Skip to main content

Handkirurgi - Marianne Arner

Vår forskargrupp har en bredd över olika områden inom specialiteten med starkt kliniskt fokus. Inom forskningen studerar vi hela vårdprocessen från diagnostik till kirurgi och postoperativ rehabilitering. Den senare sker inom handkirurgin på integrerade specialiserade rehabiliteringsenheter.

Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset är enda specialistklinik i regionen och forskargruppen bedriver forskning inom flera områden. Inom handkirurgi behandlas skador och sjukdomar inom hela övre extremiteten och i alla åldersgrupper från spädbarn till gamla personer. Tillstånden omfattar alla olika vävnader i hand och arm; nerver, kärl, senor och muskler, hud och skelett.

Födelseskador på armens nervfläta, plexus brachialis, uppkommer i en akut situation med hotande syrebrist då ett barn som föds fastnar på sin väg i födelsekanalen. Om axlarna fastnar krävs extra drag och sidotryck mot huvudet för att frigöra barnet. Skadan drabbar ca 1-3/1000 födslar och incidensen ökar, den enskilt viktigaste riskfaktorn är hög födelsevikt. I Sverige drabbas ca 300 barn per år, 50-60 av dessa får en kvarstående rörelseinskränkning. Många av skadorna läker ut helt, ett litet fåtal får så allvarliga skador att de behöver opereras med primär nervkirurgi under spädbarnsåret och relativt många får som resttillstånd en inåtvriden felställning i axelleden. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset har över 30 års erfarenhet av plexusskador och har tillsammans med Umeå rikssjukvårdsuppdrag för diagnosen. I ett tidigare doktorandprojekt (Tomas Hultgren) har axelproblemen studerats och ytterligare aspekter undersöks nu i ett nytt doktorandprojekt (Krister Jönsson).

Fingerfrakturer är vanliga och resulterar ofta i stelhet efter kirurgi när svåra frakturer fixeras med metallplattor. Vi har sedan flera år ett aktivt samarbete med KTH där vi tillsammans utvecklar ett helt nytt koncept för frakturfixation, ett sk ”benplåster”, Fiber Reinforced Adhesive Patch (FRAP). Detta är en polymer som härdar efter kort belysning med ljus. I djurförsök har vi kunnat visa att materialet både är vävnadsvänligt och starkt och dessutom att det kan motverka sammanväxningar till mjukdelar. Vi gör nu ytterligare studier för att komma vidare mot human användning. Projektet har bland annat finansierats genom flera Vinnova-anslag och ingår som del i ett avhandlingsprojekt (Johanna von Kieseritzky) med planerad disputation i december 2019. Ytterligare doktorandprojekt planeras.

Båtbensfrakturer är också vanliga skador i handen och kan vara mycket svårläkta trots lång gipsbehandling. I ett doktorandprojekt (Thorsten Schriever) studeras olika aspekter av båtbensfrakturer bland annat med syfte att klarlägga förekomst av skadan och betydelsen av olika grader av felläkning.

Smärtsam handledsartros är vanligt och kan uppstå primärt eller efter ett tidigare trauma. Handkirurgiska kliniken behandlar årligen ett stort antal patienter med detta problem. Variationer i smärtupplevelse kan inte alltid förklaras av artrosutbredningen och psykologiska faktorer kan troligen ha stor betydelse, men är otillräckligt studerade. En operationsmetod beskriven för många år sedan, sk denervering av handledskapseln, har nyligen börjat användas igen, med en förenklad operationsteknik. Säker evidens för metoden saknas i nuläget och behöver studeras.

Böjsenskada är också en vanlig diagnos inom handkirurgin. Behandlingen är centraliserad till specialistklinikerna både på grund av svår operationsteknik och för att postoperativ rehabilitering är helt avgörande för ett gott resultat. De vanligaste komplikationerna efter böjsenskada är att senan går av igen eller att den fastar i ärr och fingret blir stelt. Varje komplikation orsakar lidande och sjukskrivning för patienten och ökade kostnader för samhället. Vi vet fortfarande för lite om vad som orsakar komplikationerna och hur de kan undvikas. Både kirurgiska, rehabiliteringsmässiga och patientberoende faktorer behöver utredas.

Tumbasartros är en mycket vanlig diagnos främst hos kvinnor. Vanligaste operationsmetod är att ta bort trapeziumbenet och göra en sk senplastik. Randomiserade studier har inte visat någon skillnad mellan olika operationsmetoder, men de flesta studier inkluderar inte patientrapporterade resultat (sk PROM). Det finns ett stort behov att undersöka gällande behandlingspraxis Sverige och närmare utreda orsaker till att vissa patienter fortsatt har smärta lång tid efter utförd operation. Forskargruppsledaren är registerhållare i det handkirurgiska kvalitetsregistret HAKIR där stora mängder data framförallt kring patientupplevda operationsresultat finns registrerade.

