Anette Forss

Anette Forss

Lektor
E-postadress: anette.forss@ki.se
Telefon: +46852483827
Besöksadress: Alfred Nobels Allé 23, D2, Flemingsberg, 14183 Huddinge
Postadress: H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, H1 Omvårdnad Omv enhet 3, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Lektor, leg sjuksköterska, Fil Dr och medlem i forskargruppen Integrativ vård vid sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet.

    Utbildning
    Leg sjuksköterska 1984

    Fil kand i socialantropologi 1996

    Fil dr 2005

    Post doc filosofiska institutionen, Stony Brook, SUNY, USA (Prof Don Ihde's techno-science research group) 2007-2010. Visiting scholar from 2011.

Forskningsbeskrivning

  • Teknik är en ständigt aktuell fråga i samhället och hälso- och sjukvården, vars roll i vårdandet och i studenters lärande är viktig att analysera och artikulera. Utbildning i och kompetens om teknik är något legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har gemensamt, även om teknikerna i fråga och hur de ska användas skiljer sig mellan olika vårdprofessioner. Således är teknik (materialitet, apparater, instrument, maskiner, föremål, digital teknik) mitt forskningsfält, närmare bestämt relationer mellan människa och teknik. Jag är intresserad av vilka betydelser teknik har för patientens hälsa och sårbarhet, vårdgivares kliniska färdigheter, säker vård samt studenters lärande. I min forskning kombinerar jag generiska utgångspunkter och begrepp inom teknikfilosofi (främst postfenomenologi, materialitet och design) samt STS (sociala teknik och vetenskapsstudier) med empirinära studier i specifika vårdkontexter. Detta för att bidra till en utveckling av ämnet teknik i vårdvetenskapen, klinisk omvårdnad och laboratoriemedicin.

    I linje med en pågående och expansiv utveckling inom teknikfilosofin är jag intresserad av teknik som med- och omskapare och i min forskning handlar det om kroppslighet, kliniskt beslutsfattande, vårdvetenskapliga konsensusbegrepp (hälsa, miljö, människa och omvårdnad), samt studenters och patienters lärande. Teknik som medskapare av vårdande framgår – utan att vi nödvändigtvis ser det – i bilden av Florence Nightingale
  • ’damen med lampan’. Nightingales lampa illustrerar i sin enkelhet att vårdandet inte enbart är mellanmänskligt, utan ofta och i hög grad teknikmedierat. Teknik är därmed en medskapare av vad det är att vara sjuksköterska och patient genom att lampan förstärker det naturliga, men här otillräckliga seendet. Precis så är det ofta med teknik, den finns utan att vi fördjupar oss i dess betydelse.

    I doktorsavhandlingen, som försvarades 2005 analyserades och artikulerades samkonstitutionen mellan teknik (s.k. vaginalt cellprov) och populationsbaserad cervixcancerscreening, risk, hälsa och normalitet. I resultaten i en etnografisk studie i ett privat och ett offentligt cytologilaboratorium, framkom att medan vaginalcytologiska provsvar kan uppfattas som något otvetydigt och objektivt, då dessa hanteras i laboratorium, innebär cytologiska bedömningar en krävande visuell tolkning. Cellerna på objektglaset är ytterst sällan en exakt avbild av diagnostiska bilder i cytologiska atlas (dvs de är ej isomorfona) och det finns inte två cytologiprov som är exakt lika. Den visuella expertkunskap som cytodiagnostiker besitter kräver mångårig erfarenhet och kan svårligen artikuleras och beskrivas i ord
  • skapandet av ett ’visuellt bibliotek’ byggs upp hos var och en, genom kollegial dialog och ’visuell kalibrering’. Medvetenheten om att bedömningen handlar om tolkning, innebar insikter om felkällor som kan påverka bedömningen och risk för felbedömning. Studien bidrar till att artikulera den visuella kunskap som ligger till grund för vaginalcytologiska provsvar – och dess nödvändiga sammanflätning med teknik – och kompletterar studier som mäter variationer inom och mellan olika bedömare. I en longitudinell intervjustudie med kvinnor som deltagit i screeningen och fått besked om avvikande provsvar framkom att vaginalcytologi innebar en omfattande tolkningsprocess även för dessa kvinnor. Både det barnmorskan och gynekologen sade och skrev uttalat och outtalat tolkades som information om provsvaret. Besked om provet erfors inte som klargörande, utan kvinnorna försattes i ett s.k. liminalt tillstånd – de var varken friska eller sjuka, samt både och – i väntan på vidare uppföljning och diagnostik.

