Enkelcellsanalys en ny teknik
Med enkelcellsanalys kan forskarna göra det som tidigare var omöjligt: studera genernas aktivitet i en enskild cell. Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi med inriktning mot transkriptomik vid institutionen för biokemi och biofysik, använder tekniken för att kartlägga celltyper i hjärnan och för att förstå de system som reglerar våra celltyper, både i frisk vävnad och vid cancer.
Hjärnans gråa och vita vävnad består i själva verket av flera hundra olika sorters celler – kanske flera tusen. Ingen vet än, men Sten Linnarsson forskning syftar till att ta reda på det. En stor del av arbetet har hittills bestått i att skapa den teknik, enkelcellanalys, som behövs. I detta arbete har Linnarssons forskargrupp varit en av de internationellt ledande.
– När vi började fanns det kanske ett par grupper i världen inom det här området. Sedan har intresset ökat successivt, och det senaste året har det fullkomligt exploderat, säger Sten Linnarsson.
Enkelcellanalys innebär att forskarna studerar generna i en enskild cell för att förstå hur den fungerar. Att analysera ett så litet material har tidigare varit omöjligt. I en nyligen publicerad studie i Science kunde Linnarsson och kolleger visa att bara i en liten del av hjärnbarken hos möss finns 47 olika sorters celler. De flesta av dessa är olika typer av specialiserade nervceller.
Förstå processerna
En viktig del av hans forskning är att förstå processerna som som ger upphov till dessa celltyper – dels under normala omständigheter, dels vid cancer.
– Min egen forskning rör främst celltyper i hjärnan, men enkelcellsanalys är relevant för forskning om alla organ, säger Linnarsson.
Som föreståndare för den nya nationella faciliteten för singelcellanalys vid SciLifeLab, Solna, hjälper han andra forskare att använda tekniken inom sina områden. Han har bland annat, i samarbete med forskare från Oxford, klarlagt exakt vilken celltyp som orsakar blodsjukdomen MDS.
Text: Anders Nilsson, först publicerad i skriften Från cell till samhälle 2015