This page in English
Laddar profil information

Om mig

Jag är doktorand med bakgrund som folkhälsovetare inom området för hälsopromotion och hälsoekonomi. Jag forskar inom tobaksområdet med fokus på tobaksavvänjning.

Min pågående forskning syftar till att utvärdera effektiviteten och kostnadseffektiviteten av Tobaksavvänjning på recept jämfört med nuvarande strategier för tobaksavvänjning i primärvården i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholms län.

Utbildning

  • Pågående - Doktorsexamen i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
  • 2014 - Masterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning hälsoekonomi, policy och management, Karolinska Institutet
  • 2010 - Kandidatexamen i folkhälsovetenskap med inriktning fysisk aktivitet och hälsopromotion, Gymnastik- och idrottshögskolan

Forskningsbeskrivning

Tobaksbruk är den ledande förebyggbara dödsorsaken i världen och beräknas orsaka cirka en tiondel av alla dödsfall i Sverige. Dessutom är kronisk sjukdom till följd av tobaksbruk ett stort folkhälsoproblem i Sverige – framförallt i socioekonomiskt utsatta grupper där tobaksanvändningen är avsevärt högre än i den generella befolkningen. Utöver den negativa inverkan tobak har på hälsan och livskvaliteten hos befolkningen är den även förenad med ökade kostnader för hälso- och sjukvården men även för samhället i stort. Tobaksavvänjning har visat sig minska risken för att insjukna och dö i tobaksrelaterade sjukdomar, varför detta är ett prioriterat målområde i den svenska folkhälsopolitiken. I Sverige har Socialstyrelsen utfärdat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, där åtgärder för tobaksavvänjning ingår. Riktlinjerna rekommenderar att vårdgivare bör erbjuda alla tobaksanvändare stöd till avvänjning. Trots detta är behandlingsintensiteten för tobaksavvänjning relativt låg och man misslyckas ofta med att nå högriskgrupper som har ett större behov av att få hjälp. Behovet av ett mer systematiskt arbete med tobaksavvänjning i sjukvården och en bättre tillgång till avvänjningsstöd för socioekonomiskt utsatta grupper har nyligen uppmärksammats.

Studier gjorda i Stockholm på vårdkonsumtion i olika sociala grupper visar att individer av utländskt ursprung, låg utbildningsnivå samt lägre inkomst ofta använder sig av primärvården. Allmänheten har stort förtroende för sjukvården och de flesta som använder tobak söker vård för olika hälsoproblem på vårdcentraler. Primärvården har därmed en betydande potential som stöd vid tobaksavvänjning.

I en pilotstudie som genomfördes under 2014 utreddes den upplevda acceptansen och genomförbarheten av, samt för- och nackdelarna med, att använda Tobaksavvänjning på recept som ett verktyg för att nå ut med hälsofrämjande insatser till socioekonomiskt utsatta grupper i primärvården i Stockholm. Resultaten baserades på semistrukturerade intervjuer med tobaksanvändare, vårdpersonal och experter inom andra livsstilsinsatser på recept. Utöver önskemål på innehåll och utformning av Tobaksavvänjning på recept, fann studien att verktyget skulle ha en positiv emotionell betydelse för klienter (t.ex. vad gäller motivation och upplevd ”rätt” att söka vård för avvänjning) medan den skulle ha en mer praktisk betydelse för vårdpersonal (underlättande vid planering, dokumentation, etc.).

Förhoppningen är att Tobaksavvänjning på recept i framtiden ska kunna implementeras och förskrivas på ett liknande sätt som Fysisk aktivitet på recept, en annan livsstilsinsats på recept som effektivt och kostnadseffektivt visat sig förbättra hälsa och livskvalitet och som redan används för att förebygga kronisk sjukdom i Sverige. Förskrivning av livsstilsinsatser på recept kan leda till att patienter tar råd på större allvar då de ges av en person med en läkares/sjukvårdspersonals auktoritet. Dessutom kan benägenheten att förändra beteenden öka om tydliga råd ges och ordineras med samma engagemang och övertygelse som läkemedel. Tobaksavvänjning på recept kan därmed ses som ett möjligt verktyg för att underlätta och systematisera primärvårdens arbete med tobaksprevention enligt befintliga riktlinjer. Metoden bör dock vidareutvecklas och utvärderas innan den kan implementeras. Detta är vad min forskning avser att göra.

Laddar publikationer

Karta