Tre frågor till Göran Tomson – om FN-mötet kring antibiotikaresistens

Publicerat 2016-09-21 13:33. Uppdaterat 2016-09-22 13:13

Under onsdagen håller FN:s generalförsamling möte om antibiotikaresistensutvecklingen. Det betyder oerhört mycket, anser Göran Tomson, senior professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet och en av initiativtagarna till nätverket React som arbetar med frågan. 

Vad kan det innebära för frågan om antibiotikaresistens att den uppmärksammas i FN:s generalförsamling?Göran Tomson

Världen behöver ta krafttag för att komma till bukt med det stora hot mot global hälsa som antibiotikaresistens innebär. Att frågan har diskuterats i enskilda länder och att WHO har tagit upp frågan tidigare har inte varit tillräckligt. Att antibiotikaresistens nu tas upp i FN betyder däremot oerhört mycket eftersom det innebär att frågan kan få politiskt kraft.

Varför är frågan så viktig?

Vi har varit bortskämda med att vi har haft nya typer av antibiotika när bakterierna blivit för smarta för de gamla läkemedlen, men faktum är att det nu inte finns nya antibiotika i pipeline. Vi behöver därför skapa ekonomiska förutsättningar för att få industrin att skapa nya mediciner. Samtidigt finns miljontals sjuka barn i resurssvaga miljöer som inte har tillgång till dagens antibiotika och då måste vi säkerställa att de får tillgång till detta. För att stävja resistensutveckling behöver vi också kontrollera användningen av antibiotika i de länder där det sker en överkonsumtion.

Vad kan vi göra åt antibiotikaresistens?

Minst lika viktigt som det är att påverka politiker är det att arbeta med enskilda människor och medvetandegöra att antibiotikaresistens är ett problem. Två länder som har hygglig kontroll på problematiken är Sverige och Holland. I Grekland däremot är överanvändningen stor. Den vanligaste situationen är att antibiotika används till vanliga virusinfektioner, trots att det inte hjälper. Det finns också fog för oro när det gäller en snabbt ökad resistensutveckling bland djur. Vi får inte glömma att djuren också får antibiotika och att resistens kan ”smitta” via gener. I Kina har vi upptäckt att det förekommer en viss typ av resistens hos människor i vissa områden på landsbygden, men inte i andra. 

Text: Maja Lundbäck

FN-deklarationen kring antibiotikaresistens (pdf).