Toppmötet: Rektor Anders Hamsten möter sjukhusdirektören Melvin Samsom

Published 2015-02-13 09:17. Updated 2015-02-13 10:27This page in English
Anders_Hamsten_Melvin_Samsom

Den ene är rektor för KI sedan två år. Den andre ny sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, med bara fyra månader på posten. I en intervju berättar de om gemensamma utmaningar och om att förena forskning och utbildning med universitetssjukvård och innovation.

Vilka är de stora utmaningarna i samarbetet mellan KI och universitetssjukhuset?

Anders Hamsten: Övergripande handlar det om hur vi ska integrera universitet och universitetssjukhus bättre än idag. Det är vår huvudutmaning. Den kan delas upp i olika delar. En viktig del är frågan om ledarskap. I båda organisationerna talar vi nu mycket om vikten av gott ledarskap, akademiskt ledarskap för kunskapsintensiva, komplexa organisationer. Det är också viktigt att sörja för ett gemensamt ledarskap, som fungerar i både universitets- och sjukhusmiljö. En annan del av utmaningen är det organisatoriska: att harmonisera våra respektive strukturer, så att de passar varandra bättre. Och så har vi förstås frågorna om finansiering av alla våra gemensamma aktiviteter. Och att tillsammans arbeta för högre kvalitet i universitetssjukvården.

En annan del av utmaningen är det organisatoriska: att harmonisera våra respektive strukturer, så att de passar varandra bättre.

Melvin_SamsomMelvin Samsom: Jag skulle vilja börja i andra änden: vilka är möjligheterna? KI och universitetssjukhuset har unika förutsättningar tillsammans – ett så erkänt universitet med ett så stort universitetssjukhus intill, på två campus. Om vi kan samordna våra strategier ger det oss en stark position, bland annat när det gäller att driva utvecklingen av morgondagens sjukvårdssystem. Vi är överens om att samarbetet inte fungerar optimalt idag, och att det finns mycket att vinna på att förbättra det. Resurser kommer alltid vara en bristvara, men det finns en hel del vi kan förbättra även med befintliga resurser. Ett exempel är att ta de områden som KI excellerar i, och göra dem till områden där även universitetssjukhuset presterar i topp, så att vi kan dra mer nytta av varandra.

En annan viktig fråga är varumärket. För en stor del av omvärlden är båda våra organisationer ”Karolinska”. Det är ett starkt varumärke som vi bör vårda.

På vilka områden ska den ökade integreringen ske?

Anders Hamsten: Inom all kärnverksamhet. Som jag ser det är det fyra områden: forskning, utbildning, universitetssjukvård samt, som fjärde punkt, innovation, implementering och kunskapsspridning. För att nå dit behöver vi också arbeta med ett femte område: gemensamma infrastrukturer. Det byggs mycket nu, på både KI och universitetssjukhuset, och det är en stor utmaning att se till att allt blir utformat på ett sätt som gynnar vårt samarbete.

Vad ingår mer i infrastruktur?

Melvin Samsom: Det är lätt att tänka på materiella investeringar, men jag vill framför allt betona betydelsen av mjuk infrastruktur – människorna. De nya miljöer som byggs är förstås viktiga, och vi har också stora behov av nya IT-system, men viktigare ändå är att leta efter rätt människor. Personer som är i synk med oss, med hur vi förändras. Det har varit en av de mest centrala frågorna i våra samtal: hur kan vi få rätt folk på plats? De som kan se till de fyra uppdrag som Anders nämnde: universitetssjukvård, forskning, utbildning och innovation. Jag vet att det inte alltid varit så på sjukhuset, utan att vård har varit huvudfokus. Det kommer att förändras under de kommande åren.

De nya miljöer som byggs är förstås viktiga, och vi har också stora behov av nya IT-system, men viktigare ändå är att leta efter rätt människor.

Vad händer i samarbetet när det gäller utbildningarna?

