This page in English
Laddar profil information

Om mig

Jag har en bakgrund i utredningssociologi och försäkringsmedicin och har medverkat  i olika forskningsprojekt sedan 1994.

Jag leder tillsammans med docent Eva Skillgate vid enheten för Kardiovaskulär Epidemiologi, IMM en forskargrupp; Musculoskeletal & Sports Injury Epidemiology Center(MUSIC), där docent Skillgate är formell forskagruppsledare. I gruppen arbetar också personer från olika professioner med intresse för muskuloskeletal hälsa och idrottsmedicin, såsom naprapater, fysioterapeuter, kiropraktorer och läkare. Vi har tillgång till omfattande forskningsdata av hög kvalitet i form av kohortstudier och kliniska randomiserade kontrollerade studier.- Se vidare forskningsprojekt MUSIC.

Jag har internationella forskningssamarbeten, framförallt med Institute of Health Policy, Management and Evaluation, University of Toronto, Kanada, där jag även har en position som forskarassistent. Andra samarbetsuniversitet är ACICR vid  University of Alberta, Edmonton, Kanada,  University of Ontario Institute of Technology, Toronto, Canada,  Department of Clinical Biomechanics, Syddansk Universitet, Odense, Danmark,  ISPED School of Public Health, Université Segalen, Bordeaux, Frankrike, samt New York University NY, USA.  Jag samarbetar även nationellt, då främst med Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala Universitet

Utbildning

Docent i epidemiologi, Karolinska Institutet, 2012

Medicine doktor, (epidemiologi), Karolinska Institutet, 2007     Avhandling: ”Epidemiological Aspects on Pain in Whiplash-Associated Disorders”. Huvudhandledare professor Anders Ahlbom

Fil kand. Utredningssociologi, Stockholms universitet, 2003

Forskningsbeskrivning

Större delen av min forskning bedrivs inom ramen för MUSIC; se ovan.

Min forskning är inriktad på risk och prognostiska faktorer vid besvär rörelseorganen, framförallt nacke och ryggsmärta. Även konsekvenser av nacksmärta och hjärnskakning efter trafikolyckor tillhör forskningsområdet, liksom riskfaktorer för sjukskrivning. Ett ämne som intresserar mig speciellt är inverkan av personers hälsoförväntningar på tillfrisknande. Jag är även delansvarig i idrottsmedicinska projekt; se nedan.

Det största pågående forskningsprojekt som jag leder omfattar en uppföljning av  ca 9,000 personer anställda inom kommun/landstingssektorn. Syftet är att undersöka betydelsen av goda hälso- och livsstilsfaktorer samt god psykosocial arbetsmiljö, för att  minska sjukskrivningsrisken över en 10-12 årsperiod. Ett annat syfte är att undersöka om arbetsfaktorer och livsstilsfaktorer påverkar valet av pensionsålder i denna studiepopulation.

Andra aktuella projekt är att studera sömnstörningar som prognostisk faktor vid nacke/ryggbesvär efter trafikolycka och som riskfaktor för debut av nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen.

I samarbete med internationella forskargupper söker vi också att med kvalitativ metod, få ökad förståelsen för hur patienter med muskuloskeletala besvär formar sina förväntningar på att tillfriskna från denna typ av besvär. 

Forskningsanslag

AFA
European Spine Society RTF

Aktuella projekt

Randomiserade kontrollerade studier av interventioner

  • Manual Intervention Trial - MINT-studien

Utvärderar behandlingseffekten av olika kombinationer av manuell terapi inom naprapati, samt förekomsten av oönskade behandlingsreaktioner i direkt anslutning till behandlingen. Data från studien används också för att identifiera prognostiska faktorer.
 

  • Manual Intervention Stockholm Neck Trial - STONE-studien 

Sker i samarbete med University of Ontario Institute of Technology, för att utvärdera effekten av massage och fysisk träning vid långvariga och funktionsnedsättande nackbesvär, och att studera det detaljerade förloppet av sådana besvär under en ettårsperiod.  Data från studien kommer också att användas för att identifiera prognostiska faktorer för framtida preventionsinsatser, samt för att göra en hälsoekonomisk bedömning av behandlingsstrategierna.

 

Kohortstudier av risk faktorer och prognostiska faktorer för nacke, rygg och/eller axelsmärta, samt hjärnskakning

  • Stockholms Folkhälsokohort – en uppföljningsstudie inom Stockholms Län

Frågeställningar:

Har hälsossam livsstil betydelse för uppkomsten av nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen?
Har hälsosam livsstil betydelse för prognosen vid nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen?
Är sömnstörningar en riskfaktor för nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen?

 

  • Svensk trafikskadekohort (STRIKS) – uppföljningsstudie av personskador efter mortorformonskrascher

Frågeställningar

Vilken betydelse har post traumatisk stress för tillfrisknande från nacke- ryggsmärta efter trafikolycka?
Vilka faktorer påverkar tillfriskande från post traumatisk stress i samband med kroppskada vid trafikolycka?
Har tidpunkten för smärtdebut någon betydelse för prognosen vid nacksmärta efter trafikolycka?
Vilken betydelse har sömnströningar för prognosen vid akut nacke/ryggsmärta efter trafikolycka?
Kan man med godtagbar säkerhet, predicera vilka personer med posttraumatisk huvudvärk efter en trafikolycka, har ogynnsam prognos?

  • Karolinska Handball Study  - KHAST-studien: 

Ett  projekt som syftar till att fördjupa kunskapen om skador och funktionell status i axel/skuldra hos unga elithandbollsspelare. En kohort av ca 400 spelare, 15-17  år, från handbollsgymnasium i Sverige, följs över två säsonger avseende skulderskador, träning och match.

 

  • Hållbar hälsa  i kommuner och landsting HaKuL; 10-12 års uppföljning med avseende på sjukskrivning och ålder vid uttag av ålderspension

En uppföljning av ca 9,000 personer anställda inom kommun/landstingssektorn. Syftet är att undersöka betydelsen av goda hälso- och livsstilsfaktorer samt god psykosocial arbetsmiljö, för minskad sjukskrivningsrisk över en 10-12 årsperiod. Ett annat syfte är att undersöka om arbetsfaktorer och livsstilsfaktorer påverkar valet av pensionsålder i denna studiepopulation.Svar från omfattande frågeenkäter år 2000-2003 formar baslinjen i detta projekt och utfallen är låg/ingen sjukfrånvaro samt ålder vid tidpunkten för uttag av ålderspension. Uppgifter om utfallet är hämtat från LISA-databasen, SCB.

Laddar publikationer

Karta