Tobak

This page in English

Vad vet du om tobaksbruk kopplat till hälsa? Här får du veta mer om tobakens inverkan samt tips och råd för att sluta röka eller snusa.

Här finner du råd och tips om hur du kan sluta röka eller snusa och hänvisningar till råd och stöd inför rök-/snusstopp. Du kan testa dina nikotinvanor och få mer fakta om tobaksbruk. De flesta som lyckas sluta röka gör det på egen hand - men ibland kan det behövas lite vägledning för att komma över en del hinder och svårigheter.

Studenthälsan kan erbjuda samtal där vi kan stötta dig på vägen. Har du inte bestämt dig men vill väga för och emot, behöver du jobba på din motivation eller vill du ha fakta? Då är du förstås också välkommen!

Boka en tid på Studenthälsan

NEXit och NEX-it-S

- sluta röka eller snusa genom SMS-stöd

Genom Studenthälsan kan du som är student helt gratis delta i ett behandlingsprogrammet NEXit - för personer som vill ha hjälp och stöd att sluta röka och/eller sluta snusa. Programmet har utvecklats av forskare vid Linköpings Universitet. Vetenskapliga studier har visat att mer än dubbelt så många lyckas sluta röka med stöd av programmet jämfört med om man inte har tillgång till stödet. Programmet finns i två varianter: NEXit som är ett sluta-röka-stöd och NEXit-S som är ett sluta-snusa-stöd. Programmet omfattar sms-stöd från beslutet att sluta röka/snusa och tolv veckor framåt.

Mer om programmet

Du anmäler dig till ett av programmen genom att skicka ett SMS från en mobiltelefon till: 070-722 54 74 med koden: nexit208 (sluta röka) och koden nexits208 (sluta snusa). Skriv endast in koden.

Annat stöd för att sluta röka eller snusa

Det finns flera ställen där du kan få mer hjälp om du känner att du behöver detta utöver det stöd som du får av NEXit-programmet.

  • Sluta-Röka-Linjen erbjuder telefonsupport på vardagar. Tjänsten är en kostnadsfri nationell stödtelefon som drivs av Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet. Du ringer till 020-840000. Mer information hittar du på www.slutarokalinjen.org
  • Psykologer mot tobak har mycket användbar information på sin hemsida som du hittar på www.psychologistsagainsttobacco.org.
  • På Sveriges landstings gemensamma webbplats 1177.se finns mer hjälp för att lyckas i processen att sluta röka.
  • Inom hälso- och sjukvården finns också hjälp att tillgå. Alla vårdcentraler i Sverige har ett uppdrag att erbjuda enskilt stöd eller gruppbehandling för patienter som vill sluta röka. Hör med din vårdcentral om du känner ett behov av stöd.
  • Nikotinläkemedel kan också vara ett bra extra stöd under de första veckorna/månaderna för att motverka abstinens och röksug. Alla nikotinläkemedel är receptfria och kan köpas på Apotek och butiker med handköps läkemedel. Du kan läsa mer om de olika beredningsformer och hur dessa används på 1177.se eller via din kontakt på vårdcentralen.

Hur ser mina tobaksvanor ut?

Här kan du testa dina tobaksvanor. Formuläret består av 13 frågor.

Fördelar med rökstopp

... efter 20 minuter: Blodtryck och puls sjunker.

... efter 8 timmar: Syrehalten i blodet förbättras och du har bättre kondition.

... efter 48 timmar: Du känner lukt och smak bättre!

... efter 2-12 veckor: Blodet cirkulerar lättare och dina lungor fungerar bättre.

... efter 1 år: Du har sparat 13 000 kronor om du har rökt en ask cigaretter om dagen. Ditt hem är renare. Det finns ingen rök i kläder, mattor eller gardiner.

... efter 5 år: Risken för lungcancer har halverats.

Innan rökstoppet

Fundera över och notera rökningens positiva och negativa sidor. Gör gärna en lista med både fördelar och nackdelar med att röka eller snusa. Det kan vara både små och stora saker som gäller för ditt liv. Det är din egen lista, och du bestämmer själv hur den skall se ut.

Finns det särskilda hälsorisker för dig?

Kostnad per år? Kanske kan du lägga de pengar som skulle gått till cigaretter i en sparburk och köpa något du önskar dig då du lyckats. Vad skulle det vara?

