Avdelningen för Ögon och syn

KI Innovations Deeptech inkubator DRIVE utökar sin portfölj genom att ta in sex nya bolag med fokus på utveckling av läkemedel, cellterapier, diagnostik och Medtech -produkter. Med rätt stöd har de antagna bolagen alla stor potential att bidra till samhällsnyttan.

Pete Williams och Melissa Jöe från Pete Williams forskargrupp med Mim Neuroscience är ett av de antagna bolagen. 

Ögonspecialist och cancerforskare Gustav Stålhammar har tillsammans med forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet i ett internationellt samarbete tagit fram en ny och bättre klassifikation av den aggressiva ögoncancern uvealt melanom. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Ophtalmology.

Kan sömnhormonet Melatonin vara till hjälp mot Uvealt melanom, som är den vanligaste cancerformen i ögat och som har en mycket dålig prognos eftersom den ofta utvecklar dottertumörer i levern.

Intervju med docent Gustav Stålhammar på S:t Eriks ögonsjukhus 

Till skillnad från de flesta andra cancersjukdomar har överlevnaden i ögonmelanom inte förbättrats på flera decennier. Det vill ögonspecialisten och forskaren Gustav Stålhammar ändra på som nybliven forskargruppsledare.
– Vi läkare måste ge den här sjukdomen en match nu. Vi bör undersöka om det inte är bättre att förebygga utvecklingen av metastaser istället för att behandla när de redan börjat växa, säger han.

En studie av forskare vid Karolinska Institutet och S: Eriks Ögonsjukhus visar att det med ett enda blodprov går att förutsäga vilka patienter som senare kommer att utveckla metastaser efter en uvealt melanom-diagnos. Det nyutvecklade testet beskrivs i en artikel i tidskriften BMC Cancer.

I en klinisk prövning med ett hundratal patienter med uvealt melanom kommer forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus att pröva om en tilläggsbehandling med melatonin kan förebygga utvecklingen av metastaser. Prövningen planeras pågå i upp till 10 år.

En studie av forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet visar att överlevnaden kan vara något bättre än väntat hos patienter med uvealt melanom. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Communications Medicine.

S:t Erik fick under 2021 en större donation på en miljon kronor som kommer att delas ut i forskningsanslag om 100 000 kronor per år under tio år till olika interna sökande. ST-läkare Christina Herrspiegel blir först ut att få del av donationen.

Christina Herrspiegel är ST-läkare och har jobbat på S:t Erik sedan 2019. Hon forskar om ögonmelanom och om att hitta metoder för att kunna förutsäga vilka patienter som riskerar att drabbas av metastaser.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum, Karolinska institutet och var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

Utmaningen att hålla balansen utan gravitation är något som varje astronaut är väl medveten om. Nu finansierar Europeiska rymdorganisationen, ESA, en doktorandtjänst vid Karolinska Institutet och Marianne Bernadotte Centrum för att utveckla hjälpmedel för framtidens rymdfarare.

Varje år får tiotusentals svenskar hjärnskakning. En del av dem får bestående besvär, som hjärntrötthet, ljuskänslighet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Optikern och forskargruppsledaren Tony Pansell forskar om nyttan med glasögon och synträning i detta sammanhang.

Forskaren Jan Johansson hoppas att optiker och vårdcentraler ska bli bättre på att upptäcka ögonbesvär efter covid-19. Han misstänker att tusentals svenskar är drabbade, men att många inte får behandling.

I höst släpper han en rapport med behandlingsmetoder och föreslagna riktlinjer för vården, i hopp om att fånga upp fler med besvär.

Flera som blivit sjuka i covid-19 har synproblem som dröjer sig kvar. Symtomen är bland annat suddig syn, ljuskänslighet och huvudvärk. Jan Johansson, optiker och forskare vid Karolinska Institutet, uppmanar alla personer att dubbelkolla synen vid liknande besvär.

I en ny studie som presenteras i Nature Communications har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus kartlagt var i hjärnan blickstabiliserande impulser skapas.

Denna grundforskning har betydelse för hur skador eller sjukdomar i hjärnan kan behandlas.

Doktoranden Tobias Wibble försvarar sin avhandling "Multisensory Control of Gaze Stabilization – From Brainstem to Bedside den 22 november. Den handlar om att mäta ögonrörelser för att förstå hur hjärnan fungerar för att skapa samspel mellan olika sinnesorgan. En teknik som på sikt kan bidra till att diagnosticera patienter med yrsel och ostadighetskänsla.

