Forskning vid enheten för urologi

Kan diagnos och behandlingsmetoder förbättras så att patienter med urologiska sjukdomar mår bättre och får en ökad livskvalitet?

Det är frågor som forskargruppen söker svar på, alltid med patientens bästa i fokus. Forskningsansatsen är kvalitativ och kvantitativ och vi arbetar ofta multiprofessionellt för att beskriva och forska fram ny kunskap som kommer patienter till nytta.

Vi forskar med fokus på:

Njurcancer

Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman 

Disputerad forskare: Per-Olof Lundgren, Maria Hermann, Helena Thulin & Ove Gustafsson

Doktorand: Linnéa Ekström-Ehn

Prediktorer för malignitetsgrad av och återfall i njurcancer – Biobankstudie

Behandling av misstänkt njurcancer är i de allra flesta fall kirurgisk. Ca 15 % av alla som opereras visar sig ha en godartad tumör och kirurgin hade kunnat undvikas. Ungefär 20 % av alla som visar sig ha njurcancer får återfall i sin sjukdom under uppföljningsperioden. Nya behandlingar med onkologiska läkemedel, framför allt s.k. immunologiska behandlingar möjliggör mer effektiv behandling av återfall och förebyggande behandling, adjuvant behandling, för att förhindra återfall.

Genom att kontrollera nivåer av två biomarkörer i blodet vill vi kunna avgöra på förhand huruvida en tumör är elakartad eller inte och samtidigt riskstratifiera hur aggressiv cancern är. I förlängningen kan dessa data hjälpa oss att avgöra av vilka som har nytta av onkologisk behandling.

Utfall och preoperativa faktorer för avancerad njurcancer – registerstudie

Vi vill skaffa oss bättre kunskap om vilka patienter som riskerar att få återfall i sin sjukdom och i och med det vilka som har mest nytta av adjuvant behandling. Förutom att etablera nya markörer enligt projektet ovan vill vi kartlägga vilka faktorer som skiljer sig hos de patienter som redan är behandlade för sin njurcancer och har fått återfall från de som INTE har fått återfall.

Projektet är en registerstudie som baserar sig på redan registrerade kliniska upplysningar samt på Socialstyrelsen register.

Ablation vs resektion av njurtumörer

Mindre njurtumörer kan behandlas med både kirurgisk resektion och termal ablation. Retrospektiva data tyder på färre komplikationer vid termalbehandling men större risk för återfall och behov av upprepad behandling. Bägge metoder utvärderas både genom analys av genomgångna interventioner och en planerad randomiserad interventionsstudie.

Kirurgisk teknik vid behandling av njurcancer

Njurcancer behandlas med avancerade kirurgiska metoder där den tekniska utvecklingen sker snabbt. Nya kirurgiska metoder, exempelvis övergång från konventionell laparoskopisk kirurgi till robotassisterad teknik utvärderas vetenskapligt.  Postoperativ smärtlindring med sårkateter vs epiduralanestesi utvärderas med en interventionsstudie.

Testikelcancer

Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman

Disputerade forskare: Per-Olof Lundgren och Axel Gertsson

Doktorand: Anna Thor.

Biomarkörer för testikelcancer - MiR Studien

Vid avancerad testikelcancer med spridning till lymfkörtlar i buken får patienterna cellgiftsbehandling och efter denna görs en retroperitoneal lymfkörtelutrymning (RPLND). Den mikroskopiska analysen av de bortopererade körtlarna bestämmer sedan om patienten behöver ytterligare cellgiftsbehandling. MikroRNA är små icke-kodande RNA-molekyler och har setts kunna vara en biomarkör för aktiv sjukdom inom flera sjukdomsfält. Genom att ta prover före och efter RPLND-kirurgi vill vi undersöka om markören går att använda så att en del patienter kan slippa genomgå den stora operationen. Vi undersöker också nivåerna innan och efter orkidektomi (borttagande av testikel), och innan, under och efter cellgiftsbehandling. Studierna genomförs i samarbete med Haukelands sjukhus i Bergen, Norge.

Utvärdering av kirurgi vid avancerad testikelcancer

Vi har i tidigare forskningsarbeten studerat hur RPLND-kirurgin har gjorts och hur det gått för patienterna populationsbaserat i Norge och Sverige. Sedan 1 november 2017 har körtelkirurgin nivåstrukturerats i Sverige till två centra Karolinska och Sahlgrenska. Vi samlar nu in data för att göra en sammanställning av våra resultat.