Handfunktion vid Cerebral Pares (CP)

Forskargruppsledaren ingår i styrgruppen för kvalitetsregistret för CP (CPUP) där data på över 3 000 barn och vuxna med CP samlats sedan 25 år. Flera tidigare studier är publicerade och fortsatta studier på dessa registerdata avser främst spastisk kontrakturutveckling i arm och hand och effekten av olika behandlingsmetoder.

Medfödda avvikelser inom hand och arm

Handkirurgiska kliniken behandlar den största populationen av medfödda handavvikelser i Sverige. Forskargruppen har flera publicerade studier inom detta område inklusive två avslutade doktorandprojekt kring epidemiologi, handfunktion samt genetik vid handavvikelser. Vi har ett aktivt samarbete med klinisk genetik på KS och en stor patientpopulation på kliniken. Vi håller på att bygga ett register för dessa ovanliga diagnoser och det är angeläget att följa upp både operationsresultat och mående hos dessa barn.

Handledsfrakturer

I samarbete med ortopediska klinikerna Södersjukhuset och Danderyds sjukhus bedrivs klinisk forskning gällandes distala radiusfrakturer. Flera studier är publicerade inom ramen för detta samarbete. Pågående projekt innefattar registeranalyser baserat på Svenska Patientregistret och Svenska Frakturregistret, långtidsuppföljningar efter kirurgi, kvalitativ analys samt hälsoekonomiska aspekter av behandling.  

Forskargruppsledare

Marianne Arner, Docent

Gruppmedlemmar

Maria Wilcke, Med dr

Cecilia Mellstrand Navarro, Med dr

Tomas Hultgren, Med dr

Johanna von Kieseritzky, Doktorand

Thorsten Schriever, Doktorand

Elin Swärd, Doktorand

Jonas Svingen, Doktorand

Krister Jönsson, Doktorand

Henrik Alfort, Forskarstuderande

Linda Evertsson, Forskarstuderande

Faramarz Torabi, Forskarstuderande

Kajsa Evans, Forskarstuderande

Samverkan

Vi samverkar bland annat med

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH): professor Michael Malkoch, tekn dr Viktor Granskog

Research Institutes Sweden (RISE) i Göteborg: med dr Joakim Håkansson

Karolinska Institutet

Institutionen för Molekylär medicin och kirurgi Dr Henrik Olivecrona

Institutionen för Laboratoriemedicin, Docent Inger Nennesmo

Institutionen för Kliniska vetenskaper KI-DS, Docent Gunilla Brodda Jansen

Institutionen för kliniska vetenskaper KI-DS, Docent Olof Sköldenberg

Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, professor Sari Ponzer

Lunds Universitet Institutionen för translationell medicin Adjungerad professor Anders Björkman

Linköpings Universitet Department of Clinical and Experimental Medicine och Division of Occupational Therapy, Department of Social and Welfare Studies Med dr Christina Turesson

Uppsala Universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Ortopedi; Handkirurgi Med dr Monica Wiig

Forskningsprojekt

  1. Studier kring inåtrotationskontraktur och leddysplasi efter födelseskada på armens nervfläta
    Syftet är att klarlägga orsaker till kontrakturen och resultat av behandling. Doktorandprojektet omfattar både kliniska och djurexperimentella studier.
     
  2. Phalangeal fractures: Current treatments, complications and innovations
    Syftet är att utveckla nya och bättre metoder för frakturfixation i handen. De nya metoderna skall inte orsaka mjukdelssammanväxningar och samtidigt vara tillräckligt stabila för att tillåta tidig rörelseträning. Doktorandprojektet skall presenteras 13 december 2019 och omfattar både kliniska och djurexperimentella studier. Fortsatta studier av de nya metoderna är planerade.
     
  3. Skafoideumfrakturer – epidemiologi och komplikationer
    Syfte är att studera epidemiologi, läkningsmönster och biomekaniska konsekvenser av kirurgi kring båtbenet. Doktorandprojektet omfattar både kliniska och experimentella studier.
     
  4. Artrosrelaterad handledssmärta - orsaker, behandling och resultat
    Syfte är att studera förekomst och orsaker till handledsartros, effekter av kirurgisk denervation och psykologiska mönster vid kronisk handledssmärta.
     
  5. Böjsenskador - Factors influencing rehabilitation and outcome after repair of finger flexor tendons
    Syfte är att studera resultat och orsaker till komplikationer efter sutur av böjsenor i fingrarna med särskild tonvikt på postoperativ rehabilitering. I doktorandprojektet ingår en randomiserad klinisk studie, en kvalitativ intervjustudie och registerstudier.
     
  6. Nervskador – Känselträning och hjärnans plasticitet vid nervskador i övre extremitet
    Syften i detta nystartade forskningsprojekt är att undersöka resultaten efter sutur av nervskador och studera effekter av specifika rehabiliteringsprogram med sk tidig känselträning och ökad fysisk aktivitet såväl på känselåterkomst som på representation i hjärnbarken. Kvalitativ intervjustudie, kliniska studier och en funktionell MR studie ingår och doktorandregistrering planeras våren 2020.
     
