Forskargrupp Anneli Julander

Vår forskning är inriktad på skadlig hudexponering för toxiska och allergiframkallande kemikalier i arbetsmiljön och hos konsumenter, lagstiftning, riskbedömning och prevention. Gruppen fokuserar framförallt på tre områden; 1) ex vivo- och in vitro-studier av hudabsorption och penetration av kemikalier, 2) kontaktallergi och handeksem hos yrkesverksamma och i den allmänna befolkningen, och 3) betydelsen av hudexponering jämfört med inhalation och oralt intag av metaller.

Våra forskningsmetoder omfattar experimentella och analytiska tekniker för att utvärdera hudabsorption, huddos, inhalationsexponering, biomonitorering, immunologiska markörer för hudallergi och hudens barriäregenskaper. Vi använder lapptestning för att studera kontaktallergi. Vidare använder vi epidemiologisk metodik för att studera kontaktallergi, handeksem och exponeringar i arbetsmiljön.

Forskargruppen har kompetens inom arbets- och miljömedicin, arbets- och miljödermatologi, yrkeshygien, organisk och oorganisk analytisk kemi, material- och ytkemi, och om lagstiftning som är relevant för hudexponering för kemikalier.

Forskargruppens medlemmar: Anneli Julander, Klara Midander
Anknutna medlemmar: Carola Lidén, Maria Lagrelius

Kobolt-nanopartiklar – risk för hudupptag och allergi?

Det är okänt om hudkontakt med allergiframkallande metall i form av nanopartiklar utgör en ökad allergirisk jämfört med metall i annan form. Det är även okänt om hudkontakt med sådana partiklar utgör en ökad risk för systemiskt upptag av metall genom huden.

Vi har mätt frisättning av koboltjoner från nano- och mikropartiklar i olika artificiella svettlösningar och vatten för att få ett mått på hur mycket kobolt som kan frisättas vid hudkontakt. Vi har jämfört testreaktiviteten för koboltnanopartiklar med motsvarande huddos av koboltjoner hos redan koboltallergiska personer. Vi studerar samtidigt olika immunologiska markörer i den exponerade huden, för att utvärdera om nanopartiklar ger en starkare immunologisk reaktion.

Detta projekt kommer att ge oss ny kunskap om hur kobolt i olika form aktiverar det lokala immunsystemet vilket förväntas bidra till ökad förståelse om risker vid hudkontakt med koboltnanopartiklar. Inom projektet samarbetar vi med forskare från Enheten för systemtoxikologi, IMM, KI; Enheten för yrkes- och miljödermatologi, Lunds Universitet och Avdelningen för yt- och korrosionsvetenskap, KTH

Finansiering

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
  • Hudfonden – genom EDVARD WELANDERS STIFTELSE OCH FINSENSTIFTELSEN

Kontaktpersoner

Nickel på huden – vad är normalt och vad är säkert?

Nickel är fortfarande den vanligaste orsaken till kontaktallergi hos både kvinnor, män och ungdomar i Sverige och Europa, trots skyddande lagstiftning (begränsning av nickel i REACH). Sedan 2001 då begränsningen av nickel trädde i full kraft har prevalensen nickelallergi i befolkningen minskat något, men inte i förväntad omfattning. Definitionen av vad som i begränsningen avses med ”långvarig kontakt” med nickel har därför skärpts och inkluderar sedan 2014 relativt kortvarig hudkontakt. Vilken effekt detta får för huddosen nickel, som är direkt avgörande för utvecklingen av kontaktallergi och eksem, är för närvarande okänt.

Vårt syfte med studien är att förhindra att redan allergiska personer utvecklar handeksem i arbetet samt att förebygga arbetsrelaterad hudsjukdom genom att öka kunskapen om kortvarig, upprepad hudkontakt med nickel. Vi gör detta genom att kartlägga nickelexponering på huden hos olika yrkesgrupper och nickelallergiska patienter. Genom denna kartläggning kan vi lära oss vad som är normala nivåer av nickel på huden och arbeta för att minska nickelbelastningen. Resultaten förväntas få betydelse för lagstiftning såväl som för sjukdomsförebyggande arbete på företag.

Finansiering

  • AFA Försäkring

Kontaktpersoner

Påverkar ökad handhygien till följd av covid-19 arbetsrelaterade handeksem och kontaktallergier?

Under Covid-19-pandemin har smittskyddsarbetet inkluderat rekommendationer för intensifierad handhygien för hela befolkningen: Tvätta händerna ofta! För yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån eller använda skyddshandskar i större utsträckning har pandemin lett till nya rutiner för handhygien och desinfektion av ytor och föremål. I många fall innebär detta extremt frekvent handtvätt med tvål och varmt vatten samt användning av desinfektionsmedel. Eftersom det har varit en stor brist på alkoholbaserade handdesinfektionsmedel, speciellt i början av pandemin, har många alternativ som inte bara innehåller alkohol och fuktgivande ämnen använts. Alternativen har ofta innehållit ämnen som väteperoxid och andra ämnen är kända för att irritera huden.

