Pedagogiska Akademins ledamöter

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi består av ledamöter som visat pedagogisk excellens. Pedagogiska Akademin består av 21 ledamöter och nya ledamöter antas årligen.

Ledamöter

Nedan följer en presentation av ledamöterna i alfabetisk ordning. Inom parantes anges antagningsår.

Anna Kiessling

Anna KiesslingJag är specialist i kardiologi och internmedicin, docent i kardiologi och lektor i medicinsk pedagogik med inriktning mot klinisk undervisning vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS). Jag disputerade 2005 med en avhandling om en randomiserad kontrollerad pedagogisk interventionsstudie med case-metodik för läkare i primärvård. Vi kunde senare visa signifikanta effekter på mortalitet hos patienterna. Jag har en bred erfarenhet av pedagogiskt arbete, från patient- via student- till fort- och vidareutbildning. Vidare en lång erfarenhet av pedagogiskt lednings- och utvecklingsarbete. Jag har varit huvudhandledare till två doktorander som disputerat varav en om lärande på en interprofessionell klinisk utbildningsavdelning. En av mina nuvarande doktorander har ett etnografiskt projekt om lärandemiljön för läkar- respektive sjuksköterskestudenter i akutsjukvård. Mitt medicinpedagogiska forskningsfokus ligger på professionsutveckling, interprofessionellt lärande och kliniskt beslutsfattande. Jag är ledamot i Styrelsen för utbildning och ordförande i Beredningsgrupp Kvalitetssystem. Vidare är jag samordnare i Rekryteringsutskottets pedagogiska bedömargrupp. Jag var projektledare för utformningen av Centrum för klinisk utbildning (CKU) och fram till 2012 en av dess föreståndare. Jag har även arbetet intensivt med utveckling, implementering och utvärdering av det nya läkarprogrammet vid KI och var under 2006-2010 ledamot i programnämnden.

Anna Carin Wahlberg (2015)

Anna Carin WahlbergJag arbetar som universitetslektor på sektionen för omvårdnad, NVS och som programdirektor för de 11 specialistsjuksköterskeprogram som finns på KI, samt även för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap. I mitt tidigare liv arbetade jag bland annat som telefonssjuksköterska på SOS Alarm, men även som museilärare på Riksantikvarieämbetet och på Livrustkammaren eftersom jag har en magisterexamen i konstvetenskap. Mitt pedagogiska intresse är stort och brett, jag har c:a 30 hp i högskolepedagogisk utbildning och lång erfarenhet som lärare på alla tre nivåer. Jag har varit och är involverad i ett flertal pedagogiska utvecklingsprojekt, t.ex. utvecklandet av en pedagogisk profil för avancerad nivå och en handledningsmodell för examensarbeten. Som programdirektor för specialistsjuksköterskeprogrammen från 2016 ser jag det som en pedagogisk utmaning att delta i utvecklingen av dessa för sjukvården mycket viktiga program. Detta genom en aktiv dialog och samverkan med studenter, lärare och verksamheter kring utveckling av utbildningarna.

Intervju med Anna Carin Wahlberg (mars 2016)

Anna Pettersson (2016)

Anna PetterssonJag är fysioterapeut med en klinisk bakgrund inom geriatrik. 2005 disputerade jag med en avhandling om motorikstörningar hos människor som utvecklar demenssjukdom. Efter disputationen började jag undervisa på KI på halvtid och upptäckte mitt intresse för pedagogik där jag bland annat blev engagerad i programnämnden. Jag lämnade KI 2009 för att arbeta som professionsutvecklare på Fysioterapeuterna samt för att plugga medicinsk pedagogik. Jag hade dock hela tiden en fot kvar på KI som anknuten och ledamot i programnämnden. 2013 tog jag en master i medicinsk pedagogik med fokus på portfolio och professionell utveckling. Det ledde mig så småningom tillbaka till KI 2015. Idag arbetar jag som adjunkt med undervisning på grundutbildning, uppdragsutbildning och friståendekurs. Jag har även ett uppdrag som pedagogisk utvecklare på sektionen för fysioterapi, är biträdande programdirektor och ledamot i Utbildningsnämnden vid NVS. Ett stort och viktigt arbete är implementeringen av fysioterapeutprogrammets nya utbildningsplan som bland annat innefattar portfoliometodik som grund genom hela utbildningen. Som nytillträdd ordförande för NVS pedagogikgrupp ser jag fram emot att främja och utveckla undervisning och lärande tillsammans med övriga program och sektioner på institutionen.

