NyheterForskning

Upptäckt kan bidra till ny behandling för schizofreni

Publicerat 2017-02-07 11:42. Uppdaterat 2017-02-07 12:02This page in English

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att ökade nivåer av kynurensyra ger upphov till schizofreniliknande beteende hos möss. De nya rönen kan bidra till nya behandlingsformer för personer med schizofreni. Studien, som gjorts tillsammans med amerikanska och brittiska forskare, publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Biological Psychiatry.

För några år sedan upptäckte forskare att substansen kynurensyra verkar spela en nyckelroll vid psykossjukdomar så som schizofreni och bipolär sjukdom. Personer med dessa sjukdomar har högre nivåer av denna substans i hjärnan än normalt.

I den nya studien studerade forskarna möss med otillräckliga nivåer av kynurenine 3-monooxygenase (KMO), ett enzym som påverkar nivåerna av kynurensyra i hjärnan. Minskat KMO ger högre nivåer av kynurensyra och patienter med schizofreni har lägre nivåer av KMO i hjärnan än normalt. Mössen med lägre nivåer av KMO visade på ett försämrat minne och var mindre sociala än en kontrollgrupp. Mössen visade också upp ett mer oroligt beteende när de fick tillbringa tid i en labyrint och andra utmanande iscensättningar.

– Vår nya studie ger viktigt stöd till vår långsiktiga hypotes och visar att ökade nivåer av kynurensyra ger upphov till beteende som liknar de karaktärsdrag som är typiska för människor med schizofreni. Det tyder på att KMO och kynurensyra spelar en nyckelroll för personer med denna sjukdom, säger Sophie Erhardt, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och försteförfattare till studien.

Kliniska konsekvenser

Den nya upptäckten kan även få kliniska konsekvenser. För några år sedan kunde forskarna visa att hos försöksdjur med kognitiv nedsättning, liknande de som ses hos människor med schizofreni, kunde substanser som minskar kynurensyra förbättra de kognitiva besvären. I ett separat projekt jobbar nu Sophie Erhardts forskargrupp med att utveckla nya substanser som sänker hjärnans kynurensyra.

– Vi tror att om vi lyckas få fram sådana läkemedel så kan många av de biverkningar som ses med dagens läkemedel undvikas, säger Sophie Erhardt.

Karolinska Institutet har samarbetat med Robert Schwarcz, foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet och Maryland School of Medicine i USA, samt med forskare på University of Leicester i Storbritannien och KynuRex, ett bioteknikföretag i USA.

Studien har bland annat finansierats av medel från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Torsten Söderbergs Stiftelse, and the AstraZeneca-Karolinska Institutet Joint Research Program in Translational Science.

Publikation

Adaptive and Behavioral Changes in Kynurenine 3-monooxygenase Knockout Mice: Relevance to Psychotic Disorders
Sophie Erhardt, Ana Pocivavsek, Mariaelena Repici, Xi-Cong Liu, Sophie Imbeault, Daniel C Maddison, Marian AR Thomas, Joshua L Smalley, Markus K Larsson, Paul J Muchowski, Flaviano Giorgini och Robert Schwarcz
Biological Psychiatry, avaliable online as corrected proof 16 december 2016. 

Länkar

Cell- och molekylärbiologiPsykiatriPsykossjukdomar