Publicerad: 2016-10-11 14:12 | Uppdaterad: 2024-03-21 14:17

Faktorer som påverkar kroppens immunförsvar mot malaria

Anna Färnert är professor i infektionsmedicin, särskilt tropikmedicin vid institutionen för medicin, Solna. Hennes forskningsområde är malaria – framför allt om hur kroppens immunförsvar mot sjukdomen påverkas av olika faktorer. Hon har bland annat visat att immuniteten försvinner betydligt snabbare än man tidigare trott och att det behövs upprepade infektioner med olika stammar för att vara skyddad mot malaria.

Professor Anna Färnert. Photo: Ulf Sirborn
Professor Anna Färnert. Foto: Ulf Sirborn

I områden där malaria är vanligt är äldre barn och vuxna till stor del immuna mot sjukdomen. Anna Färnert forskar om vad som påverkar denna immunitet. Forskningen ökar förståelsen av vad ett vaccin behöver innehålla, och hur ofta det kan behöva ges, för att vara effektivt.

Färnerts grupp har bland annat visat att exponering för flera stammar av malariaparasiten leder till ett bredare immunsvar och därmed ett bättre skydd mot sjukdomen.

– De som har bäst immunitet har parasiten i blodet i låga halter – ofta med flera stammar, säger Anna Färnert. Vi tolkar det som att närvaron av parasiten fortsätter att hålla immunförsvaret aktivt.

Genom att studera immunitet hos människor som emigrerat från malariadrabbade områden har Färnert kunnat visa att skyddet mot allvarlig malaria inte är livslångt, som man tidigare trott, utan klingar av med åren.

Immunologiskt minne

– Malariapatienter med afrikanskt ursprung som bott mer än 15 år i Sverige löper lika stor risk att drabbas av allvarliga symtom som de som är födda i Sverige, säger Anna Färnert.

Men hennes forskning visar också att ett immunologiskt minne mot parasiten finns kvar mycket länge, även hos den som bara smittats en enda gång. Framöver fokuserar hennes forskning på att identifiera vilka faktorer som behövs för att uppnå och bibehålla ett skydd mot infektionen.

Färnerts grupp studerar även epidemiologin för malaria och olika stammar, hur upprepade och kroniska malariainfektioner påverkar människan och biologiskt åldrande, samt hur annan sjuklighet, som diabetes och fetma, och behandling och handläggning påverkar risken vid malaria.

Text: Anders Nilsson, först publicerad i  engelsk översättning skriften From Cell to Society 2016.