Medicinvetarna: #108: Vad vet du om stroke?

En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling. Avsnittet publicerades 30 november 2022.

Michael Mazya. Foto Andreas Andersson.
Michael Mazya. Foto Andreas Andersson.

En stroke beror oftast på att det bildats en propp i ett blodkärl som försörjer hjärnan – en proppstroke. Men det kan också orsakas av en hjärnblödning. Behandling beror på orsak men i båda fallen är det bråttom.

- Vid en proppstroke i den mellersta hjärnartären dör cirka 2 miljoner hjärnceller per minut. Visserligen har vi runt hundratals miljarder men ju snabbare man kan få loss proppen desto större chans till överlevnad och bättre återhämtning efteråt, säger Michael Mazya, läkare och patientflödesansvarig för Stroke under Medicinsk enhet neurologi på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Han forskar bland annat om behandling vid akut stroke, hur man kan förebygga återfall och akut omhändertagande av patienter med hjärnblödning. Typiska tecken på en stroke är en ögonblicklig förändring i en individs utseende eller beteende, till exempel en arm eller del av ansiktet som hänger eller inte fungerar eller att man tappar talförmågan eller akut synstörning.

- Om detta inträffar ska man omedelbart ringa 112. Tyvärr så är stroke för de allra flesta en relativt smärtfri sjukdom, det är antagligen anledningen till att många dröjer med att söka vård, jag önskar att det gjorde mer ont, säger han.

I avsnitt 108 av KI:s podcast Medicinvetarna sammanfattar han det viktigaste du behöver veta om stroke och berättar om en udda variant av stroke (den märks genom att personen inte längre kan namnge de fem olika fingrarna), varför rökning är så stor riskfaktor (det skadar blodkärlen och snabbar på deras åldrande) och ger sitt bästa tips på populärvetenskaplig skildring av sjukdomen (My stroke of insight/Min stroke av Jill Bolte Taylor).  

I avsnittet svarar även Konstantina Kilteni, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet på lyssnarfrågan om varför man inte kan kittla sig själv.

Andreas Andersson
2024-01-03