Jan Ygge, ögonläkare, forskare och professor i oftalmiatrik vid Karolinska institutet intervjuas när MåBra reder ut för- och nackdelar med korrigerande ögonkirurgi.

- I huvudsak finns det två olika laserbehandlingar och två typer av kirurgiska ingrepp som kan korrigera i princip alla synfel: närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet.

– I de allra flesta fall blir patienterna nöjda. Men det är trots allt ett kirurgiskt ingrepp i ett friskt öga och det finns alltid en liten risk för komplikationer eller att synen inte blir så bra som man tänkt. Det är viktigt att ha rimliga förväntningar, säger Jan Ygge.

Pete Williams och hans forskargrupp har fokuserat på att studera och förstå de förändringar i ögat som leder till glaukom istället för att hantera riskfaktorerna. Ett flertal studier om hur nikotinamid (en variant av B-vitamin) kan bromsa de nedbrytande processerna och skydda synnerven har lett fram till att en större klinisk studie kunde starta på våren 2022.

Pete Williams, lektor och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, tilldelas tre miljoner kronor från Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro) vid Karolinska Institutet för att utveckla sätt att distribuera nervcellsskyddande läkemedel i ögat med hjälp av nanobärare.

James Tribble, biträdande lektor vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, har beviljats 500 000 kronor från Glaucoma Research Foundation. I detta ettåriga projekt ska James Tribble och hans medarbetare identifiera sätt att minska skadlig inflammation som kan uppstå i näthinnan när nervceller blir dysfunktionella och bryts ner vid glaukom.

Genom att studera stora mängder data kan fler alternativ till glaukombehandling identifieras, för att sedan testas prekliniskt. Det visar forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus i en nyligen publicerad studie i Journal of Clinical Medicine.

De kommande fyra åren kommer Pete Williams forskargrupp att utveckla skyddande behandlingar för de nervceller som bryts ner vid glaukom och andra ögonsjukdomar. Fokus ligger på NAD-molekylens ämnesomsättning, som har stor betydelse för nervcellernas funktion.

James Tribble, biträdande lektor vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, har med kollegor i Australien och Kanada skrivit en översiktsartikel om hur forskningen kring nya glaukombehandlingar fortskrider.

Glaukom innebär stor risk att förlora synen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus studerat effekterna av nikotinamid, vitamin B₃, på cell- och djurmodeller för glaukom. Studien som publicerats i Redox Biology kan få betydelse för framtida nervcellsskyddande terapi vid glaukom hos människor. Till hösten startar en klinisk prövning.

Under våren 2022 startar en större klinisk studie med fler deltagare under en längre tid för att utvärdera effekten av nikotinamidbehandlingen och dess långsiktiga resultat av behandlingen. Cirka 300 patienter förväntas delta i studien, varav mellan 60 och 75 patienter vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Studien som kommer att pågå under några år, leds av Umeå universitet och genomförs i samarbete med Karolinska Institutet, S:t Eriks Ögonsjukhus samt ögonkliniker i Göteborg, Malmö och Tranås. 

En studie vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet kan nu bekräfta att det förekommer en inflammation i näthinnan och synnerven hos patienter med glaukom (grön starr). Resultaten publiceras i tidskriften Acta Neuropathologica Communications.

Pete Williams, forskarassistent och forskargruppsledare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, har tilldelats Alcon Research Institute Young Investigator Grant.

PhD Pete Williams verksam på Institutionen för Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet, tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch Pris för sin nydanande forskning inom glaukom.

Vad handlar din avhandling om?

Mitt forskningsprojekt handlar om att validera en metod för att låta patienten mäta trycket själv hemma med en tryckmätare.

Varför valde du just det här ämnet?

Jag har varit med ända från det att vi startade testerna med självmätning för några år sedan. När apparaten för självmätning utvecklades fanns det ingen forskning om den nya metoden. Det har varit angeläget att vetenskapligt utvärdera om metoden är tillförlitlig.

Doktoranden Tobias Wibble försvarar sin avhandling "Multisensory Control of Gaze Stabilization – From Brainstem to Bedside den 22 november. Den handlar om att mäta ögonrörelser för att förstå hur hjärnan fungerar för att skapa samspel mellan olika sinnesorgan. En teknik som på sikt kan bidra till att diagnosticera patienter med yrsel och ostadighetskänsla.

Få forskare ägnar sig åt problemet med rinnande ögon. Ögonplastik- och orbitakirurgen och forskaren Elin Bohman är ett av undantagen. Hennes forskning har lett till ny kunskap om hur stopp i tårkanalerna ska opereras och även nya ledtrådar till hur tårpumpen fungerar.