Vår projektidé är att studera hur frekvensen av handeksem och exponering för hudirriterande ämnen och allergener påverkas efter de förändrade hygienrutinerna under Covid-19. Syftet är att minska risken för handeksem (allergiskt kontakt- och irritationseksem) under perioder av intensifierat smittskyddsarbete och att undvika kort sjukfrånvaro på grund av hudsjukdom. Målet är att bidra med bättre kunskap om hur huden kan skyddas i yrkesgrupper som normalt inte är vana att vårda huden på det sätt som krävs vid perioder av ökad handtvätt. Genom frågeformulär och registerutdrag för vårdkontakter samt recept på kortisonkrämer kan vi undersöka om handeksem ökar i Stockholmsregionen under Covid-19 pandemin. Genom in vitro-studier med kontaktallergen i tvålar och andra produkter för rengöring av huden kommer vi att studera hur kända allergener kan tas upp i huden när hudbarriären ständigt och upprepade gånger skadas till följd av ökad kontakt med vatten och handdesinfektionsmedel. Inom projektet samarbetar vi med Hudallergimottagningen vid Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Finansiering

  • AFA Försäkring

Kontaktpersoner

Ingegärd Anveden Berglind

Anknuten till Forskning

Handeksem och kontaktallergi hos ungdomar

Handeksem och kontaktallergi är vanligt förekommande hos vuxna. Hur vanligt det är hos ungdomar är mindre känt. Handeksem och kontaktallergi har undersökts i födelsekohorten BAMSE vid 16 års ålder. Webbenkät och klinisk undersökning med bland annat lapptestning för att påvisa kontaktallergi har använts. Projektet ökar kunskapen om förekomst av handeksem och kontaktallergi hos ungdomar och om samband med atopi, hudexponering och genetiska riskfaktorer. Resultaten förväntas bidra till förbättrad diagnostik och rådgivning i vården och till förebyggande åtgärder i skolan och på arbetsplatser för att minska risken för kontaktallergi och handeksem. Inom projektet samarbetar vi med följande institutioner vid KI: Institutet för miljömedicin, Institutionen för medicin Solna, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och med Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset och Sachska barnsjukhuset SÖS.

Finansiering

  • AFA Försäkring
  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
  • Karolinska Institutet
  • Region Stockholm
  • Welander-Finsen Foundation/HudFonden

Kontaktpersoner

Carola Lidén

Professor Emeritus/Emerita

Maria Lagrelius

Anknuten till Forskning

Skadlig hudexponering, allergi och eksem

Användningen av farliga kemikalier ökar. Hudkontakt med allergiframkallande ämnen orsakar allergi och eksem. Skador kan förebyggas genom att minska exponeringen. Vi har utvecklat metoder för att mäta skadlig hudexponering, dess effekter och förekomsten av allergiframkallande ämnen. Vi studerar vanliga orsaker till skadlig hudexponering och hudsjukdom hos konsumenter och i arbetslivet. Det har genererat ny kunskap om exponering för och effekter av allergiframkallande metaller (nickel och kobolt, samt krom i läder), konserveringsmedel i målarfärg och kosmetika, hårfärgämnen, parfymämnen och härdplaster, samt om hudirriterande våtarbete. Forskningen förväntas bidra till förbättrad riskbedömning och åtgärder för att minska hälsoriskerna.

Huvudsakliga samarbetspartners

Institutet för miljömedicin, KI; Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm; Göteborgs universitet; KTH; Lunds universitet; National Allergy Research Centre, Denmark; St. John's Institute of Dermatology, Guy’s Hospital, London, UK; University of Erlangen/Nürnberg, Germany; University of Strasbourg, France.

Finansiering

  • AFA Försäkring
  • Astma- och allergiförbundets forskningsfond
  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
  • Welander-Finsen-stiftelsen/HudFonden

Kontaktpersoner

Carola Lidén

Professor Emeritus/Emerita

Hudabsorption av metaller – barriäregenskaper, kinetik och blandad exponering

Kontaktallergi mot nickel, kobolt och krom drabbar 20% av befolkningen i Europa. De mekanismer som triggar immunförsvaret i huden och därmed orsakar allergi är väl studerade för dessa metaller. Men för att det ska kunna ske, måste först metallen tas upp i huden. Hudabsorption av metaller, inklusive penetration av hudbarriären, ingår dock inte i OECD-validerade testmetoder eller i metoder för testning och bedömning av hudirritation eller sensibilisering. Däremot finns det konstgjorda 3D-hudmodeller som är godkända för sådana test. Det finns också en standardmetod för att bedöma hudabsorption, som utvecklats för organiska ämnen. Huruvida den konventionella metoden för hudabsorption samt konstgjorda hudmodeller lämpar sig för studier av metaller återstår att utreda.

Vi har tidigare använt oss av standardmetoden för hudabsorption och studerat hudens förmåga att absorbera bly (i skärvätskor) och kobolt (i form av nanopartiklar).  Vi har också utvecklat ett sätt att kontinuerligt mäta hudens upptag av flera metaller samtidigt genom att koppla ett metallanalysinstrument (ICP-MS) till ett in vitro-exponeringssystem. I projektet kommer vi använda oss av den här metoden för att utvärdera barriäregenskaperna hos olika konstgjorda hudmodeller i absorptionsförsök med metaller i olika form. Resultaten ger oss information med hög upplösning, som möjliggör detaljerad jämförelse av transportkinetik och barriärens förmåga att absorbera och ackumulera metaller i olika hudmodeller. Projektet kommer att ge oss allmän förståelse för hudens exponering för allergiframkallande metaller i olika form, och särskilt blandad exponering för flera metaller samtidigt. Detta förväntas påverka hudens förmåga att absorbera och ackumulera metaller som därmed blir tillgängliga för immunförsvaret med allergi och eksem som konsekvens.

Finansiering

  • IMM seed grants
  • KI Fonder
  • Region Örebro, Sweden

Kontaktpersoner