This page in English
Laddar profil information

Forskningsbeskrivning

Andningsregistrering synkront med videomanometrisk analys av svalgfunktionen hos äldre och patienter med gastroesofageal refluxsjukdom jämfört med relevanta kontrollgrupper.

Bakgrund Sväljsvårigheter är ett stort och många gånger bortglömt problem som ofta medför uttalade såväl fysiologiska som psykosociala handikapp. Många patienter lider av sväljnings-svårigheter utan känd bakomliggande orsak. Kända orsaker till sväljningssvårigheter är t.ex. neurovaskulära insulter och neuromuskulära sjukdomar (5). Tumörer i munhåla och svalg kan också ge stora postoperativa sväljningssvårigheter.

Idag vet vi också att sväljning och andning är intimt sammankopplade och att sväljnings- och andnings neuronen är anatomiskt närbelägna i hjärnstammen (4). Rent anatomiskt delar andning och sväljning transportväg genom farynx varför det är av stor vikt att andning och sväljning är väl koordinerade för att förhindra sväljningsdysfunktion och aspiration. Ett flertal studier har visat att de flesta sväljningar sker under utandning och att vi har en andningspaus (apnéperiod) under själva sväljningen, (6,7,10-13).

Det är känt att svalgfunktionen ändras med åldern, (6,7,11). Det är vanligare med sväljningsproblem hos äldre än hos yngre individer (9). Det är även känt att patienter med gastro esophageal refluxsjukdom, GERD, har en förändrad svalgfunktion med ökad risk för luftvägssjukdomar, exempelvis astma, (14,15).

Vad som orsakar båda dessa gruppers ökade komplikationsrisk är idag inte klarlagt. En närmare kartläggning av integrationen mellan andning och sväljning är av fundamental betydelse för att öka förståelsen för andningens betydelse vid svalgdysfunktion. Om våra forskningsresultat visar att andningsintegrationen har avgörande betydelse för oral och faryngeal dysfunktion kan detta få stor betydelse för behandlingen av dessa patienter. Behandlingen, som syftar till att minska risken för komplikationer från de nedre luftvägarna, bör då i första hand fokuseras på andningen och inte som tidigare på sväljningen.

Design och metoder Den vanligaste metoden att utvärdera sväljningssvårigheter är videogenomlysning av sväljningsakten. Detta ger en god morfologisk bild av förhållandena vid sväljningen. Med hjälp av videogenomlysning kan man också utvärdera effekten av olika terapeutiska manövrar för att förbättra sväljningen (1).

Patienter med sväljningsproblem kan med hjälp av logoped träna sin sväljförmåga genom olika sk sväljmanövrar, med god klinisk effekt hos många patienter. Exakt hur dessa sväljningsmanövrar inverkar på sväljningen har ännu inte klarlagts (1).

Med videomanometri av farynx kan svalgfunktionen bedömas med hjälp av tryckregistrering av farynxmuskulaturen och övre esophagussfinktern. Detta utförs simultant med videogenomlysning varvid olika händelser i samband med sväljningen kan korreleras med objektiva tryckvärden. Denna metod har använts under många år i såväl Sverige som utomlands men metoden används i ringa utsträckning för kliniskt bruk (2,3,16). Ett flertal studier har även utförts vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna där man bl a har undersökt effekten av muskelrelaxantia på svalgfunktionen med hjälp av denna metod (17,18).

Andningens integrering med sväljningen har vi studerat med hjälp av en flödesmätare (termistor) vilken är kopplad till en andningsmask och registreras parallellt med manometrikurvan och genomlysningsbilden (8). Detta ger möjlighet att simultant med kontrastsväljningen bedöma såväl muskelaktivitet i farynx som andningsintegrering. Att sväljning alltid sker under en apné period är tidigare känt. Exakt hur denna apnéperiod infaller i förhållande till sväljningen är sannolikt av stor betydelse för en säker sväljning. Även andningsfasen före och efter andning torde vara av stor betydelse för att förebygga aspiration.