Annika Östman Wernerson

Annika Östman WernersonJag är docent i patologi och universitetslektor på CLINTEC. Kliniskt arbetar jag som överläkare i patologi. Sedan många år har jag undervisat i patologi på flera olika program. Jag har även varit studierektor på läkarprogrammet där jag är nu ledamot i programnämnden. Något som legat mig varmt om hjärtat är att utveckla undervisningsmetoder som aktiverar studenter och som integrerar basvetenskap och klinik. Sedan några år är jag även en av fyra föreståndare och samordnare för Centrum för Klinisk Utbildning (CKU). Vi arbetar interprofessionellt med att förbättra den kliniska utbildningen för studenter i hela Stockholms län, t ex genom att anordna kurser och workshops för lärare och handledare. Förutom min forskning som rör njursjukdomar ägnar jag mig även åt pedagogisk forskning. Vi har precis startat ett spännande projekt där vi undersöker hur studenters lärande kan underlättas i känslomässigt jobbiga situationer.

Annsofi Johannsen (2013)

Annsofi JohannsenJag är docent i oral vetenskap vid institutionen för odontologi och från 2010 är jag Programdirektor för Tandhygienistprogrammet och påbyggnadsutbildningen i Odontologisk profylaktik. Jag är ansvarig för flera kurser, framförallt på påbyggnadsutbildningen och har en mycket stor erfarenhet av undervisning och handledning av projektarbeten på grund- och avancerad nivå. Mitt intresse består främst i att arbeta med att utveckla, nya studentaktiva metoder i lärandet, examinationsformer och jag värderar interprofessionell samverkan högt. Jag har en stor tilltro till studentens egen förmåga med fokus på delaktighet och kritiskt evidensbaserat tänkande samt livslångt lärande.

Förutom min forskning kring inflammation och parodontala sjukdomar, har jag även sett stort intresse för pedagogisk forskning, jag har bl.a. utvärderat lärandemetoder med fokus på det professionella samtalet, utvärderat studenternas lärande kring användningen av samtal med MI (motivational interviewing) anda i patientsituationer samt i en artikel använt aktionsforskning för att studera pedagogiskt ledarskap.

Sedan 2015 är jag koordinator för ett EU/Erasmus+ projekt, ”European Training Platform for Continuing Professional Development of Dental Hygienists”, där syftet är att harmonisera yrkeskunskaperna och färdigheterna hos tandhygienister i EUs medlemsländer, visa på betydelsen av tandhygienister i samhället och implementera utbildningsmodeller och sprida kunskap för att förbättra munhälsan inom alla grupper i samhället samt främja entreprenörskap.

Carina Boström

Carina BoströmJag är docent i rehabiliteringsmedicin och anställd som lektor på inst NVS. Jag är utbildad sjukgymnast och vårdlärare och har läst universitetskurser i pedagogik, didaktik och psykologi samt högskolepedagogiska kurser på KI. Min pedagogiska erfarenhet är bred och jag har bl a varit klinisk handledare för sjukgymnaststudenter, undervisat i och varit kursledare för många olika kurser i olika vårdämnen, rehabiliteringsmedicin, vårdpedagogik, sjukgymnastik/fysioterapi och forskningsmetodik. Jag har arbetat 13 år som sjukgymnast och chefsgymnast på Karolinska universitetssjukhuset, 10 år som lärare på vårdlärarprogrammet, Lärarhögskolan, Uppsala universitet och började arbeta på KI 2002. De första fem åren på KI undervisade jag i första hand på sjukgymnastprogrammet och därefter har jag framförallt undervisat på magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap (KMV). Jag har erfarenhet från undervisning på grundläggande-, avancerad och forskarnivå. Som lärarrepresentant för KMV är jag ledamot av programnämnd 9 (PN 9) samt vice ordförande för PN 9. Professionell utveckling och interprofessionellt lärande är av särskilt intresse för mig och jag är IPE-promotor för KMV. Jag disputerade i ämnet rehabiliteringsmedicin vid inst för folkhälsovetenskap, KI och bedriver forskning framförallt inom reumatologi och rehabilitering i samverkan med andra forskare på KI och andra universitet i och utanför Sverige. Jag har varit bihandledare till en LIC-examen och till en Fil-Dr examen. I nuläget är jag huvudhandledare till en doktorand och bihandledare till två doktorander samt har en post-doc involverad i ett av mina forskningsprojekt. Jag bedriver pedagogiskt utvecklingsarbete/forskning och två av mina publikationer har pedagogiska förtecken. En artikel handlar om studenters förväntningar på studier på avancerad nivå (masterprogram) och den andra handlar om patientutbildning vid reumatiska sjukdomar.

