Alkohol

This page in English

Alkohol i måttliga mängder är ett accepterat inslag i vårt sociala liv, både inom den privata och inom den offentliga sfären. Traditionellt är alkohol ett vanligt förekommande inslag i studentlivet.

Frågeformuläret AUDIT - få koll på dina alkoholvanor

Studenthälsan arbetar förebyggande när det gäller alkohol. Det innebär att du som besöker Studenthälsan för första gången erbjuds att fylla i ett frågeformulär ("AUDIT") med tio frågor om dina alkoholvanor. Testet utförs i väntrummet innan det planerade besöket. I samband med besöket erbjuds du återkoppling på dina svar. De uppgifter som du lämnar kommer inte att vara tillgängliga för någon annan än dig själv och Studenthälsans personal.

Detta är en intervention utan pekpinnar. Alkoholen är en del av vår kultur och de flesta av oss dricker alkohol ibland. Hög och omfattande alkoholkonsumtion påverkar vår hälsa, våra relationer, ekonomin och ibland vårt studiearbete. Tidigare forskning inom hälso- och sjukvård och arbetsliv har visat att kort alkoholrådgivning fungerar. Ny forskning visar att metoden även är användbar inom studenthälsovården.Vid utvärdering av arbetssättet kommer vi göra en sammanställning av data.  I samband med detta kommer personuppgifter att avidentifieras och det är inte möjligt att koppla uppgifterna till någon person.

Alkohol finns ofta i glasen vid firandet av födelsedagar, dop och bröllop och sägs ibland fungera som ett socialt smörjmedel när människor som inte känner varandra träffas på pubar, diskon etc. Den grupp som idag dricker störst mängd alkohol i Sverige är män i 20-24 års åldern vilket matchar studentåldern väl.

De flesta som druckit alkohol har upplevt dess positiva effekter - och inte så sällan några av de negativa. Faktum är att alkohol påverkar så gott som hela kroppen. Överkonsumtion - eller riskbruk - av alkohol kan leda till ett stort antal både fysiska som psykosociala besvär på sikt. Vid varje berusningstillfälle riskerar man också skador, olyckor och agerande som man senare ångrar. Riskbruk kan även leda till allvarligare alkoholproblem såsom missbruk eller beroende om det inte uppmärksammas i tid.

Så hur vet man då att man dricker för mycket och hur mycket är för mycket? Och hur kan man lära sig att kontrollera sitt alkoholintag? Här finner du svar på en del av dessa frågor. Du har även möjlighet att testa ditt eget drickande.

Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss på Studenthälsan.

Min alkoholkonsumtion

Här kan du göra ett test om alkohol och dina alkoholvanor. Formuläret består av 8 frågor.

Hur mycket är för mycket?

Ja, den frågan svarar vi väldigt olika på. Någon kanske säger att man inte ska dricka mer än att man kan hantera den situation man befinner sig i, en annan menar att så länge man inte skadar någon annan och en tredje kanske menar att det är lagom att dricka ungefär lika mycket som övriga vänner på festen. Mycket av tankarna runt alkoholkonsumtion styrs av tyckande, moral och den egna kulturen.

Det finns inga tydliga gränser mellan "riskfri" och riskfylld alkoholkonsumtion. Dessutom finns individuella skillnader, vi tål helt enkelt alkohol olika bra (eller olika dåligt). Vårt arv har betydelse; föräldrar eller mor- och farföräldrar som har alkoholberoende är en riskfaktor, att ha hög alkoholtolerans, är i sig paradoxalt nog en riskfaktor. Du höjer också din toleransnivå varje gång du berusar dig. Sammanfattningsvis är det du själv som behöver ta kontrollen och bestämma hur mycket du skall dricka. Tänk efter hur du dricker och hur just din egen sårbarhet ser ut.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) beskriver riskbruk av alkohol som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Steget från liten risk till förhöjd risk är flytande och man känner idag inte till någon helt riskfri konsumtion. FHI har gjort nedanstående gränsdragning mellan riskbruk och icke riskbruk av alkohol.

Ett standardglas är detsamma som:

  • 2 flaskor lättöl
  • 1 burk folköl 50 cl
  • 1 flaska starköl 33 cl
  • 1 glas rött eller vitt vin
  • 4 cl sprit, t. ex. whisky

Definition av riskfylld alkoholkonsumtion

Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas.

Män:

  • mindre än 10 glas/vecka - låg risk för alkoholproblem
  • 10-14 glas/vecka - ökad risk = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion
  • 15 glas eller mer/vecka - riskfylld konsumtion

Kvinnor:

  • mindre än 7 glas/vecka - låg risk för alkoholproblem
  • 7-9 glas/vecka - ökad risk = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion
  • 10 glas eller mer/vecka - riskfylld konsumtion

Intensivkonsumtion innebär att man vid ett och samma tillfälle till exempel under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Intensivkonsumtion:

  • mer sällan än en gång i månaden innebär en låg risk för alkoholrelaterade problem
  • 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem
  • en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem

För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion.

Riskbruk av alkohol kan även gälla vid lägre alkoholkonsumtion, exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem som har ökad känslighet för alkohol.

Kontrollera sitt alkoholintag

  • Planera ditt drickande.
  • Drick långsamt.
  • Ta det lugnt med drickandet på förfesten.
  • Sätt en gräns för hur mycket du ska dricka under en kväll, detta kan du till exempel göra genom att bara ta med en avsatt summa pengar till det du har planerat att dricka.
  • Känn av det du just druckit, istället för att genast ta ett nytt glas.
  • Blanda aldrig starka drycker, till exempel starksprit och starköl.
  • Byt ut vartannat glas alkohol mot vatten eller annan alkoholfri dryck, försök att alltid ha ett glas vatten i närheten.
  • Välj svagare drinkar (2 cl istället för 4-6 cl).
  • Drick inte på fastande mage, se till att du äter mat både innan och på festen.
  • Våga tacka nej, det är du som bestämmer hur festen skall bli inte dina vänner eller alkoholen.
  • Hetsa inte varandra att dricka.

Minska din alkoholkonsumtion

Motiven till att man eventuellt vill minska sin alkoholkonsumtion eller ändra alkoholvanorna är olika. Här är ett antal alternativ som du kan pröva på dig själv.

Minska min alkoholkonsumtion?

Frågor om alkohol

Är du orolig för att du själv, eller någon som du känner, dricker för mycket? Studenthälsan kan ge stöd och information. Studenthälsans personal har särskild utbildning i alkoholprevention och i att möta studenter som känner sig obekväma och missnöjda med sina alkohol- och drogvanor. Vi samarbetar med alkoholforskare inom på Linköpings Universitet.

Välkommen att kontakta Studenthälsans företagssköterskor för att boka tid för samtal.

Läs mer

Mer information om alkohol

Ansvarsfull alkoholservering: här hittar du information om hur alkoholen fungerar, hur den påverkar din kropp och vad lagen säger

Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak - för gymnasieskolan

Studenthälsa