Skip to main content

Prediktion och prevention av astma hos barn: från molekylärdiagnostik till intervention

Vår forskargrupp deltar i projekten kring småbarnsastma (GEWAC-studien) och molekylär allergidiagnostik på hundallergiska barn (Madog-studien).

Forskningsprojekt

Småbarnsastma (GEWAC-studien)

Andningsbesvär hos småbarn är en vanlig orsak till besök på akutmottagning och till inläggning på sjukhus. Trots liknande symtom kan sjukdomen variera när det gäller svårighetsgrad, risk för återinsjuknande, bidragande orsaker och framför allt risk för framtida kronisk astma. Många barn blir symtomfria före skolåldern men mellan 30–40% utvecklar astma.

Kända riskfaktorer för astma är föräldrar med astma, infektion med rhinovirus i småbarnsåldern och allergi.

Studiens målsättning är att identifiera mera specifika riskfaktorer för att vissa barn utvecklar astma i skolåldern. Studien följer upp 156 barn vid 10–12 årsålder som inkluderades i vår studie i småbarnsåldern då de var i behov av sjukvård på grund av akuta infektionsutlösta andningsbesvär.

Vi kommer att forska på betydelsen av specifika ärftliga faktorer, infektioner, allergi och luftvägsinflammation för att förstå varför vissa barn får astma i skolåldern.

Betydelse: Akuta andningsbesvär i barnåldern är skrämmande för både barn och föräldrar. Det är därför viktigt att söka markörer för att identifiera barn som löper risk att utveckla astma. Om vi kan identifiera faktorer som är avgörande för att barn utvecklar kronisk astma i skolåldern kan insatser riktas till barnen som har störst risk för kronisk sjukdom och barn som inte löper risk för astma kan undvika ineffektiv eller obehövlig behandling.

Molekylär allergidiagnostik på hundallergiska barn (Madog-studien)

I Sverige är ca 30% av alla barn med astma sensibiliserade mot hund, men de traditionella metoderna för att diagnostisera hundallergi är inte så tillförlitliga som man skulle önska.

Molekylär allergidiagnostik (MA) har nyligen introducerats i vården, och för hundallergiker kan metoden visa sig vara speciellt värdefull. Hypotesen i projektet är att vi med traditionell allergidiagnostik har överdiagnostiserat hundallergi och att vi med MA kommer att förbättra diagnostiken.

Syftet är att beskriva sensibiliseringsmönstret och ta reda på om någon av hundallergenen starkare eller svagare associerat till klinisk sjukdom. Vi kommer att inkludera 60 barn (6–18 år) med misstänkt hundallergi och jämföra resultaten från MA med barnens symtom, lungfunktionsmätningar, respons på in vivo (nasalprovokation) och in vitro (CD-sens) allergenprovokation och mätningar av övriga biomarkörer i utandningsluft, blod och urin dvs. det som i övrigt karakteriserar barnets allergiska sjukdom. I tillägg kommer vi att göra en långtidsuppföljning på 157 pälsdjursallergiska patienter som rekryterades mellan 2003 och 2005 för att utvärdera huruvida MA kan bidra till att prognostisera sjukdomsförloppet hos pälsdjursallergiska barn.

Denna världsunika studie kommer att förbättra de råd som sjukvården ger till barn/ungdomar/familjer om de kan skaffa eller inte skaffa hund till hemmet, göra sig av med eller behålla hunden som de redan har eller om det är nödvändigt att undvika pälsdjur i alla sammanhang.

Gruppmedlemmar

Jon Konradsen

Forskargruppsledare
  • Ulrika Käck, doktorand
  • Anna Asarnoj post dok
  • Bihandledare för Sandra Tedner och Anastasia Filiou

Finansiering

  • Hjärt-Lungfonden
  • Astma- och allergiförbundet
  • KI/SLL FoUU och ALF
  • Stiftelsen Frimurare Barnahuset Stockholm, Sällskapet Barnavård
  • Konsul Th C Berghs stiftelse
  • Hesselmans stiftelse