NyheterForskning

Stora olikheter i läkares riskbedömningar

Publicerat 2014-08-14 08:59. Uppdaterat 2014-08-14 09:33

Bedömningen för att identifiera och hantera patienters risk att utveckla hjärtkärlsjukdom varierar beroende på vilken läkare patienten besöker och i vilket land undersökningen görs. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Hjärtkärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Europa. Därför är det viktigt att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla sjukdomen och hantera riskfaktorer långt innan de blir problem. Läkares riskbedömning är en grundsten i detta arbete.  Men vad påverkar bedömningen och besluten om behandling? Och hur skattas riskfaktorerna? Det ville läkaren Federico Vancheri, som är knuten till Centrum för allmänmedicin, veta mer om.

En utgångspunkt var att riktlinjer rekommenderar läkaren att göra en riskbedömning för patienter utan tidigare hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Till riskfaktorer hör till exempel om patienten röker, är överviktig, har högt blodtryck, eller höga blodfetter. Ett par hundra läkare (framför allt allmänläkare) i Stockholmsområdet och lika många på Sicilien har följts. De fick bland annat bedöma risken för hjärtsjukdom inom tio år bland sina patienter och ange om blodfettssänkande läkemedel borde ges eller inte.

Varierade bedömningar

Generellt sett varierade bedömningarna stort och riskerna underskattades jämfört med skattningar gjorda med den allmänt använda Framinghamskalan. Skillnaderna var även stora mellan olika specialister. Kardiologer, som vanligtvis arbetar med högriskpatienter, uppskattade risken för hjärtkärlsjukdom hos sina patienter som lägre än vad allmänläkare och invärtesläkare gjorde. Kvinnliga läkare och läkare som inte tjänstgjort i så många år visade även bättre följsamhet när det gällde att följa riktlinjer om när läkemedel bör rekommenderas.

Resultaten visar också på skillnader mellan länderna. Exempelvis bedömde allmänläkarna i Sverige riskerna lägre och ordinerade lipidsänkande behandling i mindre utsträckning än sina kolleger i Italien, trots att de bedömde identiska fall.

– Det är anmärkningsvärda skillnader, både mellan olika doktorer och geografiskt. Det tyder på att bedömningen påverkas av faktorer som inte har något direkt samband med den faktiska risken och att etablerade riktlinjer och verktyg inte används i den omfattning som vore önskvärt, säger Federico Vancheri.

Utformning av beslutsstöd

Enligt Federico Vancheri och hans forskarkollegor kan deras resultat få betydelse för utformningen av beslutsstöd och undervisning riktade till läkare som träffar patienter med risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Målet är att dessa patienter ska få vetenskapligt baserade och individuellt anpassade råd och att de ska vara likformiga, oavsett vilken läkare man träffar, säger Federico Vancheri. 

Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det aktuella avhandlingsarbetet presenterades vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet tidigare i sommar. Handledare har varit Lars G. Backlund vid Centrum för allmänmedicin.

Doktorsavhandling 

Coronary prevention in two European areas with different risk levels – Stockholm and Sicily
Federico Vancheri
Karolinska Institutet (2014), ISBN: 978-91-7549-560-6

Hjärt-kärlsjukdomarRiktlinjer