Skip to main content

Projekt: Kartläggning av arbetsplatsnära insatser inom rehabiliteringsgarantin

Bakgrund

Rehabiliteringsgarantin som reform med fokus på arbetsåtergång har implementerats i landstingen. Vår forskargrupp har vid flera tillfällen utvärderat rehabiliteringsgarantin. Vi har i tidigare utvärderingar återkommande funnit att ett tydligt fokus på arbetsrelaterade insatser saknas. Ett fåtal behandlare uppger att arbetsplatsnära insatser ingår i behandlingen vid psykisk ohälsa och vid multimodalrehabilitering (MMR). En förklaring är dels att det saknas konkreta inslag av arbetsplatsnära insatser i uppdraget inom rehabiliteringsgarantin samt en viss syftesglidning på verksamhetsnivå där behandlarna lägger större vikt på vårdande insatser än på arbetsåtergång. Tidigare studier har visat att det är viktigt att rehabiliteringspersonal finns med i patienternas upptrappning av arbetet för att stimulera en hållbar arbetsåtergång. Evidensläget för arbetsåtergång och förebyggande av sjukfrånvaro för psykisk ohälsa har stärkts sedan rehabiliteringsgarantin infördes. Kunskapsläget idag stödjer att rehabilitering bör ske i nära samverkan och i relation till det nuvarande arbetet.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning arbetsplatsnära insatser tillämpas, samt identifiera hindrande och möjliggörande faktorer för denna tillämpning.

Frågeställningar

I vilken omfattning tillämpas arbetsplatsnära insatser inom rehabiliteringsgarantin? Vilka rutiner, metoder och stödverktyg används för att stödja tillämpningen av arbetsplatsnära insatser?

Utifrån ramverket Consolidated Framework for Advancing Implementation Research identifiera hindrande respektive underlättande faktorer som påverkar tillämpningen av arbetsplatsnära insatser i rehabiliteringsgarantin.

Metod

Studien omfattar samtliga 21 landsting. Studien avser analysera frågeställningarna på två nivåer – policy (landstingsnivå) och genomförandenivå (behandlarna ute på enheterna). På policynivån avser vi kartlägga hur landstingen förbereder, stödjer och följer upp de nya tilläggen ute på de behandlande enheterna. För att kartlägga detta genomförs en webbenkät ut till processledare för rehabiliteringsgarantin i 21 landsting. På genomförandenivå består undersökningen av en enkätstudie till behandlingsenheter i fem slumpmässigt utvalda landsting.

Resultat

När rehabiliteringsgarantin inför 2015 utökades och insatserna även skulle omfatta arbetsplatsnära insatser, visades en positiv utveckling av tillämpning av arbetsplatsnära insatser på region-/landstingsnivå och bland behandlare inom MMR. Behandlarna uppgav att de var motiverade till att arbeta med insatserna och de diskuterade arbetsåtergång med sina patienter. Behandlare inom MMR tog kontakt med andra aktörer, inklusive arbetsgivare i högre utsträckning jämfört med behandlare inom KBT/IPT. Dock ansåg ungefär hälften av de tillfrågade behandlarna att innehållet i arbetsplatsnära insatser och hur detta ska tillämpas var otydligt. Tillgång till stödverktyg i form av utbildning, rutiner och/eller riktlinjer fanns i låg utsträckning på vårdenheterna.

Finansiär

Socialdepartementet

Publikationer (Kartläggning av arbetsplatsnära insatser inom rehabiliteringsgarantin)

Björk Brämberg E., Jensen I.B., Hagberg J., Bonnevier H., Kwak L. En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, 2015.

Björk Brämberg, E., Jensen, I. & Kwak, L. (2018). Nationwide implementation of a national policy for evidence-based rehabilitation with focus on facilitating return to work: a survey of perceived use, facilitators, and barriers. Disability and Rehabilitation: 1-9. Doi: 10.1080/09638288.2018.1496151 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09638288.2018.1496151

Tidigare publikationer från utvärderingar av rehabiliteringsgarantin

Busch H., Bonnevier H., Hagberg J., Lohela Karlsson M., Bodin L., Norlund A., Jensen I. En nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa. Slutrapport, del I. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM). Karolinska Institutet. Stockholm 2011.

Bakshi, A., Hansson, J.L., Brommels, M., Klinga, C., Bonnevier, H., Jensen, I.B. En processutvärdering av implementeringen av den nationella rehabiliteringsgarantin. Slutrapport del II. Enheten för implementerings- och interventionsforskning, Institutet för miljömedicin samt Medical Management Centrum, Institutionen för lärande, information och etik, Karolinska Institutet. Stockholm 2011.

Hellman T., Bonnevier H., Jensen I., Hagberg J., Busch H., Björk Brämberg E., Bergström G. En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM). Karolinska Institutet. Stockholm 2014.

Björk Brämberg, E., Klinga, C., Jensen, I., Busch, H., Bergström, G., Brommels, M., & Hansson, J. (2015). Implementation of evidence-based rehabilitation for non-specific back pain and common mental health problems: a process evaluation of a nationwide initiative. BMC Health Serv Res, 15(79). doi:DOI 10.1186/s12913-015-0740-4 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25889958

Hellman, T., Jensen, I., Bergström, G., & Busch, H. (2015). Returning to work - a long-term process reaching beyond the time frames of multimodal non-specific back pain rehabilitation. Disability and Rehabilitation, 37(6), 499-505. doi:10.3109/09638288.2014.923531 https://www-tandfonline-com.proxy.kib.ki.se/doi/abs/10.3109/09638288.20…

Hellman, T., Jensen, I., Bergström, G., & Björk Brämberg, E. (2016). Essential features influencing collaboration in team-based non-specific back pain rehabilitation: Findings from a mixed methods study. J Interprof Care, 30(3), 309-315. doi:10.3109/13561820.2016.1143457 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27152534

Hellman, T., Irene Jensen, Carole Orchard & Gunnar Bergström (2016). Preliminary testing of the Swedish version of the Assessment of Interprofessional Team Collaboration Scale (AITCS-S), Journal of Interprofessional Care, 30:4, 499-504, DOI: 10.3109/13561820.2016.1159184 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/13561820.2016.1159184

Busch, H., Björk Brämberg, E., Hagberg, J., Bodin, L., & Jensen, I. (2017). The effects of multimodal rehabilitation on pain-related sickness absence - an observational study. Disability and Rehabilitation, 1-8. doi:10.1080/09638288.2017.1305456 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28345360

Kontaktpersoner

Docent

Lydia Kwak

Telefon: 070-748 24 14
Enhet: Interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa
E-post: Lydia.Kwak@ki.se

Forskare

Elisabeth Björk Brämberg

Enhet: Interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa
E-post: elisabeth.bjork.bramberg@ki.se