Indikationen för kirurgi har också utökats med primära utrymningar vid seminom. Här följer vi patienterna avseende återfall i sjukdom men även uppföljning av komplikationer

Urotelialcancer

Ansvarig kontaktperson: Med dr Tomas Thiel

Disputerad forskare: Alexandra Grahn och Helena Thulin

Doktorand: Gun Danielsson

Intravesical behandling vid icke-muskelinvasiv urotelial cancer

Cancerbehandling genom instillation av läkemedel i urinblåsan kan ge många besvärande symtom och vara påfrestande för patienten. I två olika forskningsprojekt kartlägger vi symtombilden och möjliggör att patienter ska få möjlighet att självrapportera lokala och systemiska symtom i samband med behandlingen.  

Diagnostiska och prognostiska markörer vid urotelial cancer i övre urinvägarna

Urotelial cancer i övre urinvägarna är en ovanlig cancerform som främst drabbar äldre. Njurbevarande lokalbehandling är i utvalda fall lika säker som större kirurgi där hela njuren och urinledaren opereras bort. Det är därför viktigt att korrekt kunna särskilja lågrisktumörer, som kan erbjudas njurbevarande behandling, från dem som behöver radikal kirurgi. I en prediktionsstudie undersöker vi om genetisk analys av tumör- och cellprover vid diagnos kan förbättra riskbedömningen av tumörerna och på sikt vara ett hjälpmedel vid val av behandling.

Prostatacancer

Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman

Disputerad forskare: Per-Olof Lundgren & Ove Gustafsson, docent emeritus Jan Adolfsson

Doktorand:

På enheten bedrivs sedan länge forskning om prostatacancer. Vi utvärderar livstidsrisk att avlida i prostatacancer genom att analysera en ”mogen” screeningstudie som startade i slutet av 1980 talet.

Njurstensbehandling

Ansvarig kontaktperson: Med dr Tomas Thiel 

Disputerad forskare:

Professor emeritus: Hans-Göran Tiselius

Doktorand:

Symtombörda och livskvalitet vid urologiska sjukdomar

Ansvarig kontaktperson: Med dr Helena Thulin

Disputerad forskare: Lars Henningsohn, Lotta Renström-Koskela

Doktorand: Helena Hallencreutz Grape

Forskningen om symtom som kan påverka livskvalitet har ett stort fokus på patientens möjlighet till ökat välbefinnande. Hur kan vården stödja patientens livssituation och minska symtombördan under en viktig behandling? Vi lär oss genom att fråga dem som har erfarenhet.

Kronisk bäckenbottensmärta hos män

Vid enheten bedrivs forskning om kronisk bäckenbottensmärta hos män. Kunskapen om denna patientgrupp är låg. Drabbade patienter vittar om stort lidande tillika svårighet att hitta effektiv behandling. Forskningen vid enheten syftar till att öka kunskapen om patientgruppen liksom öka kunskapen om bästa behandling.

Besvär i urinblåsan och urinkateterbehandling

Många människor lider i det tysta. Forskargruppen har tidigare visat att livskvaliteten är försämrad hos personer som har besvär med urinträngningar, smärta och infektionssymtom från urinvägarna. Ett annat fokusområde är att lindra besvärande symtom och förbättra situationen för personer som har behandling med urinkateter och med det risk för urologiska infektioner. Hur de kan förebyggas och handläggas för bästa patientvård och samtidigt undvika överförskrivning av antibiotika.

Peyronies Sjukdom

Ansvarig kontaktperson: Docent Lars Henningsohn

Psykologiska besvär vid Peyronie’s Sjukdom

Induratio penis plastica eller Peyronie’s Sjukdom som den också kallas är en kronisk sjukdom som påverkar penis på grund av ”ärr” bildningar i svällkropparnas omgivande hinna. Detta leder till penisdeviation och erektil dysfunktion vilket påverkar livskvaliteten signifikant hos den drabbade. Med hjälp av våra svenska register inom hälsovård tar vi reda på hur detta påverkar patienterna så att vi kan hjälpa bättre i framtiden.

LH
Innehållsgranskare:
Åsa Catapano
2024-01-18