NyheterForskning

Vår snåla reptilhjärna påverkar ekonomiska beslut

Publicerat 2013-08-21 00:00. Uppdaterat 2014-10-29 10:45This page in English

Det är lättare att vara generös i teorin än i verkligheten. Nu har forskare kunnat visa vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut, och att det är skillnad mellan verkliga beslut jämfört med hypotetiska val, enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Social Cognitive and Affective Neuroscience.

Ofta är vi mer generösa när det rör sig om hypotetiska utgifter än när det handlar om att betala riktiga pengar. För att undersöka vad som händer i hjärnan när vi fattar riktiga beslut jämfört med hypotetiska delade forskarna in 38 försökspersoner i två grupper. De fick ta ställning till olika förslag om att donera pengar till välgörande ändamål, medan forskarna mätte deras hjärnaktivitet. Den ena gruppen ombads svara så som de skulle ha svarat om det handlade om riktiga pengar, men det skulle inte kosta dem något oavsett hur de svarade. Den andra gruppen fick veta att bland de förslag som de sa ja till skulle ett alternativ slumpas fram och pengarna skulle skänkas på riktigt.

– Så vitt vi vet är det här den första studien som visar att det finns en skillnad i hjärnans signalering när vi fattar riktiga ekonomiska beslut jämfört med hypotetiska. Vi fann att aktiviteten i amygdala ökar när vi fattar riktiga beslut, jämfört med hypotetiska val, säger Katarina Gospic, hjärnforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och förstaförfattare till artikeln.

Det finns situationer då vi vill kunna spendera pengar ändå, till exempel när vi skänker pengar till välgörande ändamål. Då behöver vi dels kunna reglera signalen från amygdala, och dels behöver vi känna någon form av belöning.

– När vi tittade in i hjärnan såg vi att i riktiga situationer när man väljer att ge pengar till välgörenhet, aktiveras rostrala anterior cingulate cortex (rACC), den struktur i hjärnan som kan dämpa amygdalas impulser. Den typen av aktivitet tyder på att man försöker hålla snålhetssignalen nere, så att man kan göra valet att donera pengar. Parallellt med att försökspersonerna valde att ge bort pengar aktiverades striatum, hjärnans belöningsstruktur, som motiverar oss att vilja begå handlingen, säger Katarina Gospic.

Forskningsledare har varit professor Martin Ingvar. Studien har finansierats av anslag från Vetenskapsrådet, Osher centrum för integrativ medicin Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vinnova.

Publikation

Altruism costs-the cheap signal from amygdala.
Gospic K, Sundberg M, Maeder J, Fransson P, Petrovic P, Isacsson G, et al
Soc Cogn Affect Neurosci 2014 Sep;9(9):1325-32

Neuropsykologi