Cecilia Fridén

Cecilia FridénJag arbetar som samordnare av utbildning och forskning vid St Eriks akademiska vårdcentral. Mitt intresse för undervisning är stort och jag har pedagogisk utbildning och undervisningserfarenhet på såväl grundskole-, gymnasie-, och högskolenivå. Efter avslutad forskarutbildning påbörjade jag min anställning som adjunkt, senare lektor och sektionschef vid sektionen för fysioterapi. Där har jag arbetat med undervisning och handledning på grund-, avancerad och forskarnivå med ett avbrott för undervisning och forskning i Boston under en termin. Som sektionschef vi sektionen för fysioterapi arbetade jag med pedagogisk utveckling och administration av utbildningen. Som samordnare i primärvården är fokus verksamhetsförlagd utbildning med särskilt intresse för interprofessionellt lärande.

Eric Asaba (2015)

Eric AsabaJag är docent i arbetsterapi och arbetar som universitetslektor och sektionschef på sektionen för arbetsterapi. Jag har sedan 2013 också ett uppdrag som visiting professor vid Tokyo Metropolitan University i Tokyo, Japan. Jag har jobbat med pedagogiska utvecklingsprojekt med ambitionen att uppnå samverkan mellan forskning, undervisning och klinik på olika nivåer – t.ex. kursnivå, programnivå och bland yrkesprofessionella inom hälso- och sjukvården. Jag är just nu särskilt intresserad av jobba med aktivt lärande genom att skapa miljöer och lärande aktiviteter där studenter generar kunskap förankrat i reflektion om teori samt ett eget görande, det vill säga ett aktivitetsperspektiv. Jag har också ett särskilt intresse för utveckling av internationell- och multikulturell utbildning. Jag har fått flera förtroendeuppdrag kopplat till utbildning och också utmärkelse vid University of Southern California (USC) för studentcentrerat lärarskap och främjande av livslångt lärande. Jag hoppas kunna bidra med en pedagogisk erfarenhet från internationella kontexter.

Intervju med Eric Asaba (mars 2016)

Eva Broberger (2014)

Eva BrobergerJag är anställd som lektor i omvårdnad vid sektionen för omvårdnad, institutionen NVS och är sedan 2012 programdirektor för sjuksköterskeutbildningen. Jag är legitimerad sjuksköterska med specialisering inom onkologisk vård och har en magisterexamen i pedagogik. Jag har arbetat med sjuksköterskeutbildning på grund– och avancerad nivå sedan 1981 och även haft flera olika pedagogiska ledarskapsuppdrag. Under 2008-2011 var jag lärarrepresentant i styrelsen för utbildning och hade då uppdraget som ordförande i beredningsgruppen för interprofessionellt lärande. Sedan 2015 har jag ett nytt uppdrag från styrelsen för utbildning som interprofessionell samordnare för KIs utbildningar. Min undervisning är främst inom sjuksköterskeprogrammet men även inom specialistutbildningarna för sjuksköterskor. Mina specifika intresseområden är professionell kompetens och interprofessionell samverkan där utgångspunkten i mitt pedagogiska arbete är att stödja studenternas lärande i att integrera såväl olika ämnesområden som teori och praktik samt stimulera till kontinuerligt lärande. Min forskning är inriktad mot omvårdnad av patienter med cancersjukdomar med fokus på symtomupplevelser och livskvalitet samt interventioner för att bedöma och tillgodose patientens vård- och omvårdnadsbehov. På senare år har min forskning alltmer blivit inriktad mot medicinsk pedagogik med fokus på studentens lärande, professionell utveckling samt undervisning och examination av professionell och interprofessionell kompetens.

Gunnar Nilsson

Gunnar NilssonJag är professor i allmänmedicin särskilt medicinsk informatik vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). Jag har ett flertal år arbetet med att förnya, implementera, organisera och utveckla läkarprogrammet vid KI, och är sedan 2008 programdirektor. Särskilt viktiga har insatserna varit för den nya utbildningsplanen 2007 och det nya programmets genomförande. Utvecklingsarbetet har riktat sig mot integrerande undervisningsformer, verksamhetsförlagd undervisning i primärvården, pedagogisk profil, s.k. 'constructive alignment', programorganisation, och förarberedelser inför Högskoleverkets utvärdering. Arbetet har gjorts i ett nationell och internationellt perspektiv, samt fått ett tydlig interprofessionellt inriktning. Den pedagogiska forskningen rör bl.a. utbildningsmiljö vid grundutbildning, kunskapsstöd för läkare under AT, och effekter av fortbildning för allmänläkare.