    Ytterligare studier i ämnet teknik med fokus på kvinnohälsa har genomförts i en tvärvetenskaplig forskargrupp ledd av Dr. Ingrid Bergström. I två kvalitativa studier beskrivs hur kvinnor som lever med osteoporos erfar att delta i ett träningsprogram, respektive hur kvinnor erfar att leva med låga D-vitaminvärden efter graviditet och att genomgå Vitamin D-behandling.

    I en pågående internationell studie undersöks relationer mellan teknik och människa (patienter och vårdgivare) i olika cancerrelaterade vårdkontexter i Sverige och USA. Studiens ansats är en kombination av postfenomenologi och etnografi och initierades under min postdoc hos professor emiritus Don Ihde, en av världens främsta teknikfilosofer, vid filosofiska institutionen Stony Brook, SUNY, USA.

    Även inom pedagogik och sjuksköterskeutbildningen är teknik är en aktuell fråga bl.a. genom den pågående digitaliseringen av högre utbildning. Jag har under flera år integrerat teknikfilosofiska begrepp i läraktiviteter och examinationer, för att stödja analytiska och kritiska reflektioner om teknik exempelvis i vård av äldre personer och i tekniktäta vårdmiljöer som akutsjukvård och intensivvård. Jag använder även teknikfilosofi en pågående analys av incidenter i samband med digitala examinationer under Covid-19 pandemin.



    Utvalda publikationer (artiklar, böcker)

    Forss A., Tishelman C., Widmark C., Sachs. L. (2004).
    Women’s experiences of cervical cellular changes: an unintentional transition from health to liminality? Sociology of Health and Illness, 26(3):306-325

    Hök, J., Tishelman, C., Ploner, A., Forss, A., Falkenberg, T. (2008). Mapping patterns of Complementary and Alternative Medicine Use in Cancer: An explorative Cross-Sectional Study of Individuals with Reported Positive “Exceptional” Experiences. BMC Complement Altern Med, 8(48)

    Forss, A. (2012). Cells and the (Imaginary) Patient: the multistable practitioner-technology-cell interface in the clinical cytology laboratory, Medicine, Health Care and Philosophy, 15(3): 295-308

    Forss A., Ceci. C. & Drummond, J. S. (Eds.) (2013). Philosophy of Nursing – 5 questions. Copenhagen: Automatic Press

    Forss, A. (2015). Nursing’s Nightingale Needed a Lamp! In: Kyrre, Berg J. O & Crease, R. (eds.). Technoscience and Postphenomenology – The Manhattan Papers. Lanham, Maryland : Lexington Books.

    Qvist, N., Bergström, I., Åkerstedt, T., Persson, J., Konradsen, H., and Forss, A. (2019). From being restrained to recapturing vitality: non-western immigrant women’s experiences of undergoing vitamin D treatment after childbirth. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 14(1), 1632111–1632111. https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1632111

    Forss, A. (2021). “To Be Or Not To Be” – Hermeneutic relations through technology in clinical cytology. In Fried, S.J. & Rosenberger, R. (eds). Postphenomenology and Imaging. London: Lexington Books (In Press)



    Konferenser, muntliga presentationer

    2020 Phtr (Philosophy and Human-Technology Relations) Conference, University of Twente, Netherlands (on-line) Nov. 5-7

    2020 4S/EASST Prague (on-line), Aug 18-21

    2016 4S/EASST Barcelona, Aug 31-Sept 3

    2015 4S/EASST Denver, Nov 11-15

    2011 the 17th international conference of the society for Philosophy and Technology, Denton, USA, May 26-29

    2009 4S/EASST Washington, DC, Oct 28-31

    2008 4S/EASST Rotterdam, August 20-23



    Organisatör internationell konferens:

    2015 Technology, Health Care and Person-centeredness: Beyond Utopia and Dystopia. Thinking the Future. 19th International Philosophy of Nursing (IPONS) Conference, Aug. 24-26, Karolinska Institutet, Stockholm. Conference organizers: Forss, A & Ceci C.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Lektor, Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, 2012-

Examina och utbildning

  • FILOSOFIE DOKTOR, INST F OMVÅRDNAD (HA), Karolinska Institutet, 2005
  • LICENTIATEXAMEN, INST F OMVÅRDNAD (HA), Karolinska Institutet, 2001

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI