Tuberkulos och hepatit B

Vad är tuberkulos?

Bild av röda tuberkulosbakterier.Tuberkulos (TB) är en allvarlig infektionssjukdom som kan ha ett långvarigt förlopp. Sjukdomen orsakas av bakterierna inom det s.k. Mycobacterium tuberculosis-komplexet. Symtomen kan vara ospecifika och variera mellan allt från symtomfrihet till allvarlig sjukdom. TB drabbar oftast lungorna och ger då luftvägssymtom i form av hosta, men även andra organ i kroppen kan drabbas, med varierande symtom som följd. Lymfkörtlarna är den vanligaste lokalisationen utanför lungorna. Inkubationstiden från smitta till sjukdom varierar från några månader upp till flera decennier, men bara cirka tio procent av smittade personer med normalt immunförsvar utvecklar aktiv TB.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar mer än tio miljoner människor i aktiv tuberkulos och varje dag dör nästan 4000 människor till följd av tuberkulos. Även om TB idag är en ovanlig sjukdom i Sverige har den under 2000-talet ökat från fem till drygt sju nya fall per 100 000 invånare och år. De flesta som diagnostiseras har någon form av samband med personer som flyttat hit från länder med hög prevalens av TB. Bland personer födda i Sverige ligger incidensen på cirka 1 fall per 100 000 invånare och år.
De förebyggande insatserna koncentreras därför till högriskgrupper eller högriskindivider.

 

Hur stor risk är det att bli smittad under min klinisk praktik?

 Vad gäller arbete i miljö där man riskerar att exponeras för TB är det viktigaste att det finns hygienrutiner och adekvat skyddsutrustning samt att dessa rutiner följs och skyddsutrustning används.

Det finns i den internationella litteraturen ett flertal studier som undersökt och även påvisat en ökad risk för TB-smitta för olika yrkeskategorier, inklusive sjukvårdspersonal. Dessa data är dock oftast svåra att översätta till nutida svenska förhållanden. Utifrån en fortlöpande TB-övervakning bedöms risken för personal inom vård- och omsorg att utsättas för TB-smitta som obetydligt högre än för befolkningen i stort.

Vad ska jag göra?

Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 är du som student såsom all hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att ta ett personligt ansvar för att ge god och säker vård och följa Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården SOSFS 2007:19..

 

För att förhindra smitta skall du alltså vara noga med att följa hygienrutiner och använda skyddsutrustning då situationen så kräver. För att tillhandahålla god och säker vård krävs därutöver att du innan din första kliniska praktik gör hälsodeklarationen och tar kontakt med Studenthälsan om hälsodeklarationen uppmanar till det. Har du besökt CityAkuten för vaccination har du redan gjort hälsodeklarationen i samband med det och behöver inte göra det igen.

Här hittar du hälsokontrollen

 

Kan jag vaccinera mig mot Tuberkulos?

Trots att BCG-vaccinet har använts i stor omfattning ända sedan 1920-talet råder fortfarande osäkerhet vad gäller skyddseffekten mot TB. Bäst belagd är skyddseffekten mot allvarliga former av TB som TB-meningit och disseminerad TB hos små barn som vaccinerats i nyföddhetsperioden. God effekt mot lungTB har också visats vid vaccination av strikt tuberkulinnegativa barn i skolåldern. Skyddseffekten avtar med åren (med stark variation i redovisade studier) och ingen effekt har kunnat säkerställas av revaccination. WHO liksom flertalet länder i Europa, rekommenderar därför inte revaccination. För BCG-vaccination i åldrar över skolåldern är evidensen svag eller icke konklusiv. Med hänsyn till den tveksamma skyddseffekten av BCG vid vaccination i vuxen ålder bedöms detta inte vara en meningsfull preventiv åtgärd. Vaccination av studenter och vårdpersonal i patientnära verksamhet rekommenderas därför inte.

 

Var kan jag läsa mer?

På länken nedan kan du läsa mer Tuberkulos bl. a prevention, smittspårning och latent tuberkulos .

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-preventiva-insatser-mot-tuberkulos-halsokontroll-smittsparning-och-vaccination/

 

Hepatit B

Hepatit B-virus orsakar en inflammation i levern. Infektionen läker vanligen utan bestående men, men hos vuxna utvecklar ett fåtal (cirka fem procent) dock en kronisk leverinflammation, i regel kombinerad med fortsatt smittsamhet. Risken för kronisk sjukdom är större ju yngre man är vid smittotillfället. Hepatit B i kronisk fas kan förorsaka levercancer.

Bild av hepatit B.Hos en hepatit B-virus smittsam patient finns smittämnet i blod och flera andra kroppsvätskor. I västvärlden sprids hepatit B-virus främst genom att man använder orena injektionsnålar, eller genom att man har samlag med person som är smittbärare. Smitta kan också överföras om man får blod från en smittsam person (ibland mycket små mängder) på skadad hud eller på slemhinnor (som ögat), eller genom att man sticker sig på orena injektionsnålar. En person med en akut hepatit B-infektion är höggradigt smittsam liksom vissa kroniska smittbärare.

Hepatit B-vaccinet ges i Sverige främst till personer som löper högre risk än andra att utsättas för hepatit B-smitta men i ett flertal länder ingår det i grundvaccinationsprogrammet. Skyddseffekten efter tre doser är över 90 procent.

Yrkesgrupper med ökad risk för hepatit B-smitta är bl.a. sjukvårdspersonal, laborerande personal, tandvårdspersonal, ambulanspersonal och vårdpersonal där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna.

Antalet anställda inom svensk sjukvård som har smittas med hepatit B i sitt arbete har reducerats dramatiskt under de sista två decennierna. Sammanlagt har 11 Hepatit B-fall rapporterats till Smittskyddsinstitutet under perioden 1990 till 2000. Därefter anges att ingen yrkesmässig smitta har skett under åren 2000 till 2005. Den kraftigt minskade risken för yrkesmässig smitta torde endast till en del kunna tillskrivas en ökad vaccinationsfrekvens bland sjukvårdspersonal. Andra faktorer såsom förbättrad diagnostik, omfattande screeningverksamhet samt framför allt införandet av förbättrade hygienrutiner under 80-talet har spelat en avgörande roll för att minska risken för yrkesrelaterad hepatit B-smitta bland vårdpersonal.

Källor

Smittskydd Stockholms hemsida.
Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination. Artikelnummer: 00497-2017, Folkhälsomyndigheten

Hepatit B-vaccination Kunskapsunderlag från experter, Socialstyrelsen 2010-1-21.
Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin - före och efter exposition. Socialstyrelsen, 2005-130-6.

 

Studenthälsa