Hans Gyllenhammar

Hans GyllenhammarJag är docent, lektor och grundutbildningsansvarig vid institutionen för medicin, Huddinge, samt överläkare vid Hematologiskt Centrum Karolinska sjukhuset. Jag har haft en anknytning till läkarutbildningen vid KI sedan 1978 i olika funktioner. Sedan 1998 är jag studierektor för kursen i klinisk medicin och sedan 2006 ordförande för tema 3, klinisk medicin, vid läkarprogrammet. I slutet av 1990 talet införde jag case-metodik vid kursen i internmedicin och grundlade det första Medical Case center. Tillsammans med Birgitta Björck utvecklade jag supercasemetoden för studentaktiverande lärande och studerade interprofessionellt lärande i mångåriga projekt. Jag har ett starkt intresse för studentaktiverande pedagogik och studentvalda kurser och driver som kursledare ett flertal SVK. Vid sidan av medicinsk forskning kring vita blodkroppars funktioner har jag också under lång tid bedrivit medicinpedagogisk forskning och ett starkt intresse för internationalisering av utbildningen har lett till att jag sedan 2004 ger 2 multinationella kurser per termin tillsammans med 4 andra medicinska universitet i Europa.

Hans Hjelmqvist (2014)

Hans HjemqvistJag är docent i anestesi- och intensivvård och universitetslektor vid CLINTEC. Kliniskt arbetar jag som överläkare i intensivvård.  Genom åren har jag arbetat som lärare inom preklinisk fysiologi och sedermera anestesi- och intensivvård inom flera program. Mitt pedagogiska synsätt bygger på att använda studentaktiverande metoder. Dvs att inte låsa sig till endast en specifik utbildningsmetod utan använda sig av den för utbildningssituationen bästa metoden. Exempelvis kan ”Case-metodik” vara den bästa i undervisning med en studentgrupp på kliniska kurser där teori genomgås, medan ”Sitt-In” kan vara en utmärkt metod för att bedöma en student eller en ST-läkares kompetens vid patientarbete.

Då sjukvård bygger på teamarbete i allmänhet och inom intensivvården i synnerhet är detta av mycket stort intresse för mig och jag har haft förmånen att få möjlighet till att använda mig av avancerad humansimulatorträning (METI) i undervisningen samt att inom ramen för en klinisk utbildningsavdelning inom intensivvården (KUA-IVA) bygga upp undervisning i interprofessionellt teamarbete, vilket jag även med stort intresse studerar vetenskapligt.

Jag har under hela min tid vid KI haft förmånen att få vara med om utveckling och implementering av moderna pedagogiska metoder inom såväl grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning nationellt och internationellt.  Inom grundutbildningen är jag mycket aktiv inom läkarprogrammet, där jag är temaordförande för tema 4 och ingår i programrådet.  Inom specialistutbildningen är jag aktiv inom min egen specialitet samt centralt inom Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation.  Internationellt är jag aktiv inom specialistutbildningen och fortbildningen som vice ordförande i UEMS (Union of Medical Specialists) representerande 1,6 miljoner specialister över hela Europa. Både specialistutbildningen och fortbildningen är områden där jag tycker att KI kan bli mycket mer aktiv och jag hoppas få möjlighet att i framtiden bidra till detta. Vetenskapligt forskar jag förutom inom det pedagogiska området även inom vätskebehandling och behandling av olika chocktillstånd, framför allt inom intensivvården.

Helena Salminen (2015)

Helena SalminenJag är anställd som lektor i allmänmedicin på institutionen NVS, är specialist i allmänmedicin och forskar kliniskt inom osteoporos och pedagogik. Sedan 2006 ansvarar jag för läkarprogrammets primärvårdsdel och är idag också ordförande i läkarprogrammets Studiesociala kommitté med ett starkt intresse för frågor kring professionalism. Min pedagogiska utbildning är omfattande med en master i pedagogik och kurser både i Sverige och internationellt. Jag har erfarenhet av undervisning och handledning inom grundutbildning, ST nivå i allmänmedicin samt fortbildning.

Pedagogiskt intresserar jag mig för hur man kan underlätta studenternas lärande och lärandemiljö och har pågående pedagogiska projekt kring lärandemiljön och kring virtuella patienter som stöd för lärandet. Jag är huvudhandledare för två pedagogiska doktorandprojekt på KI. Det interprofessionella lärandet, peer learning och andra studentaktiverande pedagogiska metoder har alltid intresserat mig och jag är läkarprogrammets IPE promotor. Internationalisering av utbildningen och samarbetet nationellt och internationellt med andra lärosäten ligger mig också varmt om hjärtat. Mitt mål är att bidra till ett riktigt lyft med förbättrade möjligheter till kliniskt lärande på våra utbildningar på KI med system för återkoppling och bedömning av studenters kompetens och progression genom utbildningarna och ökat samarbete mellan utbildningsprogrammen med fler interprofessionella delar.

