Psykisk hälsa

This page in English

Här kan du läsa mer om ångest, oro, självkänsla och självmedkänsla. Du hittar även länkar till webbsidor som berör psykisk hälsa och kan göra ett hälsotest.

Ångest och oro

Ångest och oro tillhör själva livet. Det är vanligt att unga vuxna har erfarenhet av panikångest. Inom existentiell terapi ses inte ångest som bevis på sjukdom och patologi. Ångest säger något om våra grundvärderingar och om hur vi lever våra liv.

Om vi inte följer våra egna livsvärden kan vi uppleva stress, existentiell ångest och skuld. Om den existentiella ångesten inte får svar kan den bli destruktiv. Genom en lugn andning kan du dämpa ångesten och sedan ge dig utrymme att börja reflektera över budskapen i ångesten, granska dina värderingar och finna en egen riktning i livet.

Som student lever man i en prestationskultur och kan omedvetet försöka leva upp till värdegrunder som är omöjliga att förverkliga - och som då kan leda till ångest. Exempel på sådana värdegrunder är:

  • Krav på perfektionism som leder till en prestationsbaserad självbild, det vill säga att man endast duger om man presterar maximalt.
  • Krav på att kunna allt på en gång och rädsla för att göra fel. Detta kan leda till hinder i kunskapsprocessen som innebär en acceptans av okunskap för att kunna ta in ny kunskap. Vi har alla något nytt att lära.

Vi kan också grunda vårt värde på att bli omtyckta av alla andra i omgivningen, en relationsbaserad självkänsla. Detta kan också leda till ångest då vi förlorar vår egen riktning i tillvaron genom att bli till för andra.

A person who never made a mistake never tried anything new

Albert Einstein

Självkänsla

Det är en skillnad mellan självkänsla och självförtroende. Självförtroende innebär att man tror att man klarar av det man gör. Självkänsla innebär det värde man tycker att man har i sina egna ögon.

För att behålla en god självkänsla är det viktigt att du utgår från dig själv, både dina resurser /styrkor och dina begränsningar/svagheter i ett realistiskt perspektiv på dig själv. För självkänslan är det betydelsefullt att du kan göra dig nöjd på färden mot dina mål. God självkänsla kan beskrivas som det "psykologiska immunförsvaret" mot stress och andra symptom. Det finns ett samband mellan stress, höga prestationskrav och låg självkänsla. Om självkänslan är bra är man inte så beroende av att prestera på topp hela tiden och kan säga ifrån och unna sig avkoppling.

Det är lätt att vi tar negativ kritik hårt och bortser från positiva, uppmuntrande kommentarer. Försök bli uppmärksam på din egen inre dialog, att du inte är för krävande och sträng mot dig själv utan tar in positiva kommentarer, ger dig själv uppskattning och är "som en god vän" till dig själv. Detta stärker självkänslan.

Tänk tre goda tankar om dig själv varje dag!

Gör ett tankeexperiment

”Jag klarade inte tentan – jag är underkänd.”
”Jag sköt upp pluggandet in i det sista och hann inte med allt. Jag har inte förtjänat att klara mig. Det är mitt eget fel.”
”Jag tentaläste i en vecka men jag tror inte att jag klarade mig. Nu blir det ingen vila och inga nöjen förrän omtentan är avklarad och godkänd!”

Känner du igen dig? Då kan du prova att göra följande tanke-experiment:

Tänk dig att du levde under en tid när hästen var det enda transportmedel som fanns förutom dina egna ben. Föreställ dig att just du är ägare till en vacker och duktig ridhäst. Tack vare din fina häst har du möjlighet att satsa på ett attraktivt resmål långt borta.

Du behöver planera din färd väl. Du ser till att ha bra sadelväskor och packar bara det som behövs för att hästen ska orka bära både dig och bagaget. Ritten läggs upp i lagom långa etapper och i ett tempo som både du och hästen kan klara av.

Tänk dig att du har klarat första etappen. Kanske har ni kommit fram till ett värdshus med ett trivsamt stall. Du leder in hästen i sin spilta, sadlar av och klappar och berömmer din fina häst. Kanske får den redan nu en extra stor morot som tack. När du ryktar den passar du samtidigt på att se över den så att den inte fått några skavsår efter sadeln eller har kvar någon sten i hoven. Du ger den hö, havre och friskt vatten och ser till att den har allt den behöver för att vara utvilad inför morgondagens långa etapp.

Vad har detta med dig som student att göra? Som ryttare finns det goda skäl att ta väl hand om sin häst. De flesta ryttare tycker dessutom oftast mycket om sin häst och vill att den skall trivas och må bra. Det här tankeexperimentet är en metafor, det är bildligt talat. Tänk dig att både ryttaren och hästen är olika sidor av dig själv. Ryttaren representerar din vilja, dina ambitioner och din målmedvetenhet. Hästen representerar din kropp, dina behov och dina känslor. Den långa resan i berättelsen kan liknas vid din utbildning, där varje tenta kan ses som en etapp.

Fundera på hur du, om du vore den här ryttaren, tar hand om din häst.

Skulle du vilja vara den hästen? Får den god omvårdnad?  Eller drivs den på så hårt att den nästan stupar ..? Om det visar sig att hästen inte orkar hela vägen på en gång, stannar du då och låter den vila? Eller piskar du på tills den faller omkull? Och om den stupar, sparkar du och skäller på den då? I så fall: på vilket sätt skulle det bidra till att du når ditt resmål?

I tanke-experimentet med ryttare och häst, är det ganska uppenbart att det inte lönar sig att kräva mer av sin häst än vad den förmår.

