NyheterForskning

Viktig faktor för spridning av bröstcancer kartlagd

Publicerat 2013-08-20 00:00. Uppdaterat 2014-10-29 10:49This page in English

Att komma åt cancercellernas förmåga att sprida sig skulle kunna vara ett sätt att förhindra cancerns framfart. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och universiteten i Umeå och Lund upptäckt en viktig nyckelmolekyl i spridningen av bröstcancerceller, något som kan ligga till grund för framtida läkemedel. Den aktuella studien publiceras i vetenskapstidskriften Oncogene.

Den främsta orsaken till att människor dör i cancer är att cancercellerna sprider sig till livsviktiga organ som lungor och lever. Men trots intensiv forskning vet man fortfarande lite om varför cancerceller sprider sig och vilka faktorer som reglerar detta. Som en konsekvens finns få läkemedel som kan slå mot spridningsprocessen. Men nu har en forskargrupp vid Karolinska Institutet och forskare vid Umeå universitet funnit en nyckelmolekyl för spridning av bröstcancer.

– Transkriptionsfaktorn C/EBPbeta verkar reglera cancercellernas förmåga att sprida sig och bilda metastaser genom att fungera som ett slags relä i bröstcancercellerna. När den är aktiv hjälper den till att upprätthålla en godartad tillväxt, men om den blir inaktiverad förloras de funktionerna och cancercellerna börjar sprida sig, berättar Jonas Fuxe, docent vid Karolinska Institutet och projektledare för den aktuella studien.

Cancer hos vuxna härrör oftast från så kallade epitelceller, det vill säga celler som bildar barriärer mot omgivningen, i till exempel hud, luftvägar och bröstkörtel. Avgörande för deras funktion är förmågan att binda till varandra. På senare år har det visat sig att vissa inflammatoriska signaler som är vanligt förekommande i tumörer, som till exempel TGF-beta (transforming growth factor beta), kan få cancerceller att sprida sig genom att aktivera en process som kallas EMT, "epithelial-mesenchymal transition". Cancerceller som genomgår EMT förlorar förmågan att binda till varandra och kan således vandra iväg från ursprungstumören.

– Vi har undersökt om C/EBPbeta är kopplad till EMT i bröstcancer. Vi fann att C/EBPbeta var inaktiverad i invasiv bröstcancer genom ett mikroRNA och att det ledde till att bröstcancercellerna förlorade sin motståndskraft mot att genomgå EMT. Cellerna blir känsliga för att genomgå EMT och därigenom blir de spridningsbenägna, berättar Jonas Fuxe.

Så när C/EBPbeta faktorn är aktiv i cellerna hjälper den till att upprätthålla en fungerande epitelcellsfunktion och därigenom motverka EMT, men när den blir inaktiverad förloras de funktionerna.

– Det gör att läkemedel som förstärker funktionen av C/EBPbeta skulle kunna motverka att bröstcancer sprider sig, säger Jonas Fuxe avslutningsvis.

Forskningen har finansierats av Cancerfonden, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för medicinsk forskning (SSMF), samt Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram inom cancer, StratCan.

Publikation

MiR-155-mediated loss of C/EBPβ shifts the TGF-β response from growth inhibition to epithelial-mesenchymal transition, invasion and metastasis in breast cancer
J Johansson, T Berg, E Kurzejamska, M-F Pang, V Tabor, M Jansson, P Roswall, K Pietras, M Sund, P Religa, and J Fuxe
Oncogene (2013) 32, 5614–5624; doi:10.1038/onc.2013.322; published online 19 August 2013

Bröstcancer