Intervju med Helena Salminen (mars 2016)

Jenny Flygare (2016)

Jenny FlygareJag är docent i experimentell patologi vid institutionen för laboratoriemedicin och har bred erfarenhet av kursansvar och undervisning vid olika utbildningsprogram på grund, avancerad och forskarnivå.  Jag har haft flera pedagogiska uppdrag på programnivå, exempelvis som pedagogikpromotor vid biomedicinska analytikerprogrammet och som projektledare för framtidens biomedicinska analytikerutbildning, och har varit lärarrepresentant i programnämnden. Det har bland annat resulterat i biomedicinska analytikerprogrammets pedagogiska profil, en progressionstrappa för professionsutveckling vid programmet, kvalitetssäkrad process för examination av examensarbeten och nya former för återkoppling i samband med skriftliga rapporter och examinationer.  Vid utveckling av undervisning tycker jag att det är viktigt med kollegialt samarbete och studentinflytande. Jag verkar för att studentaktiverade pedagogik ska utgöra grunden i undervisningen, med reflektion och peer learning som ingredienser, även inom laborativ undervisning. Utöver mitt engagemang inom biomedicinska analytikerprogrammet är jag verksam vid Centrum för Klinisk Utbildning (CKU-KI), där jag bland annat ansvarar för kurser i pedagogik med interprofessionell ansats för personer med handledaruppdrag inom samtliga professioner i vården. För närvarande  leder jag också en förstudie om evidensbaserat arbetssätt inom verksamhetsförlagd utbildning. 

Johanna Zilliacus (2013)

Johanna ZilliacusJag är lektor med ansvar för pedagogisk utveckling i miljömedicinsk riskbedömning och grundutbildningsansvarig vid Institutet för miljömedicin, IMM. Jag har lång erfarenhet av att utveckla och leda kurser och utbildningsprogram på grund, avancerad och forskarnivå från Institutionen för biovetenskap och näringslära och IMM. Jag är också engagerad i internationellt utbildningssamarbete inom riskbedömning och toxikologi. Jag har deltagit i pedagogiskt utvecklingsarbete inom ett flertal kommittéer vid KI, bl.a. kurskommittén för forskarutbildningskurser, arbetsgruppen för forskarutbildningsprogram och programnämnd 7. Som lärare vill jag engagera studenterna och ge dem möjlighet att aktivt bygga upp kunskap och förståelse. I utvecklingsprojekt är mitt mål att tydliggöra lärandemål och utveckla lärandeaktiviteter som klart kopplar till målen samt att bygga upp givande samarbeten mellan lärare.

Lena Nilsson-Wikmar (ordförande i Pedagogiska Akademin)

Lena Nilsson-WikmarJag är professor i fysioterapi vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), där jag är GUA med uppdrag att bland annan kvalitetssäkra kurser som genomförs av de ingående sektionerna. Jag är också programdirektor för Masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap, som jag också var med om att bygga upp. Jag har mycket stor erfarenhet av undervisning och handledning av projektarbete på olika nivåer. jag utgår från en humanistisk grundsyn, det vill säga att jag har tilltro till att den studerande har en vilja och förmåga att ta ansvar för sitt egna lärande och utveckling och som ger förutsättningar till livslångt lärande. 

Malin Nygren Bonnier (2015)

Malin Nygren BonnierJag arbetar som universitetslektor på sektionen för fysioterapi, institution NVS och har en förenad tjänst med den kliniska delen på Fysioterapikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Både på sektionen för fysioterapi, på fysioterapeutprogrammet och på fysioterapikliniken har jag sen 2001 haft olika pedagogiska uppdrag och funktioner som har lett till att jag idag har en lång erfarenhet av utbildningsfrågor i flera olika sammanhang. Jag är sen 2012 programdirektor på Fysioterapeutprogrammet och har i och med det uppdraget fått möjlighet att arbeta övergripande med kvalitetssäkring och utvecklingsarbete när det gäller utbildningen och pedagogiska frågor. Jag har drivit flera olika utvecklingsprojekt inom utbildning och nu senast har jag varit projektledare för arbetet med den nya utbildningsplanen för Fysioterapeutprogrammet där bland annat nya pedagogiska strategier arbetats fram. Genom min förenade anställning har jag varit med och utvecklat integrationen mellan akademi och klinik vilket är en viktig del när det gäller det verksamhetsintegrerade lärandet. En stor utmaning är just förändringarna i framtidens hälso- och sjukvård och hur våra utbildningar ska utvecklas och formas för att svara upp till de krav som ställs på olika kompetenser.

