Ny sjukdomsmekanism vid KOL och kronisk slemhosta upptäckt

Publicerat 2018-05-21 12:27. Uppdaterat 2018-05-21 12:40This page in English

En ny studie ledd av forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att den kroppsegna signalsubstansen IL-26 tydligt ökar i luftvägarna hos rökare, särskilt hos rökare med akut försämring av KOL, kronisk slemhosta eller bakterier i luftvägarna. De nya rönen publiceras i tidskriften Clinical Science.

Sjukdomarna KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och kronisk slemhosta (kronisk bronkit) är vanliga. De påverkar det dagliga livet hos mer än sju procent av befolkningen i Sverige. Runt 3 000 patienter dör varje år på grund av KOL. Forskarna hoppas på att de nya rönen ska bidra till utveckling av diagnostiska metoder och läkemedelsbehandling för patienterna.

Tidigare forskning har visat att signalsubstansen IL-26 (interleukin-26) har antibakteriella effekter och frisätts av immunförsvaret i luftvägarna när friska personer utsätts för bakterier, vilket bidrar till att antibakteriella immunceller ansamlas. Den nya studien visar att samma signalsubstans ökar i luftvägarna hos rökare.

Kan förklara ansamling av immunceller

– Den sjukdomsmekanism vi nu har upptäckt kan delvis förklara varför det finns en överdriven ansamling av antibakteriella immunceller i luftvägarna hos rökare som ökar vid KOL och kronisk slemhosta, säger forskarassistent Karlhans Fru Che som tillsammans med professor Anders Lindén vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet lett arbetet bakom studien.

Ansamlingen av antibakteriella immunceller hos rökare med KOL och kronisk slemhosta tros bidra till att lungorna skadas, samtidigt som rökarna får fler infektioner. Dagens läkemedel räcker inte till för att behandla detta.

– Samma typ av inflammation förekommer även vid flera andra kroniska lungsjukdomar. Den här signalsubstansens effekter kan därför visa sig användbara för att utveckla ny och specifik behandling för stora patientgrupper med kroniska lungsjukdomar. Det blir nu viktigt att följa upp våra fynd med nya studier på patienter med dessa sjukdomar, säger Anders Lindén.

Samarbete med specialistläkare i lungmedicin

Studien är ett resultat av ett flerårigt samarbete mellan Karolinska Institutet och universiteten i Lund, Göteborg samt Oulu, Finland och har möjliggjorts genom ett nära samarbete med specialistläkare i lungmedicin vid bland annat Karolinska Universitetssjukhuset.

– En förutsättning som är avgörande för internationellt framgångsrik biologisk forskning kring våra kroniska lungsjukdomar är samarbetet med den lungmedicinska sjukvården vid några få svenska universitetssjukhus. Det är där det finns erfarna specialistläkare och sjuksköterskor vilka kan förse oss forskare med biologiska prover från patienternas nedre luftvägar, det vill säga i det organ där sjukdomarna utvecklas, säger Anders Lindén.

Forskningen har finansierats av bland annat Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen.

Publikation

The neutrophil-mobilizing cytokine interleukin-26 in the airways of long-term tobacco smokers
Karlhans Fru Che, Ellen Tufvesson, Sara Tengvall, Elisa Lappi-Blanco, Riitta Kaarteenaho, Bettina Levänen, Marie Ekberg, Annelie Brauner, Åsa M. Wheelock, Leif Bjermer, C. Magnus Sköld, Anders Lindén
Clinical Science, online 21 maj 2018, doi: 10.1042/CS20180057

Lungmedicin