Biostatistiker med fokus på bröstcancerepidemiologi

Vad forskar du om?

– Jag är biostatistiker, det vill säga en statistiker specialiserad på analys av biologiska, kliniska samt folkhälsodata. Min forskning rör framför allt två områden. Det ena är bröstcancer, som är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige.

– Den forskningen bedriver jag i tätt samarbete med medicinska forskare, som onkologer, radiologer och epidemiologer. Jag har forskat om statistiska metoder för att studera sjukdomens genetik. Idag är det framför variabiliteten i sjukdomens utveckling som jag studerar.

Vad är det?

– Variationer i hur sjukdomen uppträder – till exempel att tumören växer fort eller sprider sig aggressivt hos vissa patienter, men utvecklas långsamt hos andra. För att förstå dessa skillnader bättre utvecklar vi statistiska metoder för att analysera stora och komplexa material kombinerade från många källor: befolkningsregister, kliniska data inklusive röntgenbilder från mammografi samt molekylära data från biobanker. Min förhoppning är att våra resultat ska ge kunskap om effektivitet vid screening och göra det lättare att identifiera kvinnor med särskilt hög risk för aggressiva former av bröstcancer.

Och det andra spåret i din forskning?

– Det handlar om ämnet biostatistik som egen oberoende forskningsdisciplin. Det är viktigt att ett medicinskt universitet som KI fortsätter att utvecklas inom detta område. Förutsättningarna håller på att förändras snabbt. Modern biomedicinsk teknologi har lett till en explosionsartad ökning av data som kan användas för forskning - men för att de ska komma till sin rätt behövs också en vital biostatistisk disciplin. En närbesläktad fråga som jag är intresserad av är hur nya forskningsinfrastrukturer för storskaliga beräkningar ska kunna utnyttjas mer effektivt i medicinsk forskning.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2019