För dagbok över dina rökvanor: När röker du? Hur mycket? Vilka cigaretter är svårast att avstå? Fundera på i vilka situationer och på vilka platser man brukar röka eller snusa. Det är ett sätt att få syn på sina vanor, och då vet man vilka situationer som kan vara bra att undvika när man slutar. Det kan vara bra att förbereda sig på hur man ska göra när man ska göra sådant som man kopplar ihop med rökning eller snusning.

Räkna ut ditt nikotinberoende (det kan ge dig en fingervisning i vilket stöd du behöver för att lyckas)

Bestäm datum för rökslut 2-4 veckor fram i tiden. Fram till fimpardagen, rök bara utomhus eller på en särskild rökplats inne. Ta inte med kaffekopp, tidning eller telefon till rökplatsen. Det hjälper dig att bryta vanorna och att trappa ner på rökningen lite grann.

Skaffa de stöd du behöver som till exempel nikotinläkemedel, anmälan till rökslutarhjälp eller Sluta-röka-linjen på telefonnummer 020-84 00 00.

Det är bra att berätta för andra att man slutar röka eller snusa. Välj en person som du kan förvänta dig uppmuntran och stöd av.

Dags för rökstopp!

  • Släng all tobak! Släng alla cigaretter och röktillbehör.
  • Det gäller att fimpa helt! Alla abstinensbesvär du kan uppleva efter rökstoppet går över, bara du inte röker.
  • Ta små steg i början - "nu ska jag klara mig till lunchen".
  • Abstinensbesvär - till exempel trötthet, koncentrationsproblem, nedstämdhet, yrsel - är ofarliga och övergående.
  • Drick mycket vatten.
  • Ät regelbundet gärna frukt och grönsaker.
  • Rör på dig.
  • När suget kommer, känn efter hur det känns, vilka tankar som kommer med det och hur länge det håller i sig. Det kan vara bra att veta att det bara brukar stanna i några minuter.
  • Tänk ut flera saker att göra när suget efter cigaretter eller snus kommer.
  • Det brukar vara en skön känsla att ha stått emot suget att röka eller ta en snus. Den känslan kan ge styrka för att fortsätta. Man kan vara stolt när man har klarat det, och gärna belöna sig själv.

Tänk på vinsterna

Ett tag efter att du har slutat röka eller snusa, är det bra att fokusera på vinsterna. Kanske känner du att suget att röka eller snusa inte kommer så ofta längre, eller att konditionen har blivit bättre. Du har all rätt att känna sig stolt. Vad mer är bra med att ha slutat? Du kan skriva ner det du kommer på eller berätta för någon annan.

Det finns alltid en risk för att man ska ta ett "återfall" och röka eller snusa igen efter sitt stopp. Det betyder inte att du har misslyckats, eller att du inte kan klara av att sluta. Du kan börja om igen, kanske med nya knep och kanske med mer hjälp. Många gör flera försök och lyckas till slut bli fria för gott.

Det kan underlätta att få stöd med att sluta röka eller snusa. Företagssköterskan på Studenthälsan erbjuder stödsamtal. De första gångerna kan man prata om varför man vill sluta, hur man ska göra det, hur ens vanor ser ut och vilka tankar man har. Man kan också få skriva tobaksdagbok, alltså anteckna varje cigarett eller snus och hur det smakar och känns. Sen när stoppdagen har kommit kan samtalen handla om sådant som vad som är lätt och vad som är svårt, och om olika knep för att inte röka eller snusa igen. Vid behov kan man erhålla recept för nikotinläkemedel som kan lindra abstinensbesvären.

Fakta om tobaksbruk

Med tobaksbruk menas både att inhalera tobaksrök genom till exempel cigaretter eller pipa, och att använda rökfri tobak, som snus eller tuggtobak. Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen. Färre unga i Sverige röker idag jämfört med för tio år sedan, och jämfört med många andra länder i Europa. 23 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 snusar, vilket för pojkarnas del innebär en stadig minskning sedan 2004 då 32 procent snusade. Sammanlagt uppgav 40 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de röker och/eller snusar.

Nikotin

Nikotin är en alkaloid som är den substans i tobaken som huvudsakligen men inte uteslutande, orsakar utvecklingen och intensiteten av beroendet. Nikotin ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende. Studier visar att en nikotinist löper större risk än andra att utveckla ett beroende av alkohol och andra droger. En cigarett innehåller 6-11 mg nikotin, av vilken rökaren får i sig 1-3 mg, oavsett tillverkarens innehållsdeklaration.

Begreppet "lågtjärecigarett" är egentligen en hälsobluff. Små porer har gjorts i cigarettpappret för att öka tillblandningen av luft i den inhalerade röken. Rökaren brukar dock täppa till porerna med sina fingrar samt dra tätare och djupare bloss för att få de eftersträvade nikotinnivåerna i blodet. Detta är sannolikt skälet till att dessa cigaretter inte medför någon nämnvärt lägre hälsorisk.

Hälsoeffekter

Sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Rökare har sämre kondition, sämre tandhälsa, försvagat skelett och ofräschare hy.

Tobaksrökning medför en ökad risk för ett 60-tal diagnoser och är dominerande orsak till många folkhälsosjukdomar bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), Crohns sjukdom samt sår i mage och tolvfingertarm. I Sverige beräknas tjugo procent av alla cancerfall vara orsakade av rökning. Man uppskattar också att nittio procent av lungcancerfallen och drygt tjugo procent av all hjärt-kärlsjukdom beror på rökning. Rökning är främst känt för att ge skador efter åratal av rökning, men redan i unga år får rökare bland annat nedsatt lungfunktion. En rökare har i genomsnitt åtta sjukdagar mer per år än en icke-rökare.

Passiv rökning

Även passiv rökning ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, luftrörsbesvär och irritation från näsa, ögon och hals. Minst 75 procent av röken från en cigarett går ut i luften och skadar barn och vuxna som finns i samma lokaler. Undvik att röka inomhus, både hemma och på arbetsplatsen.

Snus

En femtedel av svenska män och en ökande andel kvinnor snusar varje dag. Växelbruk av snus och cigaretter är mycket utbrett. Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk, där den vetenskapliga forskningen länge har varit eftersatt. Behovet av ytterligare forskning är fortfarande stort, men ett antal välgjorda studier de senaste åren gör att vi idag har tillräckligt god kunskap för att avråda från snusning.

Karolinska institutet gjorde 2005 en sammanställning av all tillgänglig forskning om snus. Där konstaterades bland annat att snus är cancerframkallande (Cnattingius, 2005). De starkaste indicierna finns för bukspottkörtelcancer. En senare studie visade att snus orsakar cancer i mage och matstrupe och att risken för cancer i matstrupen är tre gånger högre än för dem som inte använder tobak. Snus orsakar frilagda tandhalsar och skador på slemhinnorna i munnen. För en snusare ökar inte risken i sig att få hjärtinfarkt men det finns en överdödlighet hos snusare som drabbas av hjärtinfarkt. Någon ökad åderförkalkningsbenägenhet som hos rökare har inte påvisats.

Enligt en studie vid Karolinska institutet och Uppsala universitet kan snusning under graviditeten leda till missfall och dödfödsel.

Här kan du läsa mer om snus

Lästips

Samlade länkar som rör tobak och rökning (och mycket annat).

Tobaksfri kommun: En guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Rapport 2010:10 (2010). Statens folkhälsoinstitut.

www.tobaksfakta.org. På webbsidan kan man bland mycket annat läsa om hur tobaksindustrin kringgår restriktioner i marknadsföringen av tobaksprodukter. Där beskrivs också hur den mäktiga industrin, vars sammanlagda vinst uppskattas till 170 miljarder dollar per år, arbetar för att förhindra policyer och restriktioner.

Tobacco Industry Interference with Tobacco Control (2008). WHO. I skriften skildras hur tobaksindustrin använder sin ekonomiska styrka till lobbyverksamhet, marknadsföring och manipulation av media. Syftet är att ifrågasätta vetenskapliga resultat kring tobakens skador påverka regeringar i riktning mot en liberal inställning till tobak. För att skapa en positiv image ägnar sig också tobaksindustrin åt att sponsra olika sociala insatser.

Källor

Berusning på schemat. Statens folkhälsoinstitut, ISBN: 978-91-7257-734-3

Tobaksfakta, 2010

Underlag till Nationell handlingsplan mot tobak (FHI 1999)

Läkartidningen

Studenthälsa