Intervju med Malin Nygren Bonnier (mars 2016)

Maria Hagströmer

Maria HagströmerJag är docent i fysioterapi och arbetar som sektionschef vid sektionen för fysioterapi, NVS. Min erfarenhet som lärare är omfattande, bred och gedigen. Mitt lärarengagemang har gällt både undervisning på grund- avancerad och forskarnivå, ffa sjukgymnast/fysioterapeutprogrammet, och mer övergripande pedagogiska frågor och kvalitetsarbete. Fram till år 2011 var jag lärarrepresentant i programnämnden för arbetsterapi- och sjukgymnastprogrammen och ansvarig för utvärderingsfrågor. Vid sektionen för fysioterapi har jag varit utbildningsansvarig mellan 2012-2014 och är sedan 2014 sektionschef med ansvar för utbildningens kvalitet. Vi arbetar systematiskt för att utveckla kursernas kvalitet och lärarnas pedagogiska kompetens.

Jag försöker ha ett undersökande förhållningssätt till min undervisning så kallat akademiskt lärarskap. Jag har bland annat utvärderat en lärandeaktivitet vi gjort tillsammans med tandhygienistprogrammet vilket resulterat i en vetenskaplig artikel. Min pedagogiska vision kännetecknas av studenten i centrum med ansvar för sitt eget lärande.

Maria Jirwe (2016)

Maria JirweJag är anställd som lektor i omvårdnad vid sektionen för omvårdnad, institutionen NVS. Jag är legitimerad sjuksköterska med specialisering inom intensivvård. Jag har arbetat med sjuksköterskeutbildning på grund– och avancerad nivå sedan 2000 och min undervisning bedriver jag främst inom specialistutbildningarna för sjuksköterskor. Jag har haft flera olika pedagogiska ledarskapsuppdrag, bland annat som utbildningsansvarig vid sektionen. Min avhandling handlade om kulturell kompetens inom omvårdnad men idag är min forskning mer inriktad mot medicinsk pedagogik med fokus på studenters lärande, exempelvis kring interprofessionellt lärande samt bedömningsinstrument. I de kurser i där jag är verksam arbetar jag mycket med att undervisningen ska vara forskningsbaserad. Ett ämne jag är mycket intresserad av är återkoppling till studenter: vilken återkoppling vi ska ge, när vi ska ge den och hur vi ska ge den för att det ska främja studenterna lärande.

Maria Westerståhl

Maria WesterståhlJag har en tjänst som lektor på institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk fysiologi. Jag har disputerat i fysiologi och undervisar på ett antal av KI:s program Jag arbetar praktiskt med studenter då jag undervisar, har kursansvar och är examinator. Jag arbetar också med scholarship i min funktion som grundutbildningsansvarig på institutionen för laboratoriemedicin. Institutionen har kursansvar för mer än 90 kurser på 10 av KI:s program På institutionen arbetar vi systematiskt för att utveckla kurskvalitet och lärarkompetens och jag arbetar som GUA för att våra lärare ska byta erfarenheter med varandra samt vara uppdaterade inom både pedagogik och regler/riktlinjer. Exempelvis kan nämnas: varje termin samlas kursansvariga och examinatorer för att tillsammans med kollegor reflektera över kursutfall, kursvärderingar och pedagogiska metoder. Till detta har vi utvecklad stöd-dokument. Årligt erfarenhetsseminarium där lärare på institutionen diskuterar positiva/negativa erfarenheter av t.ex. nya pedagogiska grepp för att inspirera och få råd/tips av kollegor. Årligt seminarium där en expert inom pedagogik bjuds in för att diskutera olika aktuella ämnen med lärarkollegiet. Utbildningsråd som möts 6 gånger per år, där en lärarrepresentant från varje undervisande avdelning ingår. Jag arbetar med undervisningsfrågor på olika nivåer.

