Undersöker affektiv inlärning

När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Porträtt av Andreas Olsson framför en bildskärm med en hjärna avbildad.
Foto: Ulf Sirborn

Vad forskar du om?

– Jag använder experimentella metoder för att förstå de biologiska och psykologiska mekanismer som ligger till grund för social, affektiv inlärning. Med det menas hur vi i samspel med andra lär oss att värdera företeelser och personer – om vi till exempel ska vara rädda för någon, eller om något är viktigt eller bra. Denna typ av inlärning pågår hela tiden och är helt grundläggande för vad människor tänker, känner och gör. Vi försöker studera detta på alla nivåer från de basala biologiska mekanismerna i hjärnan till det komplexa mänskliga beteendet.

Hur forskar ni om detta?

– Vi utgår från två forskningstraditioner som tidigare varit separerade. Den ena är forskning om emotionell inlärning, vilken har funnits länge men fokuserat på individen. Den andra är det nyare forskningsfältet om mekanismer bakom social kognition. I vårt labb kopplar vi ihop dessa fält. Vi använder bild- och filmvisningar, skådespelare och virtual reality och registrerar reaktioner och beteende med olika instrument. Hjärnaktivitet mäter vi primärt med magnetresonans, MR.

– Till våra fynd hittills hör bland annat att flera mekanismer är desamma när vi lär oss om faror genom egna upplevelser och genom att observera andras beteenden. Andra rön gäller att faktorer som grupptillhörighet och empati påverkar social inlärning: vi lär oss bättre av dem som är lika oss samt personer vars nervsystem är synkroniserade med vårt eget.

Hur kan resultaten användas?

– Vårt syfte är grundvetenskapligt: att förstå dessa viktiga aspekter av människans psykologi. Med det sagt tror jag att kunskapen är användbar både i och utanför vården. Vi har bland annat sett hur social inlärning effektivt släcker ut inlärd oro och rädsla. Samtidigt kan social inlärning om vad som är hotfullt ha kraftfull effekt på egna emotioner och beslut, även om dessa står i strid med vårt eget bästa. Forskningen är också relevant för att förstå viktiga samhällsfenomen, såsom polarisering och konformitet.

Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften From Cell to Society 2020

Andreas Olsson

Professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap

Andreas Olsson är född i Malmö 1973. Han fick sin grundutbildning i psykologi vid Lunds universitet med masterexamen 1998. 1999 var han visiting scholar vid University of California, Berkeley, USA.

Olsson disputerade vid New York University, USA, 2006. 2006–2008 var han postdok vid Columbia University, USA, och 2008–2010 vid KI. Han har därefter fortsatt vid KI som forskargruppsledare och chef för EmotionLab. Andreas Olsson blev universitetslektor 2011 och docent 2015. Han har betydande anslag från Vetenskapsrådet, European Research Council och Wallenbergstiftelserna.

Andreas Olsson har anställts som professor i psykologi vid Karolinska Institutet från 1 september 2019.