Droger

This page in English

Narkotika delas in i fyra huvudgrupper: cannabis, opiater, centralstimulantia samt hallucinogener. Av dessa är cannabis den drog - efter alkohol - som är vanligast bland unga. Därför har denna sida fokus främst på cannabis.

Ur Läkartidningen. 2014;111:C39M

Cannabisrökare får sämre studieresultat

Vad blir konsekvenserna av frekvent cannabismissbruk hos unga? Den frågan har en grupp forskare ställt i en studie som presenteras i Lancet Psychiatry. Undersökningen bygger på drygt 3 700 individer från Australien och Nya Zeeland som ingått i två omfattande longitudinella material.

Det visade sig att det bland de individer som rapporterade dagligt missbruk av cannabis som 17-åringar var det 63 procent färre som gick ut gymnasiet än bland dem som aldrig rökt cannabis. Liknande samband såg man för högskoleexamen, där det var 62 procent färre bland dagligrökarna i gymnasiet som sedan tog högskoleexamen.

Självmordsförsök var nästan sju gånger vanligare i gruppen som rökte cannabis dagligen. Att senare utveckla ett missbruk av andra droger än cannabis var åtta gånger vanligare bland dagligrökarna.

Resultaten, som onekligen är tänkvärda för dem som vill tona ner riskerna med cannabis och argumenterar för en legalisering, är korrigerade för en mängd potentiellt bidragande faktorer som kön, socioekonomisk status, etnicitet, missbruk av andra droger och psykisk sjukdom.

Läs artikeln i The Lancet Psychiatry

Narkotikagrupper

Narkotika delas in i fyra huvudgrupper:

  • cannabis (marijuana och hasch)
  • opiater (opium, morfin, kodein, heroin och metadon)
  • centralstimulantia (kat, kokain och amfetamin)
  • hallucinogener (ecstacy, LSD, vissa svampar med mera). Av dessa är cannabis den drog som är vanligast bland ungdomar och unga vuxna.

Du kan läsa mer om specifika droger här:

Cannabishjälpen

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen

Fakta

De flesta unga har aldrig använt narkotika. Bland heltidsstudenter på högskola eller universitet (ålder 18-34 år) har dock omkring 35 procent av männen och 33 procent av kvinnorna använt narkotika någon gång i sitt liv. Andelen som använt narkotika är större (både för män och kvinnor) bland de studenter som läser en fristående kurs än bland dem som läser någon typ av sammanhållet studieprogram. Om man tittar på hur länge man studerar är narkotikaanvändning bland kvinnor vanligare hos de som studerat längre medan det hos männen är en relativ liten skillnad.

Det är heller ingen skillnad, totalt sett, mellan de som tagit mer eller mindre än 50 procent av möjliga studiepoäng. Användningen av sömnmedel eller smärtstillande medel är ungefär lika vanlig bland manliga och kvinnliga studenter, omkring 4 procent har använt denna typ av läkemedel utan läkares ordination någon gång i sitt liv.

Om cannabis

Cannabis är den absolut vanligaste debutdrogen bland unga. Cannabisanvändningen bland svenska ungdomar är lägre än i de flesta andra europeiska länder. Enligt statistiken har sex procent av svenska ungdomar 15-24 år använt cannabis under en tolvmånadersperiod vilket kan jämföras med ett genomsnitt på knappt 16 procent för Europa (ECNN, 2009)

Marijuana är torkade växtdelar från växten Cannabis Sativa, medan hasch är kåda som utsöndras från samma växt. Ämnet THC (delta-9-tetrahydrcannabinol)i växten har störst betydelse för både de euforiska och de negativa effekterna av cannabisanvändning. Halten av THC i narkotikan varierar kraftigt men har ökat under de senaste decennierna.

THC dockar med receptorer för kroppsegna cannabisliknande ämnen i hjärnan såsom Anandamid. Den euforiska effekten kommer av att dopaminbanor i limbiska systemet aktiveras via olika omkopplingar liksom vissa opiatreceptorer.

Cannabisanvändningen ökade i en rad europeiska länder mellan 1995 och 2003. Efter det har användningen stannat upp eller minskat på de flesta håll. Sverige hör till de europeiska länder med lägst andel i åldern 15-24 år som har använt cannabis under det senaste året.

Det pågår en intensiv liberaliseringsdebatt gällande cannabis i vilken det framförts ett stort antal påståenden om att det är ofarligt. Denna attityd sprids effektivt på nätet och har tagit fäste bland dagens ungdomar och unga vuxna. Det finns en stor mängd oriktiga påståenden på nätet och det kan vara svårt att veta vad och vem man ska tro på. Av denna anledning hittar du här en informativ text om cannabis grundad på den senaste forskningen. Källtexter och lästips anges nederst på denna sida.

Om du eller en studiekamrat har ett cannabismissbruk är du välkommen att kontakta Studenthälsan för samtal. Du kan också ta kontakt med Maria Beroendecentrum för hjälp.

Skadeverkningar

Skillnaden i koncentrationen av THC gör att resultatet av studier där man tittat på skadeverkningar varierar.

Risken att bli beroende uppskattas olika i olika undersökningar. Omkring en tiondel av dem som röker någon gång då och då tycks utveckla beroende under någon period i livet. Ju tidigare debuten sker, desto större är risken att bli beroende vilket i sin tur ökar risken för övergång till andra illegala droger, låga skolprestationer samt att drabbas av psykotiska symtom.