Päivi Kaila (2013)

Päivi KailaJag är anställd vid Institutionen för NVS, sektion för omvårdnad som universitetslektor. Jag är utbildad specialistsjuksköterska med inriktning mot ditrikssköterska (hälsovårdare i Finland) och vårdlärare. Jag har erfarenheter från utbildningar på grundläggande-, avancerad och forskarnivå. Erfarenheter är från Finland och över 10 år från Sverige med växlande intresse av kunskap och lärande och hur de kopplas till varandra. Under alla dessa år har mitt intresse för pedagogiken med fokus på att stödja studenters lärande i olika kontexter växt enormt. I början av min karriär präglades mitt pedagogiska arbete av en fragmentiserad kunskapssyn. Med utökade erfarenheter och fördjupade pedagogiska kunskaper ser jag lärandet idag som en process, där individen som sociokulturell varelse tar in ny information i den existerande kunskapsstrukturen, som kontextualiseras och sättas i sammanhang.

Jag har förtroendeuppdrag, t.ex. ledamot av programnämnd 9 och KI:s lärarrepresentant i den lokala FOUU-gruppen vid Liljeholmens akademiska vårdcentral (AVC). Mitt intresseområde i pedagogisk forskning är studenters lärande i de kliniska lärande miljöerna med ett övergripande syftet att främja en hög kvalitet i akademisk och pedagogisk klinisk lärande miljön i primärvården. Jag är huvudhandledare till en doktorand med beräknad disputation HT14 samt bihandledare till en student antagen till doktorand 2013. Jag har publicerat sju vetenskapliga artiklar med fokus på pedagogiken. Fyra av dessa artiklar har jag skrivit tillammas med mina kollegor i europeiska pedagogiska nätverk, som jag fortfarande delta i. Jag har planer för att i framtiden ägna åt studenters lärande och handledning i primärvården med fokus på peer learning eller collaborative learning.  

Riitta Möller (2016)

Riitta MollerJag är docent i öron-, näs- och halssjukdomar och universitetslektor på Inst för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB). Kliniskt arbetar jag som överläkare i foniatri (röst- och talrubbningar). Sedan många år har jag undervisat i öron-, näs- och halssjukdomar och foniatri på flera olika grundutbildningsprogram men även på ST och påbyggnadsnivå. Jag har haft olika positioner på läkarprogrammet och är sedan 2013 programdirektor. Min pedagogiska utbildning är omfattande med en master examen i pedagogik och kurser både i Sverige och utomlands. Något som jag brinner för är att utveckla programmets vetenskapliga utbildning och skapa ett examinationssystem som kan säkerställa studenternas måluppfyllelse. 

Jag är också intresserad av utveckling av pedagogiskt ledarskap och hur organisationen påverkar lärandet och lärarnas och studenternas förutsättningar. Förutom min kliniska forskning som rör sväljningssvårigheter ägnar jag mig även åt pedagogisk forskning bl a rörande studenternas vetenskapliga utveckling. 

Sari Ponzer (2016)

Sari PonzerJag professor i ortopedi, verksamhetschef och överläkare på ortopeden på Södersjukhuset och också FoUU-chef för Södersjukhuset.  Jag har tidigare varit prefekt vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, programdirektör för läkarutbildningen och dekanus för utbildning vid Karolinska Institutet. Under dessa år ledde jag arbetet att förnya läkarprogrammet och bidrog också till förnyelse av KIs sjuksköterskeprogram.

Innan jag övergick till att arbete med dessa övergripande frågor har jag ansvarat och undervisat under många år, som handledare, lärare och kursansvarig, främst för läkarstudenter. Jag har också arbetat för att lyfta och utveckla interprofessionellt lärande (IPL) inom vårdutbildningar. Min IPL resa började när jag var med och startade Klinisk Utbildningsavdelning (KUA) på Södersjukhuset 1998 och den fortsätter! IPE är en metod som främjar team samarbete mellan olika professioner och som i sin tur bidrar till att ge säker och evidensbaserad vård och behandling till våra patienter. Jag har en forskargrupp inom ortopedi men också inom medicinsk pedagogik där har vi studerat bland annat IPE, mentorskap och professionell utveckling.  Forskning inom vår pedagogiska grupp har hittills lett till 3 avhandlingar och ett antal vetenskapliga publikationer - och fortsätter.

Jag har äran att vara ordförande i priskommittén för Karolinska Institutets pris för forskning inom medicinsk pedagogik, ett mycket givande arbete som håller mig dessutom uppdaterad vad som händer i världen inom detta område.  Jag har också under senaste åren haft förtroendet att ta fram och leda kursen för Framtidens utbildningsledare på KI tillsammans med de kunnigaste kollegorna.  Att se kursdeltagare utvecklas och ta plats som ledare inom KIs utbildningar är ett stort nöje för mig.

