This page in English
Laddar profil information

Om mig

Jag är docent i akutsjukvård och universitetslektor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KISÖS) samt akutkliniken på Södersjukhuset. Jag är ställföreträdande prefekt samt har rollen som grundutbildningsansvarig vid KISÖS. Som lärare, kursansvarig och examinator är jag verksam i specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulanssjukvård och examinator inom medicin och kirurgi. Vid tre tillfällen har jag varit kursansvarig för en uppdragsutbildning om 7,5 högskolepoäng för sjuksköterskor som arbetar inom SOS Alarm med fokus på samtalet, kommunikation och samverkan. Jag uppskattar mycket den roll jag har som handledare för studenter på avancerad- till doktorandnivå och är nu huvudhandledare för två doktorander.

Forskningsbeskrivning

Akutsjukvårdens första länk är larmcentralen, vilket är en samhällsskyddande funktion som vi tar för givet ska fungera. Livsavgörande beslut fattas på underlag av den information som inringaren ger på kort tid. Ca 10 000 samtal (3.5 miljoner/år) tas dagligen emot vid SOS Alarm. Nästa länk är ambulansen och under år 2015 genomfördes nära 200 000  ambulansuppdrag i Stockholms län. Tillsammans är det är en omfattande verksamhet som hanterar alla tänkbara hälsotillstånd.  Prio-1-uppdragen (högsta prioritet med blåljus och siren) har ökat påtagligt under de senaste åren med 24 procent/år (befolkningsökning knappt 2 procent/år). Redan under samtalet till larmcentralen kan en snabb och säker identifiering av medicinska behov vara avgörande för patienten och hur den fortsatta akutvårdskedjan kommer att fungera vidare in på sjukhuset. Vi behöver mer kunskap om hur träffsäker bedömningen vid larmcentralen är, vad som påverkar den och vilken potential som här finns att utveckla.

Den forskning jag driver eller deltar i handlar på olika sätt om detta första segment i hälso- och sjukvårdskedjan. Aktuella projekt studerar identifiering av olika tillstånd under larmsamtalet såsom stroke, sepsis (blodförgiftning) och hjärtstopp. Larmoperatörens attityd till att starta HLR-instruktion undersöks liksom vidareutveckling av det återkopplingssystem mellan ambulans och larmcentral som ursprungligen testades i Veronika Lindströms avhandling. Detta ger möjlighet att undersöka larmcentralens träffsäkerhet i sina bedömningar samt exempelvis vilken kompetens som gör säkraste bedömningarna. Pågående doktorandprojekt handlar om den relativt stora grupp som är svår att bedöma ”osäkra symtom” både under larmsamtalet men även i ambulansen, vi vet att ca en tredjedel utvecklar tidskritisk sjukdom. Vidare undersöker och testar vi beslutsstöd på larmcentralen, hur vi kan utvärdera utalarmering av ambulans och hur en bild inskickad via en smart mobiltelefon kan bidra till bedömningen.

Laddar publikationer

Karta