This page in English
Laddar profil information

Om mig

Jag är docent i epidemiolgi och arbetar sedan 2010 vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Jag disputerade hösten 2010 vid institutionen för folkhälsovetenskap. Min forskning handlar om den åldrande befolkningen, hur gamla vi kan bli, om vi även blir friskare och om vilka effekter en åldrande befolkning kan väntas få för samhället i framtiden. Jag är även intresserad av kognitiv epidemiologi och intelligensforskning och särskilt vilka underliggande mekanismer som kopplar kognition till hälsa och även omvänt. Jag har forskat på svenska register i många år och har ett intresse för kvaliteten och validiteten av dessa. Jag är även involverad i forskarskolan SINGS  (The Swedish INterdisciplinary Graduate School in Register-Based Research) som medlem i styrgruppen samt som lärare.

Utbildning

Magister i Nationalekonomi, Stockholms universitet 2002

Medicine Doktor, Karolinska Institutet, September 2010

Docent i Epidemiologi, Karolinska Institutet, Februari 2015

Forskningsbeskrivning

Den åldrande befolkningen.

Forskningsprojektet handlar om den åldrande befolkningen med det övergripande syftet att beskriva hur livslängd och sjuklighet har utvecklats i relation till varandra och över tid. Projektet är uppdelat på tre huvudsakliga teman.

Livslängd – vad driver ökningen i livslangd och hur gamla kan vi förväntas bli?
Är det friska eller sjuka år som lagts till det förlängda livet?
Vad kan vi förvänta oss för samhällseffekter av en åldrande befolkning, särskilt med avseende på sjukdomsbörda?

 

Medellivslängden kan följas 250 år tillbaka i Sverige och har under denna period ökat från 40 till 80 år Länge drevs denna utveckling av förbättringar i barnadödlighet. De senaste decennierna har dock utvecklingen primärt drivits av förbättringar i sjuklighet och dödlighet i hög ålder. En konsekvens av detta är en ökad andel gamla i befolkningen.

Det första temat handlar om vad som driver ökningen i livslängd, om det primärt är ökad överlevnad i sjukdomar, en minskad risk att insjukna eller en förlängd överlevnad hos dem med sjukdomar som bidrar. Vi tittar också på hur gamla vi kan förväntas bli i framtiden. Det andra temat handlar om huruvida det är friska eller sjuka år som lagts till det förlängda livet. Olika teorier finns kring detta men beroende på hur sjuklighet och hälsa definieras ser resultaten olika ut. En väsentlig aspekt inom detta tema handlar om hur man kan mäta hälsa och sjuklighet och vilken period i livet vi väljer att titta på. Det tredje temat undersöker samhällseffekterna av en åldrande befolkning. Exempelvis om det är rimligt att anta att sjukligheten kan sjunka i sådan takt att ingen ökad belastning sker på samhället i fråga om ökad sjuklighet?

Vår forskargrupp är tvärvetenskaplig och består av både demografer, sociologer och epidemiologer samt en statistiker. Genom att anta perspektiv och metoder från olika discipliner på denna komplexa frågeställning tror vi att vår forskning kan bidra med en ökad förståelse av hur det komplexa samspelet mellan sjuklighet, överlevnad och dödlighet och dess påverkan på livslängd hänger samman. I ett vidare perspektiv är denna kunskap viktig för att dels kunna tolka trender i sjuklighet och dödlighet, men också för att skatta framtida sjukdomsbörda och vårdbehov.

 

 

Finansiering:

FORTE
Svenska Läkarsällskapet

 

Samarbeten:

Max Planck Institute for Demographic Research

Aging Research Centre
Stockholms Universitet
University of Southern Denmark

Akademiska priser och utmärkelser

Inbjuden att gästforska vid Max Planck Institute for Demographic Reaserch, Research Group on Mathematical and Actuarial Demography headed by Professor Roland Rau. Nov and Dec 2016 samt Okt och Nov 2017. 

Länkar

Laddar publikationer

Karta

Filmer

http://www.svd.se/sista-generationen-som-kan-sluta-jobba-vid-65/om/pensionsjakten