, läs mer på sidan Rapportera incidenter

Vid kemikaliespill, läs istället under Riskidentifiering, riskhantering och skyddsåtgärder.

Hantering av prover med misstanke om riskklass 4 mikroorganismer

Med anledning av ebolaepidemin vill KI:s Biosäkerhetskommitté förtydliga att inga prover med misstanke om mikroorganismer i riskklass 4, som t.ex. ebolavirus, får hanteras i Karolinska Institutets lokaler.

Hantering av prover från regioner med aktiva utbrott av riskklass 4 mikroorganismer ska undvikas. Alternativt ska smittrisk uteslutas innan proverna hanteras vid KI. Vid misstanke om riskklass 4 mikroorganismer skall provet avfärdas och vidarebefordras på ett säkert sätt till Folkhälsomyndigheten, se dokument.  

KI:s Biosäkerhetskommitté hänvisar till Karolinska Universitetslaboratoriets (KULs) rutiner för hantering av prover med misstänkt eller säkerställd ebola eller annan viral hemorrhagisk feber. Läs mer under Dokument.

För mer information om ebolautbrottet 2014 finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida.

Kontakt:

Samordnare

Jenny Karlsson

Telefon: 08-524 866 02
Enhet: Miljö och säkerhet
E-post: Jenny.S.Karlsson@ki.se

Länkar