Psykologisk och socioekonomisk barncancerforskning

Medlemmar i forskargruppen

Emma Hovén

Anknuten till Forskning
Pergert
K6 Kvinnors och barns hälsa

Annika Lindahl Norberg

Anknuten till Forskning
Falkstedt
C6 Institutet för miljömedicin

Samverkande forskare

Matteo Bottai

Professor
Bottai
C6 Institutet för miljömedicin

Ida Hed Myrberg

Doktorand
Eloranta S
K2 Medicin, Solna

Mats Marshall Heyman

Lektor/klinisk anställning
Marshall Heyman
K6 Kvinnors och barns hälsa

Gun Johansson

Anknuten till Forskning
Brulin
C6 Institutet för miljömedicin

Scott Montgomery

Adjungerad professor

Lotta Nybergh

Anknuten till Forskning
Kwak
C6 Institutet för miljömedicin

Anneli Silvén Hagström

Universitetslektor

Anna Wikman

biträdande universitetslektor

Forskningsprojekt

Psykologisk och socioekonomisk barncancerforskning

Forskningen syftar till ökad kunskap om hur ett barns cancersjukdom kan påverka föräldrars arbetsliv och ekonomi. I en nationell studie görs en kartläggning av förlorade arbetstimmar, sjukskrivning, behov av föräldrapenning/vårdbidrag, inkomstbortfall och långsiktig löneutveckling för föräldrar till barn som diagnosticerats med cancer åren 2004-2009.  Som del i studien genomförs gruppintervjuer med föräldrar. Syftet är att fånga föräldrars egna erfarenheter och upplevelser av förändring av inkomst, arbetsförmåga och erhållet stöd. Resultat från projektet avser ge kunskap som ger vägledning i det fortsatta arbetet med att förbättra det psykosociala stödet till familjer.

 

Effekter av barncancer på framtida hälsorelaterade beteenden

Projektet syftar till att ökad kunskap om samband mellan cancer i barndomen och hälsorelaterade beteenden hos unga vuxna. Av särskilt intresse är att klargöra hur hälsofrämjande beteenden (ex. motion, bra matvanor) respektive riskbeteenden (ex. rökning, stor alkoholkonsumtion) hänger samman med hälsoutfall, såsom hälsorelaterad livskvalitet och förekomst av sjukdom. Studien baseras på data insamlad via enkäter och intervjuer. Resultaten förväntas klargöra hur barncancer påverkar framtida hälsorelaterade beteenden och belyser samband mellan beteenden och hälsa och välbefinnande. Kunskap om vilka riskbeteenden som behöver uppmärksammas och om vilka subgrupper som är i risk för negativ påverkan ger viktig information som kan verka som stöd i utformningen av hälsofrämjande omvårdnad.

Jennifer Frithiof
2022-04-14