Publicerad: 2019-10-15 15:37 | Uppdaterad: 2024-03-21 15:40

Studerar åldrandets muskelförlust

Vi blir svagare när vi blir äldre. För den som drabbas tidigt och allvarligt av muskelförlust är konsekvenserna i vardagen ofta stora. Thomas Gustafsson forskar om vad dessa förändringar beror på och hur de kan motverkas.

Thomas Gustafsson, portrait.
Professor Thomas Gustafsson, foto: Stefan Zimmerman.

Vad forskar du om?

– Jag forskar om skelettmuskulatur och hur den försvagas vid åldrande och sjukdom. Vi försöker förstå mekanismerna bakom denna muskelförlust, varför olika individer drabbas så olika och hur försämringen skulle kunna motverkas. Förlust av muskelmassa, sarkopeni, är en typisk förändring som hör till åldrandet och den får stora konsekvenser för många äldres förmåga att klara själva och risk att råka ut för fallolyckor med mera. Min forskargrupp består av både prekliniker och kliniker, vi rör oss mellan patienter, friska individer och försök i cellodlingar och vi kombinerar klassiska fysiologiska funktionsmått med ny molekylär bioteknik. Vi studerar också specifikt könshormoners roll vid sarkopeni.

Ett av era forskningsspår rör hjärtsvikt. Hur kommer det sig?

– Vid hjärtsvikt spelar just skelettmuskulaturens försämring en viktig roll. Den förklarar en stor del av den nedsatta fysiska prestationsförmågan vid hjärtsvikt och är faktiskt mer avgörande för överlevnad och livskvalitet än själva hjärtmuskelns försämring. Våra studier syftar till att förstå både hur skelettmuskulaturen samspelar med välmående och prognos vid svår hjärtsvikt och vilka mekanismer det är som orsakar förändringar i muskelns struktur och funktion.

Vad hoppas du på lång sikt?

– Målet är att bidra till att vi får vara friskare och behålla vår livskvalitet längre när vi blir äldre. För att nå dit behöver vi förstå sjukdomen i grunden och förstå hur olika behandlingar passar olika patienter. Våra kroppar svarar väldigt individuellt, inte minst på fysisk aktivitet, vilket bör avspeglas i våra råd och ordinationer. Att utveckla nya läkemedel, eller använda befintliga läkemedel på nya sätt, är en möjlig väg. När vi vet orsakerna till att vissa individer drabbas värre kan vi gå vidare och försöka dämpa de mekanismerna.

Text: Anders Nilsson
Publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2019

Om Thomas Gustafsson

Professor i klinisk fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin

Thomas Gustafsson är född 1968 i Falköping. Han tog läkarexamen vid KI 1994 och fick svensk läkarlegitimation 1997. 1999-2000 var han research assistant vid Duke University, North Carolina, USA, och 2005 disputerade han vid KI med en avhandling om tillväxtfaktorer i skelettmuskler. Han blev docent vid KI 2010 och är sedan 2014 avdelningschef för klinisk fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin.

Som kliniker är Thomas Gustafsson sedan 2000 verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset – idag som överläkare och enhetschef vid klinisk fysiologi.

Thomas Gustafsson har anställts som professor i klinisk fysiologi vid Karolinska institutet från 1 januari 2019.

Se en film