Kognitiva funktioner som uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och minne kan skadas, och det i sin tur påverkar identitetsutvecklingen. Störningarna kvarstår efter att man slutat använda cannabis och kan påverka utvecklingen så att man stannar på en barnsligare utvecklingsnivå. När korttidsminnet skadas kan man också få problem med inlärning och med relationer och få svårare att göra realistiska bedömningar av omvärlden.

Allt sedan cannabis blev populärt på 1960-talet har det kommit forskarrapporter som talat för att cannabis skulle kunna orsaka psykisk sjukdom. Det råder idag bland forskare i ämnet allt mindre tvivel om ett starkt samband mellan cannabis och allvarlig psykisk ohälsa. Även då man i studier har kompenserat för förekomst av individer som upplevt begynnande psykiatriska symtom och därför kanske "självmedicinerat", finns det idag anledning att tro att cannabis är en direkt utlösande faktor till allvarliga akuta psykoser (så kallad toxisk psykos) eller och till och med schizofreni. Den akuta cannabispsykosen kräver oftast inläggning på sjukhus och den långsiktiga prognosen beror delvis på bakomliggande faktorer.

Det är svårt att ge en entydig uppgift om hur vanligt det är med toxisk psykos, men det har uppskattats att en cannabisrökare av tio löper risk att någon gång råka ut för en psykos och det tycks vanligare vid bruk av cannabis med hög THC-koncentration. Cannabisberusning kan även ge upphov till ångestattacker. Troligen drabbar det oftast ovana rökare eller när rökare intar en större mängd THC än de är vana vid. Det finns också ett orsakssamband mellan intensivt och långvarigt cannabisbruk och depression. Oftast tilltar de depressiva besvären om redan deprimerade personer börjar röka cannabis. Det finns, som nämnts ovan, ett samband mellan cannabisrökning och insjuknande i schizofreni, men det finns inga bevis för att cannabisanvändning i sig ger upphov till schizofreni.

Slutligen orsakar vanemässigt cannabismissbruk under graviditeten lägre födelsevikt hos barnet och tycks också ge skador på barnets centrala nervsystem.

Tecken på cannabisbruk

Akut liknar det en alkoholberusning. Man noterar rödsprängda ögon, muntorrhet, svårighet att "hålla tråden" i ett samtal. I början av ruset noteras oftast en upprymdhet, glättighet och långa skrattattacker. Detta klingar av och ersätts av tilltagande försjunkenhet och somnolens (personen är extremt trött men kontaktbar).

Den brittiska sajten "Frank - friendly, confidential drug advice" som riktar sig till en yngre målgrupp visar på ett interaktivt och lättillgängligt sätt hur cannabisbruk kan påverka dig.

Cannabis är fettlösligt och utsöndras långsamt från kroppen. Halveringstid cirka 60 timmar. Om man röker ett par gånger i veckan blir man sålunda aldrig helt drogfri. En långsam inlagring sker framför allt i den fettrika hjärnan. Efter en tids regelbunden användning beskriver många en mer eller mindre konstant upplevelse av att vara kognitivt påverkad. Att aldrig bli helt drogfri och den höga fettlösligheten skyndar på beroendeutvecklingen.

Abstinens

Till skillnad från vad många tror är abstinensen uttalad och bidrar till svårigheter att upphöra med missbruket. Abstinensen upplevs initialt som ett sug att "röka på". Efter fyra, fem dagar ökar suget i form av stigande irritation och rastlöshet. Ytterligare några dagar därefter stegras besvären till en allmän rastlöshet med inslag av psykomotorisk oro och det blir svårt att sitta still. Irritationen stegras många gånger till lättväckt aggression. Efter drygt en vecka inträder olika vegetativa symtom såsom svettningar på ovanliga ställen: handflator, rygg och hårbotten. Sömnen påverkas och det blir svårt att somna. Man får livliga, påfrestande drömmar. Hos en del individer kan det i detta läge också uppstå vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Symtomen börjar avklinga efter cirka två veckor och kvartsår ytterligare ca 1 vecka. Därefter infinner sig ett sug efter drogen vilket kan kvarstå i månader, ibland år.

Cannabis som läkemedel

Det finns en sedan lång tid tillbaka pågående medicinsk forskning med cannabinoider. Behandlingsområden har varit muskelstelhet hos MS-patienter, skyddande effekt mot prostatacancer, glaukom och aptitproblem vid kemoterapi. Den enda cannabinoida medicin som släppts i Europa i större omfattning var Acomplia (Rimonabant), ett bantningspreparat. Preparatet drogs tillbaka på grund av psykiskt dåligt mående hos användarna.

Om internetdroger

Det ökande utbudet och användningen av nya psykoaktiva substanser eller »internetdroger« är ett högaktuellt samhällsproblem. Det senaste årets utveckling har varit särskilt oroande i och med introduktionen av flera syntetiska opioider på drogmarknaden. På internet saluförs ett ständigt ökande antal otestade drogsubstanser mer eller mindre öppet, trots uppenbara risker för allvarliga medicinska komplikationer som äventyrar människors liv och hälsa. I Läkartidningen,  2014;111:CZR4 kan du läsa mer.

Drogen Spice

Mer om drogen Spice

Källor

Skador av hasch och marijuana.

Narkotikabruket i Sverige, Folkhälsomyndigheten, 2009B.

Berusning på schemat, Folkhälsomyndigheten.

Partydroger, Gunnar Hermansson, Stefan Sparring, ISBN 978-91-47-09927-6.

Studenthälsa