Stichting af Jochnick Foundation

Nitrat kan vara bra för hjärtat

En tilläggsdonation på 1,7 miljoner kronor från Stichting af Jochnick foundation har gett professorerna Jon Lundberg och Eddie Weitzbergs forskargrupp än större möjligheter att nå framgång med sin forskning. Forskargruppen undersöker på vilket sätt diet rik på grönsaker skyddar mot hjärtkärlsjukdomar och hittills har man sett att nitrat har en viktig roll i reglering av blodtrycket. Man har även i mindre studier visat att intag av nitrat förbättrar kärlfunktionen och sänker blodtrycket hos människor.
— Donationen möjliggör att vi äntligen kan genomföra en klinisk studie för att utröna om nitrat i grönsaker kan förklara den blodtryckssänkande effekten av dessa livsmedel, förklarar professor Jon Lundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Om de kan visa att oorganiskt nitrat är en viktig komponent i ”grön” kost, skulle det få stor betydelse både inom nutritionsforskningen och för utveckling av nya terapier mot hjärtkärlsjukdomar.   

En diet rik på grönsaker skyddar mot hjärtkärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt men vilka komponenter som har skyddande effekt är fortfarande oklart. Studier med enskilda substanser som t. ex. vitaminer eller antioxidanter har inte varit effektiva. Gröna bladgrönsaker innehåller höga halter av nitrat, en oorganisk anjon som kan ombildas till kväveoxid (NO) i kroppen. NO har en mycket viktig roll i hjärtkärlsystemet där den deltar i regleringen av blodtryck samt skyddar mot åderförkalkning. Eddie Weitzbergs och Jon Lundbergs forskargrupp vid KI och andra har i mindre studier visat att intag av nitrat, i mängder som kan uppnås via kosten, sänker blodtrycket och förbättrar kärlfunktion hos människa.

Med stöd av Stichting af Jochnicks stiftelse kommer KI kunna genomföra en större klinisk studie för att undersöka nitratets roll i den blodtryckssänkande effekten av en kost rik på gröna bladgrönsaker. Under en 7 veckors period kommer försökspersoner att bli uppdelade i grupper med olika dieter innehållande låg eller hög halt av nitrat. Utöver blodtryck kommer en rad andra mått på hjärtkärlfunktion att studeras.

Vi hoppas kunna visa att oorganiskt nitrat är en viktig komponent i en ”grön” kost, vilket i så fall skulle få stor betydelse inte bara inom nutritionsforskningen men också för nya terapier mot hjärtkärlsjukdomar.

Säger forskarna som leder studien, Eddie Weitzberg och Jon Lundberg . 

Den friska hjärnans åldrande

[2008-02-19] Karolinska Institutet har från stiftelsen Jochnick Foundation mottagit en donation om 50 miljoner kronor för forskning inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans åldrande.

Den åldrande hjärnans sjukdomar, som Parkinson, Alzheimer och stroke, tillhör de sjukdomar som är mest kostsamma för samhället. Men framför allt är de sjukdomar som dramatiskt påverkar livsbetingelserna, inte bara för den som drabbas, utan också för de anhöriga. Ökad kunskap om hjärnans normala åldrandeprocess är en förutsättning för att tidigt kunna identifiera, förebygga och behandla dessa sjukdomar.

- Den åldrande hjärnan kommer att beröra oss alla under livet. För oss är det därför angeläget att stödja forskning som leder till ett "framgångsrikt åldrande" och som kan förebygga hjärnsjukdomar och leda till effektivare behandlingar, säger Jonas och Robert af Jochnick, grundare av Jochnick Foundation. Karolinska Institutet är inte bara världsledande inom hjärnforskning. Det har också den bredd - från genetisk till klinisk forskning - som krävs för att klara uppgiften.

af Jochnicks professur tillsatt

[2011-02-15] Lars Bäckman anställs from 1 februari 2011 som professor i kognitiv neurovetenskap med inriktning mot kognitivt åldrande vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Lars Bäckman föddes 1955 i Umeå. 1980 tog han en fil kand med psykologi som huvudämne vid Umeå universitet och disputerade där 1984 på en avhandling om minnesfunktioner vid normalt åldrande. Docent blev han 1987.

1985-1986 gjorde Lars Bäckman sin post doc vid Max Planck Institute for Human Development i Berlin, återvände till Umeå universitet, verksam som forskarassistent 1986-1988. Han fick därpå en forskartjänst vid Karolinska Institutet och blev samtidigt forskningsledare vid Äldrecentrum i Stockholm med ansvar för psykologisektorn.

1993 utnämndes Lars Bäckman till professor i åldrandets psykologi vid Göteborgs universitet. 1998 tillträdde han en professur i kognitiv psykologi vid Uppsala universitet. Lars Bäckman utnämndes den 1 oktober 2002 till professor i åldrandets psykologi vid Karolinska Institutet.

Länkar

DonationSamverkan