Självmedkänsla

Stupar hästen skulle du som ryttare lätt förstå att du denna gång krävt för mycket av din häst och att den gjort sitt allra bästa utifrån de aktuella förutsättningarna. Troligen skulle du också ta hand om den som den kära vän den är och ser till att den får den omsorg och återhämtning den behöver.

För de flesta är det ganska lätt att följa tankebanorna så länge det handlar om häst och ryttare. När det växlar till att handla om dig själv kan det genast bli knepigt. Det är inte ovanligt att man då tycker att man skall fortsätta att driva på med piska, för att undvika risken att bli lat och bekväm och kanske aldrig nå sitt mål.

Den senaste forskningen inom psykologin visar att det är precis tvärtom. På samma sätt som ryttaren har störst möjligheter att nå sitt resmål genom att tillgodose sin hästs behov, har den som har stor förmåga att visa sig själv omtanke och kärlek visat sig prestera bättre. Detta gäller oavsett prestation och framför allt i stunder av lidande och tillkortakommanden. Dessutom har det visat sig att personer som hyser medkänsla för sig själv är lyckligare! På samma sätt som att hästen inte kan påverka alla faktorer under en ritt, är vi som människor del av ett större sammanhang och kan inte ansvariga för alla de faktorer som fört oss fram till den situation vi befinner oss i just nu. Vi behöver lära oss förmågan att uppmärksamma våra känslor (både lidande och glädje) för att kunna ge oss själva kärlek och medkänsla i stunder av frustration och tillkortakommanden. Denna förmåga kallas självmedkänsla (self-compassion) och är något som vi alla kan lära oss. Studier visar att självmedkänsla påtagligt förbättrar det känslomässiga välmåendet, minskar oro och depression och dessutom ökar förmågan att nå uppsatta mål.

Tre punkter som praktiseras i självmedkänsla:

  • Mindfulness som ett sätt att träna upp lyhördhet för egna känslor och behov. För att hantera svåra känslor behöver vi bli medvetna om dem. Genom mindfulness lär vi oss uppfatta vad det faktiskt är vi känner.
  • Att bli snäll mot sig själv och hitta ett förlåtande och stödjande sätt att möta egna svårigheter. När vi lär känna flera av våra känslor och låter dem finnas utan att låta oss överväldigas och utan att fördöma dem, ökar möjligheten till harmoniskt liv.
  • Allmänmänsklighet: Att vara människa innebär att alla mänskliga egenskaper finns inom var och en oss; styrka och svaghet likväl som godhet och grymhet. Ser vi närmare på vad det innebär att vara människa kan vi se att vi är alla mer lika varandra än olika varandra. Det är också så att vi inte helt råder över oss själva, som enskilda individer utan är mer påverkade av att vara delar av ett gemensamt större sammanhang än vi oftast tror. Vi kan inte påverka samtliga faktorer som lett fram till att vi är de vi är just nu, att vi befinner oss i den situation vi gör för ögonblicket. Lidande och sorg är en del av allas våra liv. Ingen kan undvika de svåra känslorna och bara uppleva härliga känslorna. Det vi kan påverka är hur vi vill förhålla oss till dem.

Lästips!

Om du vill läsa mer om självmedkänsla rekommenderas varmt nedanstående böcker. Båda innehåller ett stort antal övningar blandat med teori och exempel från författarnas egna erfarenheter:

Self-Compassion: The proven power of being kind to yourself, Kristin Neff, PhD, ISBN 978-0-06-173351-2

The Mindful path to self-compassion: Freeing Yourself from Destructive Thoughts and Emotions, Christopher K. Germer, PhD, ISBN: 978-1-59385-975-6

Du kan också läsa mer på Kristin Neffs hemsida om self-compassion. Där du förutom teori hittar ett stort antal studier gjorda inom området, ett självtest på hur du har det med din självmedkänsla och ett stort antal övningar och guidade meditationer.

Hälsotest: Psykisk hälsa

Här kan du anonymt göra ett test om din mentala hälsa, med fokus på ångest och depression. Formuläret består av 17 frågor.

Kontakta Studenthälsan

Andra kontakter

Här kan du hitta länkar och telefonnummer till alternativ hjälp när vi inte har öppet. Vid akuta fall, ring alltid 112.

Nationella Hjälplinjen

Erbjuder psykologisk hjälp till människor i kris. Du kan få hjälp med att sortera tankar och känslor och råd om hur du kan söka dig vidare för att få rätt hjälp.  Samtalet till Nationella hjälplinjen är kostnadsfritt och syns inte på din telefonräkning. Både du som ringer till Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma.

Tel: 020-22 00 60, alla dagar 13-22.

Mind – självmordsupplysningen

En webbchatt för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller för dig som har frågor om närstående du misstänker vara i riskzonen. Chatten har öppet alla vardagar, kl. 19-22.

SPES – SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd

Tel: 08- 34 58 73, telefonjour varje dag, kl. 19-22.

Kvinnofridslinjen

Om du behöver någon att prata med kan du ringa Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Du kan ringa dygnet runt, samtalet är gratis och du kan vara anonym. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen. Även närstående är välkomna att ringa tel: 020-50 50 50.

Prevent Tell

En nationell hjälplinje för dig som upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, som kanske känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa. Hos Prevent Tell får du möjlighet att prata anonymt med någon som har stor erfarenhet av liknande frågor. Du får stöd och råd, och hjälp till vidare behandling om du vill och behöver. Även du som är anhörig eller bara har frågor om sexuellt problembeteende, är välkommen att ringa.

Telefontider är vardagar mellan kl. 12-14.30. Du kan ringa PrevenTell dygnet runt, året om och lämna meddelande på vår telefonsvarare – så ringer vi upp dig senast nästkommande vardag. Vi ringer upp från dolt telefonnummer.

Studenthälsa