Våldsbeteenden kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion

Published 2015-10-09 13:25. Updated 2015-10-09 13:46

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att svåra uppväxtförhållanden, där barnet utsätts för våld, respektive självskadebeteenden och aggressionsproblem senare i vuxenlivet i vissa fall kan kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion. Fortfarande är det dock svårt att säga vad som är orsak och verkan när det gäller hur de så kallade neuroendokrina systemen i kroppen förhåller sig till personlighet och psykisk ohälsa.

– En fråga man ställer sig är om vi redan från början har olika känslighet för interpersonellt våld. Deltagarna i de olika studierna hade minst två suicidförsök i bagaget. Vi kan inte utesluta att de hade en lägre sköldkörtelfunktion redan i barndomen och därmed var biologiskt mer sköra för det våld de sedan utsattes för, och att kombinationen bidragit till depression, den höga förekomsten av post-traumatisk stress syndrom (PTSD), eller diagnosen emotionell instabilitet i vuxen ålder, säger Cave Sinai, psykiater och författare till den nu aktuella doktorsavhandlingen.

Svåra uppväxtförhållanden liksom suicidalt och våldsamt beteende är vanligt förekommande bland patienter med psykiatriska diagnoser. Sköldkörtelns hormoner är en del av människans stressrespons. Hur de neuroendokrina systemen – med hormoner som påverkar bland annat vårt nervsystem och hjärnans funktion – förhåller sig till dysfunktionella beteenden och impulsiva-aggressiva personlighetsdrag är dock inte klarlagt.

I sin doktorsavhandling har Cave Sinai därför tittat närmare på om och hur nivåerna av sköldkörtelhormon kan kopplas till våldsutsatthet i barndomen respektive eget utövat våld i vuxen ålder hos patienter med svår psykisk ohälsa, emotionell instabil personlighetsstörning (tidigare borderline) och en bakgrund med självmordförsök.

Bedöma utsatthet 

Totalt ingick närmare 300 deltagare, varav en majoritet kvinnor, i avhandlingens olika delstudier. Skattningsskalan Karolinska Interpersonal Violence Scale (KIVS), användes för att bedöma utsatthet för, respektive använt interpersonellt våld. Sköldkörtelns funktion bedömdes genom att mäta nivåerna av hormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) i fri och bunden form samt tyroideastimulerande hormon (TSH) och deras förhållande till varandra.

Resultaten visar bland annat att ju mer våld studiedeltagarna utsatts för som barn, desto lägre var deras sköldkörtelfunktion. En stor andel av kvinnorna med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning visade medelhöga eller höga nivåer av utsatthet för våld som barn. Samtidigt var nivån av använt våld som vuxen signifikant högre hos kvinnor med emotionell instabil personlighetsstörning jämfört med friska kvinnor. Forskarna kunde också se att högre T3-nivåer hos emotionellt instabila kvinnor var associerat till mer våldsutövande i vuxen ålder.

– Det går inte riktigt att säga något om hur kausalitetssambanden ser ut här. För tolkning av våra resultat är det dessutom viktigt att förstå att det rör sig om små förändringar av sköldkörtelnivåer inom normalgränserna. Risken är annars att man tror att beteenden kan eller ska behandlas med hormoner, säger Cave Sinai.

Biologiska kopplingar

Han menar dock att i takt med att forskare hittar biologiska kopplingar till psykiatrisk ohälsa, framförallt till dysfunktionella beteenden, kan man kanske börja omvärdera de gamla diagnoskriterierna. Samma profil av våldsutövning och högre nivåer av T3 som forskarna såg hos kvinnor med emotionell instabilitet har tidigare till exempel hittats hos kriminella män med så kallad antisocial personlighetsstörning. Detta indikerar att samma biologiska markörer kan vara relaterade till våld hos individer med olika diagnoser.

– Min vision är att vi i framtiden får mer robusta och bättre biologiskt förankrade förhållningssätt till psykisk ohälsa, där vi tidigt kan behandla eller skapa bättre förutsättningar för människor med dysfunktionella beteenden. Föds vi med hörselnedsättning, får vi cochlea-implantat, rimliga förväntningar på hörselförmåga och anpassade hjälpmedel. Föds vi däremot med biologiska förutsättningar för emotionell instabilitet, kan det dröja många år innan hjälp ges. Då hinner individen få överkrav och risk att utveckla psykiatrisk ohälsa senare i livet, säger Cave Sinai.

Avhandlingsarbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Bror Gadelius Stiftelse, Kalmar Läns Landsting, Söderström Königska Foundation, LJ Boëthius Foundation, och ALF medel. Disputation skedde 9 oktober 2015 vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit docent Jussi Jokinen vid samma institution. Cave Sinai är även knuten till Centrum för psykiatriforskning i Stockholm samt verksam som psykiater i Västervik, Landstinget i Kalmar län.

Doktorsavhandling

Thyroid hormones, interpersonal violence and personality traits: clinical studies in high-risk psychiatric cohorts
Cave Sinai, Karolinska Institutet 2015, ISBN: 978-91-7676-068-0

EndokrinologiForskarutbildningPsykiatri