Målsättning Målsättningen med våra studier är att kartlägga:

  • Den faryngeala effekten av sväljningsmanövrar med hjälp av faryngeal manometri i kombination med videofluoroskopi.
  • Svalgfunktionen i förhållande till andningen hos unga friska individer i sittande respektive liggande ställning samt utan och med påverkan av CO2.
  • Svalgfunktionen och andningsintegrering hos äldre friska individer för att utvärdera hur detta skiljer sig från unga friska individer.
  • Svalgfunktionen och andningsintegrering hos patienter med gastroesophageal refluxsjukdom (GERD) för att utvärdera om dessa parametrar skiljer sig från unga friska individer.

I första delarbetet har vi studerat tio friska försökspersoner och med hjälp av videomanometri bedömt svalgfunktionen vid fyra olika sväljmanövrar, (viljemässig påverkan av sväljningen) Med hjälp av videomanometri kan man på ett objektivt sätt bedöma de olika sväljmanövrarnas effekt på sväljningsakten och även bedöma vilka delar av hypofarynx som påverkas av sväljmanövrarna. Arbetet är publicerat i Acta Radiologica 2006, 47:7; 628-633.

Arbete 2 har utförts som en metodologisk studie där vi har undersökt 32 unga friska individer och med stor precision har relaterat kontrastbolus läge med den manometriska tryckkurvan med hänsyn tagen till andningsintegrering i sväljningsfasen. Sväljninge och andning har studerats med videomanometri och en flödesmätare med hög temporal upplösning. "Swallowing and respiratory pattern in young healthy individuals recorded with high temporal resolution", är publicerat i "Neurogastroenterology and Motility," 2009.

I detta arbete kunde vi konstatera att andningen och sväljningen var intimt sammankopplade och att sväljningen i så gott som samtliga fall skedde under utandning samt under en apnéperiod. Vi kunde också konstatera att den faryngeala sväljningen var väldigt konstant medan andningen visade sig vara mer variabel och anpassningsbar.

Arbete 3 är upplagt på samma sätt som arbete 2 men där har vi undersökt 26 friska äldre individer (över 65 år). Dock har endast 6 st av dessa undersökts i sittande och liggande, övriga har enbart undersöks i liggande.

Målsättningen med detta arbete är att studera hur äldre individers sväljning och koordination mellan andning och sväljning skiljer sig från unga individer. Detta kan vara av betydelse för att förstå och behandla sväljningssvårigheter hos äldre patienter.

Detta arbete är färdiganalyserat och skrivandet av manus har påbörjats. Resultaten har påvisat avvikande muskelfunktion i farynx hos de äldre individerna jämfört med de yngre. Ffa kunde vi konstatera en sänkt faryngeal kontraktionskraft, sänkt kontraktionshastighet samt långsammare faryngela kontraktionsvåg.

Arbete 4 är också upplagd på samma sätt som arbete 2 och 3 men här undersöker vi patienter med gastroesophageal reflux sjukdom (GERD). Vi kommer att rekrytera 15-20 GERD patienter och undersöka dessa på samma sätt som ovan men endast i sittande.

Målsättningen med denna studie är att studera huruvida koordinationen mellan andning och sväljning hos GERD patienter skiljer sig från friska individer och i så fall på vilket sätt.

Klinisk betydelse Andningsmönstret i samband med sväljning är av stor betydelse för aspirationsskyddet. Detta kan få avgörande betydelse för prevention och behandling av patienter med nedsatt luftvässkydd. Luftvägskomplikationer är vanliga i den postoperativa perioden. Denna risk kan vara än mer uttalad hos äldre individer samt hos GERD patienter. Om detta bekräftas bör de postoperativa övervakningsrutinerna förändras för dessa grupper, vilka utgör en stor andel av våra patienter. Även behandlingen av patienter med sväljningsdysfunktion kan komma att förändras så att behandlingen i första hand inriktas på andningen vilken är lättare att viljemässigt styra.

Handleder följande doktorand
Katarina Bodén, bihandledare

Dokument

Laddar publikationer