Hamsten_AndersAnders Hamsten: En intressant fråga är att identifiera de bäst lämpade kliniska lärandemiljöerna för våra studenter: hur relevanta de är för våra olika program, vilken högspecialiserad vård som bedrivs, hur mixen av de stora sjukdomsgrupperna ser ut, vilka handledningsresurser det finns, och så vidare. Eftersom patientflödet förändras i ett ganska snabbt tempo blir detta en utmaning för oss.

Melvin Samsom: Vi behöver se det hela ur studentens perspektiv. Utbildningsvärlden förändras snabbt, det går att läsa vid universitet i flera länder samtidigt, på distans. Ungdomar vill inte ha en utbildning som utgår från att de ska bli kvar och jobba inom samma område till pensionen. Erbjuder vi den flexibilitet de efterfrågar? En annan fråga är: har vi rätt patientgrupper på universitetssjukhuset för utbildningen av studenter? Vilka andra vårdgivare behöver involveras för att ge studenterna bra klinisk erfarenhet?

Har det blivit svårare att kombinera vårdproduktion med utbildning och forskning?

Melvin Samsom: Det har det nog. Det är dyrare att behandla patienter på ett universitetssjukhus än på andra ställen, och eftersom vi drivs med offentlig finansiering behöver vi kunna motivera varför det är så och varför en patient ska behandlas till denna högre kostnad istället för någon annanstans. Ibland är det för att endast vi har kompetensen. Det kan också vara för att behandlingen av den patientgruppen är nära sammanlänkad med utbildning eller forskning. Oklarheter om hur stor denna extra kostnad är, och vad vi får för den, ställer lätt till problem när vård ska kombineras med utbildning och forskning.

Anders Hamsten: Till det vill jag lägga ledarskapsfrågan. Dels ledarskapet i våra organisationer, där vi båda vill stärka det akademiska ledarskapet. Dels det politiska ledarskapet, som måste medverka till att universitetssjukhuset tillförs nödvändiga resurser. Utan sådana blir både vård och utbildning av vårdpersonal i nästa generation lidande. Den politiska ledningen måste tydligt uttala att universitetssjukhuset har en särskild roll bland alla de sjukhus och specialiserade vårdcenter som vi har i Stockholmsregionen.

Melvin Samsom: Patientflödena förändras, och universitetssjukhuset kommer att förändra sin patientmix. Vi kommer att inrikta oss mot mer komplex, akademisk vård än vi gjort förut. Sådan vård som kräver nära samarbete med forskning och utbildning. Vi behöver se kritiskt på vilka patienter som behöver universitetssjukvård och vilka som kan behandlas till lägre kostnader vid andra vårdinrättningar. Därför behöver vi också samarbeta mer strukturerat med ett nätverk av andra vårdutförare runt omkring oss.

Vi kommer att inrikta oss mot mer komplex, akademisk vård än vi gjort förut. Sådan vård som kräver nära samarbete med forskning och utbildning.

Ni verkar tycka likadant om i stort sett allting. Finns det inget ni är oense om?

Melvin Samsom: Det är sant att vi snabbt har hittat en gemensam grund. Att vi har likartad bakgrund – båda kliniker, båda forskare, båda ledare – är säkert en bidragande orsak till att det gått så lätt. Jag tror att vi tänker väldigt lika kring vårt gemensamma mål. Men sedan, när jobbet ska göras, är det klart att det dyker upp en massa frågor längs vägen som vi tycker olika om. Så bör det vara. KI och universitetssjukhuset ska vara kritiska till varandra – i positiv mening. Det är med kritik man förbättras i en akademisk miljö.

Hamsten_Samsom

Text: Anders Nilsson

Foto: Gustav Mårtensson

Fotnot: Artikeln är publicerad i en längre version i KI Bladet 1/2015

Hälso- och sjukvårdsorganisationLedningOrganisation