Publicerad: 2019-10-15 12:54 | Uppdaterad: 2024-04-04 12:56

Försäkringsmedicin och psykisk ohälsa

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Ellenor Mittendorfer-Rutz, portrait.
Professor Ellenor Mittendorfer-Rutz, foto: Stefan Zimmerman.

Vad forskar du om?

– Min forskning ligger huvudsakligen i skärningspunkten mellan psykiatrisk epidemiologi och försäkringsmedicin – alltså psykisk ohälsa i socialförsäkringsperspektiv. Framför allt är jag intresserad av långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa – vilka faktorer som leder fram till den, vad den får för konsekvenser, och vilken behandling som är mest effektiv beträffande återgång i arbete. Vi har också börjat forska specifikt om psykisk ohälsa och sjukfrånvaro hos gruppen flyktingar och migranter, eftersom det är en stor grupp med eftersatta behov.

Vad handlar era viktigaste upptäckter om?

– Ett kliniskt viktigt fynd gäller samsjuklighet, där vi visat att psykiska diagnoser kraftigt försämrar prognosen beträffande sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspensionering) vid bland annat hjärt-kärlsjukdom. En modell som vi utvecklat identifierar patienter som löper stor risk att bli kvar i långtidssjukskrivning utifrån kliniska, psykosociala och socioekonomiska faktorer.

– Vad gäller flyktingar har vi visat ett överraskande samband: trots mer psykisk ohälsa i gruppen är andelen suicid lägre än hos resten av befolkningen i Sverige. Detta gäller dessvärre inte ensamkommande flyktingbarn, där andelen suicid 2017 var åtta gånger högre än bland deras jämnåriga i Sverige, vilket vi rapporterade i en uppmärksammad studie 2018.

Ligger ämnet försäkringsmedicin i tiden?

– Absolut. Från att länge ha varit negligerat utvecklas detta fält nu fort. Bakgrunden är att psykiska diagnoser som depression och ångest idag är de dominerande orsakerna till långtidssjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning, vilket gör det angeläget att öka kunskapen på området. Målet är att minska kostnaderna, som är enorma, såväl i mänskligt lidande som samhällsekonomiskt.

Text: Anders Nilsson
Publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2019

Om Ellenor Mittendorfer-Rutz

Professor i försäkringsmedicin vid institutionen för klinisk neurovetenskap

Ellenor Mittendorfer-Rutz är född 1970 i Linz, Österrike. Hon tog en masterexamen i näringsvetenskap 1997 vid Universität Wien och arbetade som sakkunnig vid WHO, Köpenhamn, 1998–1999 och vid Food and Agriculture Organisation, Rom, 1999–2000.

1999–2001 var hon även forskningsassistent vid Institutet för psykosocial medicin, IPM, Stockholm, och 2005 disputerade hon vid KI med en avhandling om riskfaktorer vid suicid. Efter ytterligare en period som projektkoordinator vid IPM återvände hon till KI 2008. Hon blev docent 2013.

Ellenor Mittendorfer-Rutz har anställts som professor i försäkringsmedicin vid Karolinska Institutet från 1 april 2019.

Film