  7. Tumbasartros – utvärdering av gamla och nya behandlingsmetoder
    Syfte i detta nystartade forskningsprojekt är att utvärdera de operationstekniker som introducerats de senaste åren i jämförelse till konventionell behandlingsmetod. Fokus kommer att vara på patientrapporterade resultat och kvalitetsregisterdata skall användas. Studierna skall ingå i ett planerat doktorandprojekt.
     
  8. Handfunktion vid Cerebral pares (CP)
    Syftet i en studie är att utvärdera en ny metod för att bedöma sk indragen tumme hos barn med CP. Registerstudier på CPUP-data där longitudinella mätningar av ledrörlighet hos barn och vuxna med CP skall analyseras planeras också. Registermaterialet är internationellt helt unikt.
     
  9. Medfödda avvikelser i hand och arm
    Syftet med studien som bedrivs i form av ett doktorandprojekt på MMK är att påvisa mosaiska mutationer som orsak till medfödda avvikelser. Mosaiska mutationer uppstår efter befruktningen och är för vissa tillstånd vanligt i drabbad vävnad. Exempelvis vid överväxt av hand och arm. En annan pågående studie utvärderar funktionellt och estetiskt resultat efter operation med pollicisation av pekfingret för barn med underutvecklad tumme.
     
  10. Handledsfrakturer
    Syftet med dessa studier är att belysa effekten av behandling av handledsfrakturer med ett brett perspektiv. Studier innefattar långtidsuppföljningar av patienter behandlade med kirurgisk eller icke kirurgisk metod, kvalitativ analys av patienter med handledsfraktur, samt hälsoekonomisk analys av operativ och icke operativ behandling.

Forskningsstöd

Vinnova Med Tech for Health, ALF medel, Hälsa MedicinTeknik (HMT), Arbetsmarknadsförsäkringar (AFA), Forskningsanslag från KI SÖS samt fondmedel från bland annat Linnea och Josef Carlssons Stiftelse, Thurings stiftelse, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU).

Artiklar

Development of the glenohumeral joint after subscapular release and open relocation in children with brachial plexus birth palsy: long-term results in 61 patients.
Jönsson K, Werner M, Roos F, Hultgren T
J Shoulder Elbow Surg 2019 Oct;28(10):1983-1990

Hand function in cerebral palsy. Report of 367 children in a population-based longitudinal health care program.
Arner M, Eliasson AC, Nicklasson S, Sommerstein K, Hägglund G
J Hand Surg Am 2008 Oct;33(8):1337-47

Epidemiology of congenital upper limb anomalies in 562 children born in 1997 to 2007: a total population study from stockholm, sweden.
Ekblom AG, Laurell T, Arner M
J Hand Surg Am 2010 Nov;35(11):1742-54

A novel 13 base pair insertion in the sonic hedgehog ZRS limb enhancer (ZRS/LMBR1) causes preaxial polydactyly with triphalangeal thumb.
Laurell T, Vandermeer JE, Wenger AM, Grigelioniene G, Nordenskjöld A, Arner M, et al
Hum. Mutat. 2012 Jul;33(7):1063-6

Identification of three novel FGF16 mutations in X-linked recessive fusion of the fourth and fifth metacarpals and possible correlation with heart disease.
Laurell T, Nilsson D, Hofmeister W, Lindstrand A, Ahituv N, Vandermeer J, et al
Mol Genet Genomic Med 2014 Sep;2(5):402-11

Reoperations and postoperative complications after osteosynthesis of phalangeal fractures: a retrospective cohort study.
von Kieseritzky J, Nordström J, Arner M
J Plast Surg Hand Surg 2017 Dec;51(6):458-462

High-Performance Thiol–Ene Composites Unveil a New Era of Adhesives Suited for Bone Repair
Granskog  V, García-Gallego S, von Kieseritzky J, Rosendahl J, Stenlund P, Zhang Y, Petronis S, Lyvén B, Arner M, Håkansson J, Malkoch M
Advanced Functional Materials, 2018, vol. 28, no. 26

The epidemiology of scaphoid fractures in Sweden: a nationwide registry study.
Swärd EM, Schriever TU, Franko MA, Björkman AC, Wilcke MK
J Hand Surg Eur Vol 2019 Sep;44(7):697-701

Triquetral motion is limited in vivo after lunocapitate fusion
Schriever T, Olivecrona H, Wilcke M.
J Hand Surg GO. 2019, Oct

Treatment of radius or ulna fractures in the elderly: A systematic review covering effectiveness, safety, economic aspects and current practice.
Mellstrand Navarro C, Brolund A, Ekholm C, Heintz E, Hoxha Ekström E, Josefsson PO, et al
PLoS ONE 2019 ;14(3):e0214362