Sofia Vikström (2015)

Sofia VikströmJag är lektor på Institution NVS. Såväl som verksam arbetsterapeut, doktorand och forskare har jag genomfört interventioner med fokus på förändring och kunskapsimplementering. Samtliga med ett stort mått av pedagogik, där ansatsen har varit starkt deltagarinkluderande, med samarbete med alla de nära runt patienten i fokus. Flera av studierna genomfördes i samarbete med patient- och intresseföreningar. Jag har också ett starkt internationellt engagemang, och har suttit som styrelseordförande i ett antal år för det europeiska arbetsterapeut-utbildningsnätverket ENOTHE.  Även där var min roll att initiera utveckling och att uppmuntra samarbeten mellan de 400 medlemsuniversiteten. Jag är nu samordnare inom utbildningsnätverket Nordplus för student- och lärarmobilitet i de Norden och Baltikum. Jag är lärarrepresentant Beredningsgruppen för internalisering. I min roll som programdirektor på arbetsterapeutprogrammet har jag lett kvalitets-utvecklingsarbeten, bland annat mot en ny utbildningsplan. Som arbetsterapeut har jag hållit teamarbete och interprofessionellt lärande högt, och är därför glad att vi nu har en rad kreativa samarbeten med andra program. Jag erfar också att ett lärcentrerat och studentaktiverande arbete möjliggör tillvaratagande av de lärandes mångfald och unika levda erfarenheter. Min strävan som programdirektor är mot hållbar utveckling bland annat genom att programmet leder till god anställningsbarhet. En grund till det är pedagogisk; att vi stödjer studenten mot ett undersökande, kritiskt förhållningssätt på vägen mot ett evidensbaserat och livslångt lärande. 

Intervju med Sofia Vikström (mars 2016)

Staffan Josephsson

Staffan JosephssonJag är professor i arbetsterapi vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) där jag har ett mångårigt engagemang i grundutbildningen till arbetsterapeut. Jag har varit med och utvecklat en Europeisk masterutbildning i arbetsterapi i samarbete med flera europeiska läroäten samt utvecklat och drivit forskarutbildningskurs i narrativ metod. Min pedagogiska praktik och forskning har fokus på delaktighet och kreativitet som redskap för lärande. Min pedagogiska vision kännetecknas av mångfald, kritiskt tänkande och frihet.

Veronica Lindström (2013)

Veronica LindströmJag har lång erfarenhet av att leda, utveckla och medverka i olika kurser och utbildningsprogram på KI då mitt ämnesområde är prehospital- akutsjukvård, ett område som olika studentkategorier fördjupar sig i under sin studietid. Förnärvarande kombinerar jag forskning, klinisk tjänstgöring som sjuksköterska i ambulans och arbetet som lärare inom ämnesområdet akutsjukvård på Institutionen NVS, sektionen för omvårdnad och inom Akademisk Ambulans- SLL.  Kombinationen av mina olika funktioner möjliggör att stödet för studerandes lärande inom utbildningen blir förankrad i vetenskapen och min kliniska tjänstgöring utgår från uppdaterade forskningsresultat. Utgångspunkten i mitt pedagogiska arbete har varit och är fortfarande att stödja studenternas lärande och stimulera till ett fortsatt livslångt lärande samt att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Ett av de första pedagogiska projekt som jag genomförde var då jag tillsammans med kollegor utvecklade en modell som syftade till att stimulerade vetenskapligt förhållningsätt hos studenterna och reducera klyftan mellan teori och praktik. Tillfredsställelsen av att utveckla en fungerande modell ledde till att jag initierat och medverkat i flera olika projekt med syfte att stödja studenters lärande. Ett pågående pedagogiskt projekt är; Grundutbildningsstudenter i specialistsjuksköterskans kontext, där har jag och mina kollegor inom ambulanssjukvården initierat en ökning av antalet verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU) genom att grundutbildningsstudenter genomför en längre sammanhållen VFU period i ambulansen. Sjuksköterskestudenter som medverkat i projektet har utvärderat ambulanssjukvården som en lärandemiljö där delarna av utbildningen blev ett sammanhang för professionskunskapen. ”I ambulansen förstod jag plötsligt varför jag läst alla olika ämnen under utbildningen… jag behövde all kunskap för att kunna förstå”. Att fokus i projekten är ambulanssjukvård är naturlig då jag företrädesvis är verksam inom det utbildningsprogrammet och den kliniska verksamheten. Men för att fortsätta utveckla min pedagogiska kompetens och använda den i olika sammanhang så samverkare jag även med kollegor från andra utbildningsprogram på KI och i Europa genom att använda forskningsprocessen för att utvärdera och kommunicera pedagogiska modeller med kollegor och det omgivande samhället.

LärandeLärarePedagogik